Statsminister Paavo Lipponen vid Forumet för den nordliga dimensionen i Villmanstrand 22.10.2001

Ärade Fru talman, Ärade inbjudna gäster, mina damer och herrar

Den värld vi alla lever i har under den senaste månaden upplevt händelser som vi inte trodde var möjliga. Terrorismen har blivit ett världsomfattande, reellt hot. Hotet har också blivit en förenande faktor, och satt i rörelse förändringsprocesser som påverkar också Europa rent konkret. Det kalla krigets dagar är nu definitivt förbi.

Den ideologiska plattformen för Europeiska unionen är skapandet av fred genom multilateralt samarbete och ekonomisk integration. Behovet av motsvarande samarbete på det globala planet är nu mer angeläget än någonsin.

När jag hösten 1997 lade fram initiativet om Europeiska unionens nordliga dimension var jag övertygad om att de närmaste decennierna skall föra med sig ett ökat välstånd inom vår region. Östersjöregionen har under de senaste åren varit ett av de mest dynamiska tillväxtområdena i Europa. Också i Ryssland har ekonomin utvecklats snabbt. Men mycket återstår ändå att göra.

Med hjälp av den nordliga dimensionen försöker man påskynda den ekonomiska tillväxten ochutveckla välfärden. Detta lyckas bäst genom att kontakterna och samarbetet mellan stater, företag och medborgare stärks. Resultatet blir ett positivt ömsesidigt beroende.

Medlemsförhandlingarna med Lettland, Litauen, Polen och Estland har avancerat bra. I egenskap av blivande unionsmedlemmar kommer dessa länder att för egen del bidra med viktiga element när det gäller relationerna mellan EU och Ryssland. Alla dessa länder gränsar till Ryssland. Vid sidan av att den fysiska kontaktytan vidgas kommer också unionens andel av Rysslands utrikeshandel att stiga till uppskattningsvis hälften. En betydande del av denna handel och av varuströmmarna är förlagda till Östersjöregionen.

Relationerna mellan EU och Ryssland intensifieras hela tiden. Partnerskaps- och samarbetsavtalet lägger grunden till relationerna, kartlägger den kommande utvecklingen och definierar de gemensamma institutionerna. Vid det toppmöte som för några veckor sedan hölls mellan EU och Ryssland kom man överens om att arbetsgrupper på hög nivå skall utses med uppgift att förbereda det europeiska ekonomiska området och konkretisera energisamarbetet. Vid toppmötet kom man också överens om att föra en regelbunden utrikes- och säkerhetspolitisk dialog. Jag vill tacka vice premiärminister Viktor Christenko för hans betydelsefulla insats i att man uppnått dessa resultat.

I Ryssland uppfattas den nordliga dimensionen som ett centralt element i landets Europapolitik. Utrikesminister Igor Ivanov konstaterar i sin bok "Den nya ryska diplomatin", som utkom i september 2001, bl.a. följande: "I den norra delen av vår världsdel har man dessutom inhämtat unika erfarenheter av mellanstatlig växelverkan på bred och jämbördig basis. Dessa stater förenas av ett gemensamt geografiskt läge och en gemensam historia, en gemensam strävan att stärka relationerna och finna gemensamma svar på aktuella frågeställningar. Ryssland ser i dessa element det viktigaste politiska målet för den "nordliga dimensionen" och det koncept som man vid EU:s möte i Feira beslöt att realisera."

Den nordliga dimensionen har p.g.a. sin horisontella karaktär varit en utmaning för Europeiska kommissionen. Kommissionen har lyckats utomordentligt väl när det gällt verkställandet av handlingsprogrammet. Dess aktiva insats är av avgörande betydelse med tanke på det fortsatta arbetet med den nordliga dimensionen.

Den nordliga dimensionen är ej mera ett initiativ eller ett konsept. Den nordliga dimensionen realiseras i allt större utsträckning i projekt på det praktiska planet. Under Sveriges period som ordförandeland i EU gjordes stora framsteg. De mest konkreta resultaten har uppnåtts inom miljöområdet. Kommissionär Margot Wallström har spelat en central roll i detta sammanhang. Hennes medverkan i det miljöseminarium som i våras anordnades i Moskva för EU och Ryssland var av synnerligen stor betydelse. Jag vill tacka komissionär Wallström för hennes betydande insatser.

