Regeringen enades om ramen för valperioden
Regeringen kom den 23 maj 2007 överens om utgiftsramarna för statsfinanserna för åren 2008 – 2011. Utgiftsramen för 2008 är 33,6 miljarder euro, för 2009 är den 34 miljarder euro, för 2010 är den 34,2 miljarder euro och för 2011 är den 34,4 miljarder euro enligt pris- och kostnadsnivån 2008.
Konjunkturutvecklingen beaktas i utgiftsökningarna och beskattningsbesluten
Regeringen begränsar det tryck på den offentliga ekonomin som befolkningens stigande ålder medför. Detta sker genom åtgärder som stärker ekonomins bärkraft och genom en ansvarsfull skatte- och utgiftspolitik. Genom riktade tilläggsanslag och skattelättnader samt strukturella reformer ökas utbudet på arbetskraft, förbättras arbetsmarknadens funktionsduglighet och minskas den strukturella arbetslösheten.
Tidpunkten för utgiftsökningar och skattelättnader bestäms dessutom på ett sådant sätt att den stabila konjunkturutvecklingen inte äventyras och att regeringens mål för överskottet nås. Ökningen av de offentliga utgifterna dämpas också genom en ökad produktivitet. De viktigaste instrumenten för att öka produktiviteten är kommun- och servicestrukturreformen och statens produktivitetsprogram.
Enligt finansministeriets prognos är den ekonomiska tillväxten i Finland alltjämt stark under de närmaste tiderna: både i år och nästa år antas tillväxten nå cirka tre procent. Arbetsmarknaden skärps eftersom ökningen av arbetskraftsutbudet avtar och arbetslöshetsgraden börjar närma sig den uppskattade nivån för den strukturella arbetslösheten.
Efter en exceptionellt lång och relativt moderat kollektivavtalsperiod har lönetrycket ökat. Bostadslånestocken växer fortfarande kraftigt, även om den europeiska penningpolitiken har skärpts i rask takt. Realpriserna på bostäder har redan nått den tidigare rekordnivån från slutet av 1980-talet, och i huvudstadsregionen har nivån rentav klart överskridits. Hushållens konsumtionsefterfrågan grundar sig i allt högre grad på en skuldsättning som nått rekordnivå. För att högkonjunkturen skall vara kontrollerad krävs stor återhållsamhet såväl i finanspolitiken som av arbetsmarknadsparterna.
Under valperioden försvagas de ekonomiska tillväxtmöjligheterna framför allt till följd av att utbudet på arbetskraft minskar i takt med att befolkningens medelålder stiger. Detta understryker vikten av en strukturpolitik som ökar tillväxtmöjligheterna.
I den ram för valperioden som man nu enats om ingår de utgiftsökningar på 1,55 miljarder euro som anges i regeringsprogrammet. För att trygga en stabil konjunkturutveckling har strävan varit att anslagsökningarna förläggs till den senare hälften av valperioden. Av den ökning av ramutgifterna som regeringen har beslutat om finansieras 250 miljoner euro genom att utgifterna riktas på ett nytt sätt. Nettoökningen av ramutgifterna är därmed 1,3 miljarder euro år 2011.
Statsbidragen för finansiering av kommunernas basservice ökar under valperioden med 822 miljoner euro, vari ingår ökningen i enlighet med rambeslutet från mars. Justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna görs till fullt belopp. För främjande av kompetensen satsar regeringen 290 miljoner euro. Dessutom utökas studiestödet med 79 miljoner euro.
För tilläggsbudgeter reserverar regeringen årligen 300 miljoner euro. Av det belopp på 200 miljoner euro som reserveras för senare utgiftsbehov blir i rambeslutet ett belopp på 101 miljoner euro ofördelat på 2011 års nivå.
Barnbidragets ensamförsörjartillägg, studiepenningen och folkpensionen stiger
För att underlätta låginkomsttagarnas situation genomför regeringen i början av valperioden de inkomstöverföringar som man enats om i regeringsprogrammet. Barnbidragets ensamförsörjartillägg höjs den 1 januari 2008 med 10 euro i månaden. Barnbidragen höjs den 1 januari 2009 med 10 euro i månaden från och med det tredje barnet.
Moderskaps-, faderskaps- och föräldradagpenningarnas samt sjukdagpenningens miniminivå höjs till samma nivå som arbetsmarknadsstödet från och med den 1 januari 2009. Faderskapsledigheten förlängs med två veckor år 2010.
Studiepenningen höjs i början av höstterminen 2008 med 15 procent på alla utbildningsnivåer och de studerandes egna inkomstgränser höjs med 30 procent från och med den 1 januari 2008.
