Gradvis övergång från stimulansåtgärder till åtstramande finanspolitik

(uppdaterad 20.8 kl 8.10)

Mari Kiviniemis regering enades om 2011 års budgetproposition. Budgetpropositionen är ett beslutsamt steg mot en ansvarsfull balansering av statsfinanserna. Man övergår gradvis från stimulansåtgärder till en åtstramande finanspolitik, där de skattepolitiska åtgärdernas andel är ca 1 miljard euro. Dessutom avslutas de tidsbundna stimulansåtgärderna och åtgärderna av engångsnatur småningom, samtidigt som kostnaderna för dem gradvis fasas ut ur statsbudgeten.

Till följd av den finanspolitiska åtstramningen bromsas statens skuldsättning upp. Budgetekonomins underskott minskar nästa år från nuvarande 13,3 miljarder euro till ca 8,3 miljarder euro. Man har lyckats vända den ekonomiska utvecklingen och sysselsättningsutvecklingen mot en begynnande tillväxt, men de motsägelsefyllda utsikterna inom den globala ekonomin ger fortsättningsvis upphov till osäkerhet beträffande den ekonomiska utvecklingen.

Arbetslösheten uppskattas nästa år börja sjunka och uppgå till 8,2 procent. Sysselsättningsåtgärdernas aktiveringsgrad beräknas nästa år vara ca 25 procent.

Som helhet betraktad fortsätter budgetpropositionen med den innevarande regeringsperiodens kraftiga prioritering av stabilitet i ekonomin, sysselsättning och hållbar tillväxt och välfärd i hela Finland.

Grön skattereform och paket för förnybar energi

Regeringen har en hållbar ekonomi som beaktar miljön som mål. Den genomförs med hjälp av ett paket för främjande av förnybar energi och en utsläppsbaserad energibeskattning samt genom att tyngdvikten inom beskattningen flyttas från beskattning av arbete till beskattning av konsumtion. Som helhet betraktad har beskattningens tyngdvikt under innevarande valperiod flyttats från beskattning av sysselsättning till konsumtions-, energi- och punktskatter med miljö- och hälsoverkningar till ett belopp av ca 2 miljarder euro.

Energibeskattningen ändras i fråga om bränslen så att den betonar miljöstyrning. Beskattningen kommer i fortsättningen att grunda sig på energiinnehåll och koldioxidutsläpp. När det gäller trafikbränslen beaktas också närutsläppen. Ändringen lindrar beskattningen av miljövänliga trafikbränslen. Samtidigt höjs energiskatterna med ca 700 miljoner euro för att ersätta de förlorade skatteintäkterna då arbetsgivarens folkpensionsavgift slopades. Höjningen gäller inte trafikbränslen.

Regeringen inleder de överenskomna åtgärderna för att öka användningen av förnybar energi fullt ut. I budgeten anvisas 55 miljoner euro till produktionsstöd för förnybar energi, som betalas för el som produceras med vindkraft, biogas, skogsflis och träbränsle. Även stödet för flisning av energived genomförs.

Det föreslås att bevillningsfullmakten för energistöd ska höjas till knappt 150 miljoner euro, dvs. med ca 85 miljoner euro jämfört med 2010 års ordinarie budget. Med tilläggsfullmakten för energistöd finansieras bland annat stödet till demonstrationsanläggningar för biobränslen för trafiken.

Regeringen effektiviserar ibruktagandet av uppvärmningsformer som utnyttjar förnybar energi genom att reservera 30 miljoner euro för att understöda dessa. Avsikten är att stödja framför allt ibruktagandet av effektiva värmepumpar som används som huvudsakligt uppvärmningssystem samt en övergång till uppvärmning med pellets i el- och oljeuppvärmda hus.

Skyddet av Östersjön främjas. Med ett tilläggsanslag på tre miljoner euro förbättras särskilt Skärgårdshavets tillstånd genom att projektet för att effektivisera vattenvården inom jordbruket i sydvästra Finland fortsätts.

Avfallsskattens miljöstyrning förbättras genom att skattebasen utvidgas. Skatten höjs med 10 euro per ton både år 2011 och år 2013. Detta beräknas öka skatteinkomsterna med 40 miljoner euro år 2011.

