Utrikesministeriets undersökning: ryssarnas inställning till Finland är tudelad, yngre personers attityder mest positiva

Enligt en enkätundersökning som beställts av Finlands ambassad i Moskva har Finlands anseende bland ryssarna hållit samma nivå under de senaste tre åren, men sett över en längre period har det försämrats avsevärt. Yngre personer har den mest positiva inställningen till Finland, medan pensionärerna är mest negativa. Allt fler av svarspersonerna kan eller vill inte uppge sin ståndpunkt.

Finlands anseende bland ryssarna har på några år stabiliserats på en ny, lägre nivå jämfört med tidigare, visar en intervjustudie som beställts av Finlands ambassad i Moskva och genomförts av forskningsinstitutet Levada-Center. Utrikesministeriet har sedan 2017 regelbundet undersökt ryssarnas inställning till Finland. Årets undersökning var den sjunde i ordningen.

Ryssarnas attityd till Finland förändrades i en klart mer negativ riktning när vårt land inledde processen för att bli Natomedlem år 2022 efter att Ryssland hade attackerat Ukraina. Från och med 2023 har Finlands anseende hållit samma nivå i undersökningarna.

Resultaten från den senaste enkäten visar att för närvarande förhåller sig 38 procent av ryssarna positivt till Finland, 25 procent negativt och 38 procent vet inte eller vill inte ta ställning. För ett år sedan förhöll sig 40 procent positivt till Finland och året innan 37 procent. De små skillnaderna ligger inom felmarginalen för undersökningen (3,4 procent). Så sent som 2021 var 68 procent av svarspersonerna positivt inställda till Finland, och 2019 så många som 71 procent.

Liksom tidigare år är de allra yngsta svarspersonerna (18–24-åringarna) mest positivt inställda till Finland. Av dem uppgav 62 procent att de ser positivt på Finland. På motsvarande sätt är endast 23 procent av befolkningen över 65 år, som påverkas mest av de statliga medierna, positivt inställda till Finland.

Under tiden för Rysslands anfallskrig i Ukraina har andelen ryssar som inte kan eller vill uppge sin ståndpunkt om Finland ökat klart. Över en tredjedel (38 procent) av svarspersonerna tillhör redan denna grupp. Detta kan förklaras med att många ryssar fortfarande har en bild av Finland som en välmående och fredlig demokrati, vilket inte motsvarar den bild som de statliga medierna i Ryssland förmedlar i dag av ett ”fientligt” Finland. I denna konfliktsituation avstår svarspersonerna från att ta ställning och tyr sig till alternativet ”kan inte säga” när de tillfrågas hur de ser på Finland.

Finlands Natomedlemskap är inte det man tänker på i första hand

Ryssarnas syn på relationerna mellan Finland och Ryssland fördelar sig enligt svarsalternativen på följande sätt:

• kyliga relationer (28 procent av svarspersonerna)

• spända eller fientliga relationer (28 procent)
• normala och fredliga relationer (15 procent)
• vänskapliga och goda grannrelationer (8 procent)
• en femtedel av svarspersonerna (21 procent) kan inte ta ställning till frågan

På frågan om vad som skulle kunna försämra relationerna mellan våra länder ytterligare, nämns svarsalternativet "Natobaser i Finland” flest gånger också i denna undersökning. Varannan svarsperson väljer detta alternativ.

Endast 60 procent av svarspersonerna vet att Finland hör till Nato. I fjol visste 65 procent av svarspersonerna detta. Bland Moskvaborna är 81 procent medvetna om vårt Natomedlemskap och bland invånarna i nordvästra Ryssland, dvs. Finlands närområden, 66 procent.

När man ser på alla grupper av svarspersoner anser 24 procent att Finlands Natomedlemskap är "ett relativt stort hot” och 36 procent att det är ett ”litet hot”. Av svarspersonerna uppger 25 procent att Finlands Natomedlemskap inte är ett hot mot Ryssland, medan 14 procent inte kan ta ställning till frågan. Mot bakgrund av dessa siffror är det motstridigt att 58 procent av svarspersonerna uppger att Natomedlemskapet inte har förändrat deras inställning till Finland på något sätt, utan den är oförändrad. En dryg tredjedel (36 procent) säger att medlemskapet har haft en negativ inverkan.

”I och med anslutningen till Nato har Finland fått negativ publicitet i den ryska propagandan under de senaste åren, men många ryssar har också verkliga erfarenheter av Finland. Människor tänker inte i första hand på vårt Natomedlemskap”, säger Finlands ambassadör i Moskva Marja Liivala.

Rysslands historiepolitik tilltalar den äldre delen av befolkningen
 

Under de senaste åren har aktörer som står nära den ryska förvaltningen gjort flera försök att förvränga Finlands handlingar under andra världskriget och koppla dem till ett påstått motstånd mot Ryssland i dagens Finland. I fjol förkunnade till exempel högsta domstolen i Republiken Karelen att Finlands handlingar i det ockuperade Östkarelen under fortsättningskriget var ”folkmord”.