I början av 2008 görs en nivåförhöjning på 20 euro i folkpensionerna. I och med att slopandet av kommunernas dyrortsklassificering träder i kraft samtidigt, stiger för mångas del folkpensionen med 40 euro i månaden.
Satsningar på ökad kompetens – ett innovationsuniversitet grundas 2009
Tekniska högskolan, Helsingfors handelshögskola och Konstindustriella högskolan slås samman till ett nytt innovationsuniversitet. Samtidigt tryggas de administrativa och ekonomiska förutsättningarna för att det nya universitetet skall kunna erbjuda ramar för högklassig forskning och undervisning. Avsikten är att universitetet skall inleda sin verksamhet 2009.
I enlighet med regeringsprogrammet ökas den grundläggande finansieringen till universiteten med 20 miljoner euro per år, utöver förändringen i kostnadsnivån. Universitetens ekonomi- och personalförvaltningstjänster koncentreras till servicecentralerna. Statsandelarna för undervisnings- och kulturverksamhet ökas med 205 miljoner euro.
Den kalkylerade besparingen till följd av de minskade åldersklasserna, ca 80 miljoner euro, riktas helt och hållet till utveckling av utbildningens kvalitet med målet att bl.a. minska undervisningsgruppernas storlek och stärka stöd- och specialundervisningen.
Den grundläggande yrkesutbildningen breddas och den tilläggsutbildning som ordnas i form av läroavtalsutbildning utökas. Den nationella finansieringen av verkstadsverksamhet för unga ökas som ett led i programmet för livslångt lärande
Finansieringen av teknologi- och innovationspolitiken ökas med sammanlagt 35 miljoner euro. Finansieringen av statens tekniska forskningscentral ökas för sin del med 2 miljoner euro. Finansieringen av forsknings- och utvecklingsverksamheten ökar under valperioden med sammanlagt 90 miljoner euro i och med att bevillningsfullmakten och anslagen för Finlands Akademi ökar med inalles 35 miljoner euro och 20 miljoner euro riktas till det innovationsuniversitet som skall grundas.
Sysselsättningspolitiken effektiviseras och åtgärdernas verkningsfullhet förbättras
Sysselsättningsanslagen omfördelas så att de bättre än hittills stöder sysselsättandet av arbetslösa på den öppna arbetsmarknaden och så att de arbetssökande och själva arbetsplatserna lättare finner varandra. Detta innebär att hushållsavdraget förbättras, att försöket med låglönestöd utvidgas till unga och handikappade, att anställande av den första arbetstagaren underlättas och att läroavtalsutbildningen och verkstadsverksamheten för unga utökas.
Anslagen för arbetskraftspolitisk vuxenutbildning inriktas på effektivare åtgärder för främjande av sysselsättningen, bl.a. på yrkesinriktad arbetskraftsutbildning som genomförs tillsammans med företagen och på stödsysselsättning inom den privata sektorn. På motsvarande sätt minskar den förberedande utbildningen och stödsysselsättningen inom den statliga och kommunala sektorn. För att uppmuntra de arbetslösa att delta i aktiveringsåtgärder reserveras 6 miljoner euro för höjande av ersättningen för uppehälle inom arbetsmarknadsstödet från och med år 2010.
Äldreservicen och servicen till barnfamiljer utvecklas
De statsandelar för social- och hälsovården som betalas till kommunerna ökar under ramperioden med sammanlagt 608 miljoner euro. Genom detta stärker regeringen primärvården, ökar antalet anställda inom hemservicen och anstaltsvården för åldringar samt gör närståendevården mer heltäckande och utvecklar stödet för närståendevården.
Systemet med personliga assistenter för handikappade utvecklas. Familjevården utvecklas och hemservicen för barnfamiljer förbättras. År 2009 höjs vårdpenningen enligt stödet för hemvård av barn med 20 euro och stödet för privat vård av barn med 23 euro. År 2010 höjs dessutom den partiella vårdpenningen med 20 euro.
Användningen av rätten till barndagvård görs ändamålsenligare än för närvarande genom att en minimiavgift för heldagsvård införs. Ett barn skall emellertid också i framtiden ha rätt till avgiftsfri heldagsvård på barnskyddsrelaterade grunder och av andra liknande orsaker.
Ersättningsnivån i fråga om tandläkararvoden höjs till 40 procent av ersättningsgrunden.
Patienternas självrisk höjs om de vägrar att välja ett billigare läkemedel. I och med detta minskar statens utgifter med 7,4 miljoner euro.