Men inga program och projekt kan, hur bra de än är, realiseras utan finansiering. Vi kan med tillfredsställelse konstatera att de internationella finansinstituten har antagit de utmaningar som hänför sig till den nordliga dimensionen.

Nordiska Investeringsbanken har tillsammans med Finland, Sverige och kommissionen sammanställt ett finansieringspaket för byggandet av det sydvästra reningsverket för S:t Petersburgs avloppsvatten. Detta är årtiondets största vattenvårdsinvestering inom Östersjöregionen. Finlands regering har beslutat att under åren 2002-2004 delta i reningsverksprojektet med sammanlagt 10 miljoner euro.

Europeiska rådet i Stockholm fattade ett positivt beslut om att Europeiska investeringsbankens finansiering skall utsträckas att gälla miljöprojekt i Ryssland. Finland har redan länge arbetat hårt för att uppnå detta mål. Det är nu viktigt att de ryska myndigheterna fattar de beslut som krävs för att EIB:s verksamhet skall komma igång i Ryssland.

Under ledning av Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling EBRD och Nordiska Investeringsbanken NIB har man förberett ett omfattande miljöpartnerskap inom ramen för den nordliga dimensionen. För detta vill vi tacka bankerna och deras verkställande direktörer Jean Lemierre och Jon Sigurdsson. Finland kommer att bidra med 7 miljoner euro. Också Sverige har meddelat att man deltar med en lika stor insats. Vi hoppas att också de övriga Östersjöländerna vill medverka i fondens verksamhet.

Jag har med tillfredställelse kunnat konstatera att EBRD har förbundit sig att stöda Rysslands ekonomiska reformer. Finansieringen från EBRD är den avgörande faktorn i många projekt i nordvästra Ryssland.

Energifrågorna har hög prioritet när det gällt den nordliga dimensionen. Finland satsar på den dialog som inom energiområdet förs mellan EU och Ryssland, och våra bästa experter på energifrågor deltar i dialogen.

Genom energisamarbetet i Östersjöregionen strävar man efter att förenhetliga energinäten och -marknaderna i regionen. Den centrala länken i denna "energiring", dvs. elkraftkabeln Estlink mellan Finland och Estland, håller nu på att realiseras. Det slutliga beslutet är avhängt av hur Estlands energilagstiftning utvecklas.

Diskussionerna om byggandet av en gasledning från Ryssland via Östersjön till Västeuropa pågår mellan de företag som medverkar i projektet. Rysslands premiärminister Michail Kasjanov antog då jag träffade honom i juli att byggnadsarbetena i fråga om North Trans Gas-ledningen kan komma att påbörjas under åren 2005-2006. Den tilltänkta gasledningen i norr öppnar möjligheterna för ett utnyttjande av de enorma gasförekomsterna i Barents hav.

Med dagens ekonomiska läge i åtanke uppmanades EIB vid fredagens Europa Råds möte i Gent att lägga större vikt vid infrastrukturprojekt. I detta sammanhang bör man ej glömma sådana projektsom förenar unionen, ansökarländerna och Ryssland.

Det är viktigt att vid sidan av de stora infrastrukturprojekten uppmärksamma det andra primära målet för den nordliga dimensionen: förbättrandet av medborgarnas välfärd, hälsa och säkerhet.

HIV/AIDS tar ingen hänsyn till nationella gränser. Inom Östersjösamarbetet har det Task Force som består av företrädare för statsministrarna nått betydelsefulla resultat under ledning av Norge. Jag tycker att man också när det gäller samarbetet inom social- och hälsovårdssektorn gärna kunde överväga att utveckla ett partnerskap i stil med det miljösamarbete som pågår inom ramen för den nordliga dimensionen.

Finland har i sitt bilaterala närområdessamarbete försökt satsa mer än förut på medborgarorganisationernas verksamhet. Inom framför allt social- och hälsovårdssektorn har de här organisationerna en viktig uppgift när det gäller att stärka medborgarsamhället i närområdena. Finland kommer i egenskap av ordförandeland i Östersjörådet att våren 2003 vara värd för en träff för medborgarorganisationerna inom Östersjöregionen. Syftet är att förbättra medborgarorganisationernas möjligheter att delta i realiseringen av den nordliga dimensionen.