Liksom i fjol tillfrågades deltagarna i intervjustudien om de har hört följande historiskpolitiska påståenden om Finland:

• Finland drev fångläger i Karelen under krigsåren (23 procent av svarspersonerna, jfr 17 procent år 2024)
• Finland deltog i belägringen av Leningrad (19 procent, jfr 17 procent år 2024)
• Sovjetiska medborgare och krigsfångar avrättades i områden som var under finsk ockupation (17 procent, inga förändringar jämfört med året innan)
• Strävandena efter ett Storfinland (11 procent, inga förändringar jämfört med året innan)

Majoriteten (59 procent) av de som svarade på enkäten har dock inte stött på eller kommer inte ihåg att de skulle ha stött på sådana här historiskpolitiska påståenden om Finland (65 procent år 2024). Bland svarspersonerna i åldern 18–24 år känner 73 procent och bland dem över 65 år 49 procent inte igen de beskrivna påståendena.

I Ryssland har vinterkriget traditionellt sett inte ingått i historieskrivningen om andra världskriget, ”det stora fosterländska kriget”, som anses ha börjat 1941. Baserat på undersökningen anser 11 procent av de ryska vuxna att de känner till vinterkrigets historia "ganska väl", och 36 procent "på en allmän nivå". Av de som uppger sig känna till vinterkrigets historia anser 49 procent att kriget var berättigat från Sovjetunionens sida. Andelen personer som tänker så började öka 2022 efter att Ryssland attackerade Ukraina. Som orsaker till vinterkriget uppgav ryssarna framför allt Sovjetunionens försvarsmässiga intresse att flytta gränsen längre bort från Leningrad (32 procent av svarspersonerna) eller det hot som Finland utgör (29 procent).

Kännedomen om Finland avtar småningom

År 2017, när de regelbundna enkätundersökningarna som beställs av Finlands ambassad i Moskva, inleddes associerade fortfarande 21 procent av ryssarna Finland i första hand med välfärd och hög levnadsstandard. Nu har endast 6 procent av de som svarade på enkäten denna uppfattning. På årets fråga om det första man kommer att tänka på när det gäller Finland är följande omnämnanden vanligast:

• naturen (16 procent av svarspersonerna)
• Nato (9 procent)
• ett nordiskt land/Norden (9 procent)
• turism (7 procent)
• bastu (7 procent)

Av ryssarna kommer 31 procent (jfr 28 procent 2024) inte att tänka på någonting när det gäller Finland, vilket vittnar om att den allmänna medvetenheten om Finland gradvis avtar och att kännedomen om Finland är dålig i områden som ligger geografiskt långt från vår gräns.

I undersökningen har man traditionellt kartlagt hur väl ryssarna känner till finländska kända personer. I Ryssland har trion av de mest kända finländarna varit oförändrad redan i flera år, men i ett riksomfattande urval är ingen av dem särskilt känd. I nordvästra Ryssland och Moskva känner man till enskilda kända personer i högre grad än i resten av landet.

• Skådespelare Ville Haapasalo (18 procent av svarspersonerna i hela Ryssland, 22 procent i nordvästra Ryssland och 36 procent i Moskva)
• Mannerheim (12 procent i hela Ryssland, 23 procent i nordvästra Ryssland, 25 procent i Moskva)
• Mika Häkkinen (11 procent i hela Ryssland, 16 procent i nordvästra Ryssland, 18 procent i Moskva)

Följande i listan är Kimi Räikkönen (kännedomen i hela landet 7 procent), Ville Valo (5 procent) och Tove Jansson (5 procent). Också dem känner man till i högre grad i Moskva jämfört med resten av Ryssland. Republikens president Stubbs namn är nu känt av 4 procent av ryssarna, medan andelen i fjol var endast 1 procent. Bland Moskvaborna känner 9 procent igen president Stubb och bland invånarna i nordvästra Ryssland 6 procent. För 4 procent av ryssarna säger också namnet Jean Sibelius något. Majoriteten (59 procent) av de som svarade på enkäten känner inte en enda finländare till namnet.

Bakgrundsinformation
 

Utrikesministeriet har låtit genomföra undersökningar om Finlandsbilden i Ryssland med minst två års mellanrum sedan 2017.

Forskningsinstitutet Levada-Center genomförde den senaste enkäten 22–30.7.2025 i form av personliga intervjuer på beställning av Finlands ambassad i Moskva. Sammanlagt 50 svar samlades in i 137 befolkningscentrum i Ryssland. I undersökningen deltog 1 611 vuxna ryssar. Felmarginalen är 3,4 procent.

Levada-Center är ett oberoende forskningsinstitut som år 2016 stämplades av Rysslands justitieministerium som en så kallad utländsk agent.