Läskedrycksaccisen höjs och för sötsaker, glass och liknande produkter tas en ny punktskatt i bruk från ingången av 2011. Ändringen beräknas öka skatteinkomsterna med 100 miljoner euro år 2011.

Studierna påskyndas

Regeringen har som mål att förlänga arbetskarriärerna och höja sysselsättningsgraden i alla skeden av arbetslivet. För att påskynda studierna och sänka åldern för inledande av högskolestudier har regeringen berett ett åtgärdspaket som sänker den genomsnittliga åldern för övergången till arbetslivet efter examen.

Urvalet av studerande till yrkesutbildning och till högskolorna genomgår en grundlig reform. Ett gemensamt elektroniskt ansökningssystem för högskolorna tas i bruk år 2013. De som första gången ansöker om en studieplats främjas genom att studentexamens tyngdvikt vid urvalsprocessen ökas och de som redan avlagt högskolestudier överförs till en särskild urvalskvot.

För att effektivisera utexamineringen från yrkesutbildning inleds ett program. För att säkerställa tillgången på och behörigheten hos studiehandledare inleds ett program för breddande av studiehandledarutbildningen.

Systemet för gemensam antagning på andra stadiet och grunderna för antagning av studerande utvecklas så att de kraftigare stöder placeringen i utbildning för dem som gått ut grundstadiet och inte har någon yrkesinriktad grundexamen. Systemet med fristående examen utnyttjas effektivare än för närvarande i vuxenutbildningen.

Studiehandledningen ökas inom alla utbildningsnivåer och styrningen av beväringar och civiltjänstgörare till utbildning förbättras.

Vid finansieringen av högskolorna tas sysselsättningen för dem som avlagt examen med som en del i finansieringssystemet. Studiernas uppbyggnad utvecklas så att de studerande kan avlägga examen snabbare.

Studiestödet utvecklas så att det uppmuntrar till studier på heltid. Beviljandet av studiestöd för högskolestudier ändras så att det motsvarar tvåstegsmodellen inom högskoleexamen. Bostadstilläggsmånaderna räknas in i stödtiden. Uppföljningen av studierna ses över.

I början av regeringsperioden genomförde regeringen en nivåhöjning av studiepenningen på 15 procent. Studiestödets tillräcklighet förbättras genom att behovsprövningen av studiestödet minskas under tiden för arbetspraktik samt genom att måltidsstödet till högskolestuderande höjs med 1,8 miljoner euro. Studielånet utvecklas och förutsättningarna för att få stöd för skolresor förbättras för att främja tillgången till utbildning.

Den grå ekonomin rensas ut

Statsrådets åtgärdsprogram för minskande av ekonomisk brottslighet och grå ekonomi tryggar inflödet av skatter och avgifter och stöder en sund konkurrens.

Som ett led i genomförandet av programmet anvisas till polisen, åklagarna, domstolarna, konkursombudsmannens byrå och utsökningsmyndigheten ca 6 miljoner euro för att effektivisera behandlingen av ekonomiska brott och återvinningen av medel. För att effektivisera återfåendet av vinningen av brott görs satsningar på utsökningens specialindrivning. På så sätt tryggas borgenärernas fordringar och ökas inflödet av skatter och avgifter.

I samband med Skatteförvaltningen inrättas ett center för utredning av grå ekonomi, som har i uppgift att främja bekämpningen av den grå ekonomin genom att producera och sprida information. Skattemyndigheterna ges rätt att genomföra jämförelseuppgiftsgranskningar vid kreditinstitut.

Den omvända skattskyldigheten för byggbranschen, som man beslutat om tidigare, tas i bruk den 1 april 2011. Den beräknas öka skatteinkomsterna med 100 miljoner euro per år.

Köpkraften för dem som har de lägsta inkomsterna tryggas

Inkomstskattegrunderna ändras så att en höjd inkomstnivå och höjda löntagaravgifter inte skärper beskattningen av arbetsinkomster och så att beskattningen av pensionsinkomst inte skärps i förhållande till beskattningen av en lika stor löneinkomst. Dessutom höjs grundavdraget vid kommunalbeskattningen med 50 euro till 2 250 euro. Höjningen av grundavdraget ökar köpkraften för de personer som har de lägsta inkomsterna.