Inom många av den nordliga dimensionens tyngdpunktsområden bär det privata näringslivet huvudansvaret för verksamheten. Den privata finansieringens andel är och kommer att vara avgörande bl.a. vid utvecklandet av energi- och telekommunikationsnäten.

Företrädare för näringslivet har deltagit i de Business Forum som har arrangerats i Helsingfors och Tallinn. Vi hoppas att dessa forum skall följas upp på initiativ av de kommande EU-ordförandeländerna. Näringslivets aktiva intresse återspeglar sig också i programmet för detta nationella forum.

Skogens betydelse för samhällsekonomin är, relativt sett, antagligen störst i Nordeuropa. I framför allt nordvästra Ryssland finns alltjämt stora outnyttjade resurser. Skogsfrågorna har spelat en central roll i det samarbete som gäller Barentsregionen och Finland har dessutom gjort samarbetsinsatser på bilateral basis.

Premiärminister Kasjanov och jag kom i Nyslott överens om att det i samband med statsministerträffen nästa vår skall arrangeras ett bilateralt toppmöte under temat skog. Vid det mötet kommer man att dryfta olika frågor med anknytning till hållbar skogsekonomi, trävaruhandel och investeringar inom skogsindustrin.

Den nordliga dimensionen är inte en sak som angår bara EU:s medlemsländer i norr. Starten skedde under Luxemburgs ordförandeperiod hösten 1997, och under Portugals ordförandeskap kom man sommaren 2000 överens om åtgärdsprogrammet. Under Belgiens ordförandeperiod avancerar realiseringen av den nordliga dimensionens IT-sektor.

För en månad sedan, då IT-ministrarna inom Östersjörådet sammanstrålade i Riga, antogs ett åtgärdsprogram gällande den nordliga e-dimensionen för åren 2001-04. Ledamoten av Europeiska kommissionen, Erkki Liikanen, har varit en central aktör i detta sammanhang. Om tre veckor anordnas ett s.k. kick-off-seminarium i Tammerfors, och då skall det konkreta genomförandet köra igång.

I fråga om den nordliga dimensionen får de stora projekten "sådana som gäller t.ex. gasledningar och transportkorridorer" lätt den största publiciteten. Men vi får för den skull inte glömma de otaliga mindre projekt som pågår inom olika sektorer, projekt som ofta är av stor regional och lokal betydelse. De flesta frågor är gemensamma både för stora företag och för små lokala aktörer.

En förvaltning som kännetecknas av öppenhet och insyn samt en förutsägbar lagstiftning är det allra viktigaste för såväl stora som små företag. I det fallet har man avancerat mycket i unionens kommande medlemsländer. Detta återspeglar sig i ländernas ekonomiska tillväxt samt i deinvesteringar som styrs till Estland, Lettland, Litauen och Polen.

Även i Ryssland har man gjort framsteg. Det är synnerligen positivt att Rysslands regering med kraft har gått in för att reformera sin lagstiftning om beskattning och företag. Godkännandet av en lag som tillåter privat jordägande är det senaste konkreta beviset härpå. Vid sidan av de reformer som sker på federationsnivå är det viktigt att också regionalförvaltningarna i Ryssland gör sitt bästa för att förbättra investeringsklimatet.

Handeln mellan Finland och Ryssland ökar snabbt. Här i södra Karelen och Kymmenedalen har man haft förmågan att utnyttja de möjligheter som förändringarna i Ryssland fört med sig. Resultaten syns inom den traditionella varuexporten, men också när det gäller t.ex. logistiktjänster och turism. Läget är utmärkt med tanke på det fortsatta arbetet.

Finlands regering har för sin del tillsammans med Ryssland och Europeiska unionen försökt satsa på smidighet när det gäller trafik och gränsövergång. Det samarbete som Finlands och Rysslands gränsmyndigheter bedriver kan gott tjäna som förebild när man diskuterar myndigheternas rutiner vid unionens nya yttre gränser. Jag hoppas att de gränsövergångsställen som redan länge varit under arbete i Imatra-Svetogorsk och Salla-Kelloselkä skall kunna öppnas så snart som möjligt. Det ligger i allas intresse att gränsarrangemangen fungerar.