Beslut om trafikprojekt fattas efter det att redogörelsen har färdigställts
Regeringen beslutar om trafikledsinvesteringar efter det att den trafikpolitiska redogörelse som anges i regeringsprogrammet har färdigställts. Redogörelsen inkluderar ett investeringsprogram för trafikleder för valperioden 2007-2011. Planeringen av Ringbanan fortsätter, men på grund av konjunkturläget inleds byggandet av den 2009. Av samma skäl uppskjuts byggandet av vägen Lusi-S:t Michel med ett år.
Tillgången på virke säkerställs
Till basväghållningen riktas ett engångsbelopp om 20 miljoner euro, som används för att förbättra vägarnas skick så att industrins virkestransporter säkerställs. Av samma skäl höjs statsunderstöden till privata vägar.
Anslagen för skogsförbättring (KEMERA) ökas under valperioden med 20 miljoner euro.
Klimat- och energipolitiska satsningar
För att minska utsläppen ökar regeringen användningen av förnybar energi. Investeringsstöden till förnybar energi ökas med sammanlagt 15 miljoner euro, anskaffningarna av energivirke effektiviseras genom en ökning av KEMERA-finansieringen och stöden till ändringar av uppvärmningssystemen i bostadsfastigheter ökas med 10 miljoner euro.
Andra utgiftsbeslut som fattades i ramförhandlingarna
Under valperioden ökar utgifterna för utvecklingssamarbete med sammanlagt något under 370 miljoner euro. År 2011 uppgår det totala beloppet av dem till 1,1 miljarder euro, varvid utgifternas andel av bruttonationalprodukten uppskattas vara 0,55 procent. Det motsvarar beslutet i regeringsprogrammet att beloppet av utgifterna för utvecklingssamarbete i slutet av ramperioden skall vara 25 miljoner euro högre än i det rambeslut som fattades i mars.
Tingsrättsnätverket omorganiseras så att tingsrätterna är 25-30 till antalet. Systemet med nämndemän frångås i andra än allvarliga brottmål. Fångvårdens verksamhetsbetingelser tryggas.
Antalet polisdistrikt minskas och förvaltningsstrukturerna förnyas. Ändringarna samordnas med reformen av tingsrättsnätverket. Nödcentralsverkets ledningssystem utvecklas och resurserna ökas i syfte att öka antalet anställda.
Regeringen ökar anslagen till försvarsmakten. Ökningarna riktas bl.a. till att trygga försvarsmaktens verksamhet, skaffa reservdelar och förbättra de värnpliktigas ekonomiska situation.
För sammanslagningsunderstöd till kommunerna och understöd till kommunsamarbete reserveras drygt 320 miljoner euro för hela valperioden.
Tippnings- och penninglotterivinstmedlen används för främjande av vetenskap, konst, idrott och ungdomsarbete i enlighet med den lag som gäller fördelningen av tippningsvinstmedel. Vissa kulturutgifter skall i fortsättningen betalas av tippningsvinstmedel. Samtidigt höjs kalkylen för de intäkter av vinstmedel som budgeteras.
Det säkerställs att man kan se Sveriges television i Finland och Finlands television i Sverige.
Verksamhetsbetingelserna för jordbruket stärks med 60 miljoner euro före 2011. Verksamhetsbetingelserna för gårdsbrukets utvecklingsfond stärks med en årlig budgetöverföring på ca 30 miljoner euro. Antalet semesterdagar för lantbruksföretagare utökas med en 2008 och ytterligare en 2010. De andra förslagen från arbetsgruppen för lantbruksföretagarnas avbytarsystem kommer att verkställas successivt.
Fullmakten för stöd av företagens utvecklings- och investeringsprojekt höjs på grund av att stödsystemet för ensamföretagare utvidgas till att omfatta ett större område än hittills. Dessutom höjs fullmakten för internationaliseringsunderstöd.
I fråga om strukturfondsmedlen finns beredskap att, inom ramen för EU-lagstiftningen, i behövlig utsträckning använda medlen för akuta behov i områden med snabba strukturella förändringar. Tack vare produktivitets- och centraliseringsåtgärder underlättas förvaltningen av strukturfonderna.
Landskapsutvecklingspengarna för landskapet Kajanaland höjs för åren 2010 och 2011 med sammanlagt 8,7 miljoner euro på grund av byggandet av trafikförbindelser i anslutning till den gruva som skall startas i Talvivaara.