Kompenseringen av den skärpta beskattningen minskar skatteintäkterna med 400 miljoner euro per år, skattelättnaden för pensionsinkomst med 30 miljoner euro och grundavdraget med 16 miljoner euro. De förlorade skatteintäkter på 129 miljoner euro som kommunerna orsakas kompenseras fullt ut genom statsandelssystemet.

Garantipensionen tas i bruk och förmåner binds vid index

Grundtryggheten stärks ytterligare. Samhällsstöden inriktas på dem som har störst behov av omsorg för att inte marginaliseras.

Försörjningen för dem som har de minsta pensionsinkomsterna förbättras betydligt genom att en garantipension tas i bruk den 1 mars 2011. Garantipensionen till fullt belopp uppgår till 685 euro per månad räknat enligt 2010 års indexnivå. Garantipensionen höjer pensionsinkomsten särskilt för kvinnor med små inkomster, som mest med ca 170 euro per månad i fråga om pensionerade makar. Ibruktagandet av garantipensionen orsakar staten tilläggsutgifter på 94 miljoner euro år 2011.

Flera familjeförmåner binds vid konsumentindex, vilket från den 1 mars 2011 särskilt stärker barnfamiljernas ställning. På så sätt stiger förmånsnivån i fortsättningen i takt med konsumentindex. De förmåner som binds vid indexet är rehabiliteringspenning som betalas till minimibeloppet samt sjuk-, moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenning samt specialvårdspenning, barnbidrag, hemvårdsstöd och stöd för privat vård av barn. Detta orsakar staten tilläggskostnader på ca 11 miljoner euro år 2011.

En garanti som förkortar behandlingen av social trygghet genomförs och behandlingstiderna vid besvärsnämnden för social trygghet förkortas. I fortsättningen sker den lagstadgade bedömningen av grundtrygghetsnivån en gång per valperiod.

Ny tillväxt genom innovationer och exportfrämjande

Regeringen förbättrar företagens förutsättningar för nyskapande verksamhet. Anslagen för främjande av innovationspolitik och internationalisering i arbets- och näringsministeriets huvudtitel ökar till 823 miljoner euro, vilket innebär en ökning på över 33 miljoner euro jämfört med 2010 års budget.

De bevillningsfullmakter som står till Tekes förfogande för att stödja framför allt små och medelstora företags tillväxt höjs med över 8 miljoner euro.

Företagstillväxten stimuleras också genom att man satsar 23,6 miljoner euro på främjande av exporten.

Den statliga finansieringen av universitet ökar med 160 miljoner euro. För kapitalisering av andra universitet än Aalto-universitetet reserveras sammanlagt 125 miljoner euro.

Byggandet av banan mellan Seinäjoki och Uleåborg fortsätter

Det anslag på 40 miljoner euro som behövs för byggande av banförbindelsen mellan Seinäjoki och Uleåborg nästa år tryggas. Finansieringen genomförs med hjälp av tilläggsfinansiering och genom omfördelning av anslag som sparas in inom andra trafikprojekt.

År 2011 inleds sju nya trafikprojekt; E18 Fredrikshamns omfartsväg, Rv 8 Smedsby omfartsväg i Vasa, Rv 19 Seinäjoki östra omfartsväg, förbättring av servicenivån på banan Seinäjoki–Uleåborg II skedet, elektrifiering av banan Rovaniemi–Kemijärvi, fördjupning av havsfarleden i Nystad samt, i anslutning till Pajala–Kolari–gruvprojektet, grundlig förbättring av banavsnittet Kemi–Äkäsjoki och Muonio älvs broprojekt.

Staten deltar i byggkostnaderna för Västmetron med en andel på högst 30 procent. År 2011 uppgår finansieringsandelen till 13 miljoner euro.