Ärade åhörare, Sverige betonade under sin ordförandeperiod behovet av att samarbetet mellan de olika aktörerna effektiveras. På finskt initiativ har man redan samordnat arbetet i de regionala råden. Detta gör det lättare för Europeiska kommissionen att på ett effektivare sätt delta i rådens verksamhet. Framför allt hoppas jag att kommissionen aktiverar sig i Arktiska rådet, eftersom den kan ha mycket att ge i frågor som rör exempelvis miljö och forskning.

Danmark har meddelat att landet under sin ordförandeperiod kommer att satsa på den nordliga dimensionen. Vid mina diskussioner med statsminister Poul Nyrup Rasmussen har det bekräftats att Danmark aktivt kommer att främja bl.a. det arktiska samarbetet.

Det arktiska samarbetet binder också USA och Kanada vid samarbetet i de nordliga regionerna. De utmaningar som rör det arktiska samarbetet är globala och för att bemöta dem måste samarbetet fungera över Atlanten. Därför är det viktigt att en dialog förs också med USA och Kanada. USA har meddelat att landet följer upp det NEI-initiativ (Northern European Initiative) som den förra regeringen inlett. Detta är en mycket betydelsefull markering.

Danmark har vidare meddelat att landet kommer att anordna ett arktiskt möte med deltagare på hög nivå på Grönland i juli samt ett utrikesministermöte på hösten 2002 gällande den nordliga dimensionen. Det kommer då att vara tidsmässigt lämpligt att dryfta innehållet i ett nytt handlingsprogramm.

För att utveckla de nordliga delarna av Europa behövs tillräckliga resurser. Vi måste därför tillsammans se till att unionen i fortsättningen har de finansiella resurser som behövs för utvecklandet av Östersjön och de nordliga regionerna. Utvidningen av unionen gör detta ytterligare viktigare.

I och med att unionen utvidgas kommer den nordliga dimensionen i hög grad att bestå av verksamhet mellan unionen och Ryssland. Detta förutsätter i sin tur att den nordliga dimensionen blir ett permanent tema i dialogen mellan EU och Ryssland. Jag kommer att diskutera de här frågorna med kommissionen, Rysslands regering samt ledarna i de övriga EU-länderna och länderna i Östersjöregionen.

Vid sidan av Kaliningradregionen har Murmanskregionen blivit föremål för ett ökat intresse. Sveriges utrikesminister, Anna Lindh, lyfte fram frågan om välfärden i Murmansk och vissa andra nordliga regioner då hon för ett par veckor sedan besökte Murmansk. Ordföranden för vårt forum, Esko Riepula, leder också den s.k. Murmanskprocessen, vars syfte är att fästa uppmärksamheten vid specialproblemen inom regionen. Många bra idéer håller på att utvecklas. Jag vill rikta ett speciellt tack till rektor Riepula för hans oersättliga insatser för den nordliga dimensionen.

Ett särskilt tack går till stadsdirektör Markku Andersson och till staden Villmanstrand för all gästfrihet som kommit oss till del.

Villmanstrand är en föregångare när det gäller att verkställa den nordliga dimensionen. Staden har gjort upp en egen "Strategi för den nordliga dimensionen i sydöstra Finland". Strategin syftar till att främja internationell samverkan i regionerna kring södra Karelen och Kymmenedalen.

Det gläder mig att företagen i regionen samt utbildningsenheterna "bl.a. Villmanstrands tekniska högskola" och hamnarna profileras starkt i strategin. Sydöstra Finland vill utvecklas till en modellregion när det gäller gränsövergångsfrågor som involverar Europeiska unionen och Ryssland. Jag tror att regionen har goda utsikter att lyckas med detta.

Det första nordliga dimensions forumet i Uleåborg var en framgång. Efter mötet i Uleåborg har man uppnått betydande framsteg inom IT, miljö, social och hälsovårdssektorn och i fokuseringen av den internationella finansieringen. Programmet här idag utgör ett tydligt bevis på detta.

Jag har också med glädje noterat signalerna om att många städer har beredskap och vilja att agera värd för de nationella forum för den nordliga dimensionen som anordnas framöver. Nästa år planeras åtminstone två forum: på våren i Kajana och på hösten i Björneborg. Jag tror att man vid dessa forum kommer att ta viktiga steg framåt när det gäller den praktiska verkställigheten av den nordliga dimensionen.