Förbättrandet av produktiviteten fortsätter
Regeringen fortsätter genomförandet av produktivitetsprogrammet för statsförvaltningen och beslutar om nya åtgärder våren 2008. De åtgärder man redan beslutat om innebär, utöver att tjänsterna och förvaltningen utvecklas och effektiviseras, att antalet statsanställda minskar med sammanlagt ca 9 600 årsverken från år 2005 fram till år 2011. Genom nya åtgärder kan produktiviteten förbättras så att antalet statsanställda minskas med ytterligare 4 800 årsverken. Samtidigt tryggas servicenivån och utvecklingen av verksamheten.
I ramarna har finansiering av datateknikprojekt och av andra produktivitetsökande projekt beaktats. Produktivitetsprogrammen skall förberedas och genomföras i gott samarbete med personalen och dess företrädare på alla nivåer.
Skattelättnaderna koncentreras till slutet av valperioden
Regeringens skattepolitik har som mål att främja sysselsättningen, företagsamheten och kompetensen samt att göra beskattningen rättvisare. Tidpunkten för skatteändringarna slås fast med beaktande av konjunkturläget, så att tillväxten kan hållas så stabil som möjligt. Dessutom beaktas löneuppgörelserna vid dimensioneringen och den tidsmässiga förläggningen av lindringarna i inkomstskatten.
Hur ändringarna av skattegrunden exakt skall dimensioneras och förläggas tidsmässigt fastställs genom senare beslut, men de mest betydande lättnaderna genomförs av konjunkturpolitiska skäl i slutet av valperioden. I kalkylerna har gjorts ett tekniskt antagande om den tidsmässiga förläggningen av ändringarna av skattegrunden.
Skattelättnaderna enligt regeringsprogrammet minskar statens skatteintäkter med sammanlagt 2,2 miljarder euro år 2011. Beskattningen av arbete lindras med sammanlagt 1,6 miljarder euro. I inkomstskatteskalan görs dessutom en årlig inflationsjustering. Beskattningen av pensionstagare lindras.
Arvs- och gåvoskatten minskas med sammanlagt 165 miljoner euro. Av detta belopp används 150 miljoner euro till att höja den nedre gränsen för beskattningsbar inkomst och till att underlätta ställningen för efterlevande make och barn. I syfte att främja sysselsättningen och företagsamheten slopas arvsskatten helt och hållet vid generationsväxlingar inom företag och på jord- och skogsbrukslägenheter.
Mervärdesskatteprocenten för livsmedel sänks med 5 procentenheter, vilket minskar skatteintäkterna med 500 miljoner euro.
Höjningar av accisen på alkoholdrycker och av tobaksaccisen samt av energi- och miljöskatterna ökar skatteintäkterna med 330 miljoner euro.
Skulden och balans
Statsskulden beräknas i likhet med de senaste åren minska i förhållande till bruttonationalprodukten under hela valperioden, samtidigt som den nominella bruttonationalprodukten ökar. Statsskulden beräknas uppgå till ca 58 miljarder euro i slutet av valperioden, vilket är något under 30 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.
Enligt de begrepp som används i nationalräkenskaperna beräknas statsfinanserna i prognoskalkyler uppvisa överskott under de första åren av valperioden, men uppvisa underskott år 2010. Regeringens mål är dock att sysselsättningsfrämjande strukturella reformer ger upphov till ett strukturellt överskott i statsfinanserna som motsvarar en procent av BNP i slutet av valperioden. Om regeringsprogrammets mål att öka sysselsättningen med 80 000 – 100 000 personer kan uppnås och den ekonomiska tillväxten är i genomsnitt cirka en procentenhet högre än i baskalkylen kan regeringens mål om ett strukturellt överskott på en procent år 2011 uppnås.
För att en hållbar offentlig ekonomi skall kunna tryggas förbinder sig regeringen att följa linjen i Finlands gällande stabilitetsprogram.
Basserviceprogrammet
Utsikterna för kommunernas ekonomi har förbättrats. Kommunernas och samkommunernas årsbidrag beräknas klart överstiga avskrivningarna under valperioden. Den interna finansieringen beräknas räcka till för att täcka nettoinvesteringarna, varvid kommunernas totala skuldsättning inte längre ökar. Omkostnaderna beräknas öka med i genomsnitt 4,6 procent per år. Antalet anställda beräknas öka med ca 4 000 personer per år, dvs. med sammanlagt 16 000 personer under valperioden. Ökningen beror i huvudsak på det ökade behovet av social- och hälsovårdstjänster. Skatteintäkterna och statsandelarna beräknas öka med sammanlagt i genomsnitt 4 % per år.
Genomförandet av kommun- och servicestrukturreformen fortsätter målmedvetet i enlighet med den godkända ramlagen, de fastställda kriterierna och tidtabellen. Det görs en fortlöpande utvärdering av hur projektet framskrider och en redogörelse överlämnas till riksdagen år 2009.