För bastrafikledshållningens utgifter anvisas 963 miljoner euro i anslag och intern finansiering. För investeringar i utveckling av trafiklederna anvisas sammanlagt 365 miljoner euro, som huvudsakligen används för fortsatt finansiering av de 27 trafikprojekt som inletts under tidigare år.

Urval ur anslagen för de olika förvaltningsområdena

Regeringen bär också ett globalt ansvar. Utvecklingssamarbetsanslagen stiger med 108 miljoner euro jämfört med 2010 års budget. Anslagen för utvecklingssamarbete uppgår till 0,58 procent i relation till bruttonationalinkomsten år 2011, vilket utgör en målmedveten höjning av nivån i riktning mot det internationella målet på 0,7 procent.

För närområdessamarbetet mellan Finland och Ryssland anvisas 15,5 miljoner euro, vilket är 4 miljoner euro mindre än i år. Ryssland förväntas öka sin finansieringsandel så att verksamhetens volym trots Finlands minskade finansiering kan kvarstå på de senaste årens nivå.

För utgifterna för invandring anvisas sammanlagt 203 miljoner euro, varav 87 miljoner euro går till mottagande av flyktingar och asylsökande och 100 miljoner euro till ersättningar till kommunerna. För ersättningar till kommunerna anvisas ett tilläggsanslag på 21 miljoner euro jämfört med nivån i 2010 års ordinarie budget. Dessutom förlängs tjänsteförhållandena för viss tid vid Migrationsverket för att ytterligare förkorta asylansökningarnas behandlingstider.

Lindrig misshandel i nära relationer ändras från målsägandebrott till brott underställt allmänt åtal. För åklagarväsendet och domstolarna anvisas av denna anledning tilläggsfinansiering på sammanlagt 1,5 miljoner euro.

Gränsbevakningsväsendet får börja byta ut sina tvåmotoriga helikoptrar. Anskaffningens totalpris uppgår till 62 miljoner euro och den genomförs åren 2011–2014. Anskaffningen av patrullbåtar fortsätts genom att man beviljar finansiering på 4,2 miljoner euro för 2011. För att uppdatera det tekniska övervakningssystemet i det ena Dornier-planet anvisas 3 miljoner euro. För genomförandet av den strategi för bekämpning av terrorism som statsrådet godkänt anvisas 0,85 miljoner euro till Skyddspolisen.

För nödcentralsverkets strukturomvandling och anskaffning av ett nytt IT-system anvisas sammanlagt 6 miljoner euro.

För statens och kommunernas gemensamma IT-systemprojekt tilldelas 20 miljoner euro, huvudsakligen i form av anslagsöverföringar. Målet är att utveckla offentliga elektroniska tjänster och att förbättra kompatibiliteten för hela den offentliga förvaltningens IT-system.

Kultur- idrotts- och ungdomsarbetet, som stöds med tippnings- och penninglotterivinstmedel, får tilläggsanslag på ca 19 miljoner euro. För ungdomsverkstäder och uppsökande ungdomsarbete anvisas 12,5 miljoner euro.

Den samiska kultur- och språkboverksamheten tilldelas 350 000 euro för att göra verksamheten och finansieringen permanent.

Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi anvisas 1 miljon euro som ett tillägg av engångsnatur för att balansera centralens ekonomi. Anslagen för ersättande av skador som orsakas av rovdjur ökas.

Om en ny areal inom ramen för miljöstödet för jordbruket och kompensationsbidraget beslutas i den kompletterande budgetpropositionen.

Anslagen för Mätteknikcentralens omkostnader höjs med 0,7 miljoner euro.

I anslutning till skyddet av saimenvikaren reserveras 360 000 euro för avtalsbaserade ersättningar som betalas till vattenägarna. Det föreslås att jaktvårdsavgiften ska höjas från 28 euro till 30 euro.

För finansiering av det nationella bredbandsprojektet anvisas inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde sammanlagt 66 miljoner euro fram till år 2015, varav 9,8 miljoner euro år 2011. Dessutom finansieras bredbandsprojektet med ca 25 miljoner euro inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde.

På grund av den minskande arbetslösheten sjunker anslagen för sysselsättnings-, utbildnings- och specialåtgärder med 22 miljoner euro jämfört med 2010 års ordinarie budget. År 2011 beräknas aktiveringsgraden stiga till ca 24,5 procent.

Hemvården av frontveteraner beviljas ett tillägg på 2,3 miljoner euro.

Kännedomen om förordningen om behandling av hushållsavloppsvatten i glesbygdsområden främjas genom att bevilja rådgivningssystemet ett tillägg på 1 miljon euro.

Nivån på statens räntestödda bostadsproduktion tredubblades som en stimulansåtgärd för åren 2009–2010. I 2011 års budgetproposition sänks nivån, vilket skapar utrymme för fritt finansierad bostadsproduktion. Detta är nödvändigt för att balansera efterfrågan och utbudet på bostäder och minska risken för en bostadsprisbubbla. I bevillningsfullmakt för räntestödslån för sociala hyresbostäder föreslås 975 miljoner euro och i borgensfullmakt 285 miljoner euro för byggnadslån för uppförande av hyresbostäder enligt en s.k. mellanmodell med fyllnadsborgen. Produktionen av bostäder för grupper med särskilda behov stöds med investeringsunderstöd på 110 miljoner euro.

För understöd för reparation av bostäder, energiunderstöd och understöd för sanitära olägenheter föreslås 90,5 miljoner euro. Med detta belopp stöds bl.a. en förbättring av energiprestandan för vånings- och radhus, en övergång till förnybar energi i el- och oljeuppvärmda bostadshus samt byggande av hissar. Dessutom reserveras sammanlagt 121 miljoner euro år 2011 för att finansiera utgifter för konjunkturrelaterade reparationsunderstöd som beviljats åren 2009–2010, varav 75 miljoner euro med medel från Statens bostadsfond.

Utsikterna för den kommunala ekonomin har förbättrats, men målmedveten kontroll av utgifterna krävs

Åtgärderna för att stärka den kommunala ekonomin samt en gynnsammare sysselsättningsutveckling än väntat syntes redan i 2009 års bokslut i form av bättre resultat än beräknat. De kännbara höjningarna av kommunal- och fastighetsskatteprocenterna som kommunerna genomförde för 2010, den återhållsamma arbetsmarknadsuppgörelsen, höjningen av kommunernas utdelning av samfundsskatten samt en skatteinkomstutveckling som överstigit förväntningarna förbättrar utsikterna för den kommunala ekonomin.

Balansen i fråga om finansieringen av kommunernas uppgifter och skyldigheter granskas i basserviceprogrammet och genom den årliga basservicebudget som hänför sig till detta program och som är en del av statens ram- och budgetförfarande. De åtgärder som ingår i budgeten beräknas jämfört med år 2010 sammanlagt försämra kommunernas finansiella situation med 42 miljoner euro netto.

Statsandelarna ökas bland annat med 21,25 miljoner euro för att förbättra social- och hälsovårdstjänsterna. Med detta belopp finansieras bland annat genomförandet av reformen av handikappservicelagen, skol- och studerandehälsovården, verkställandet av den nya hälsovårdslagen, stärkandet av hemservicen för barnfamiljer samt verksamheten vid familjeavdelningar i fängelserna.

Dessutom ökar indexhöjningarna statsandelarna med 152 miljoner euro och förändringarna i befolkningsmängden och åldersstrukturen ökar dem med 56 miljoner euro. Statsandelarna minskas bland annat av slopandet av det tillfälliga statsandelstillägget på 30 miljoner euro som genomfördes år 2010.

För att kommunernas och samkommunernas driftsekonomi ska hållas stabil krävs dock fortsättningsvis en strikt kontroll av utgiftsökningen. Kommunernas skatteinkomster beräknas under de närmaste åren öka med i genomsnitt 3 1/2 procent, dvs. betydligt långsammare än under den exceptionella tidsperiod som föregick recessionen. Den kommunala ekonomins positiva utveckling äventyras därför genast, om ökningen av omkostnaderna inte anpassar sig till de gränser som inkomstutvecklingen ställer. Det viktiga är att löneutgifterna hålls under kontroll och att de åtgärder som siktar till en ökad produktivitet genomförs.