Resultaten av utvecklingssamarbetet i Afghanistan rinner inte ut i sanden

Merja Mäkelä arbetade som utvecklingspolitisk specialsakkunnig vid Finlands ambassad i Kabul från hösten 2020 till i somras.

Vad har utvecklingssamarbetet i Afghanistan gett för resultat?

De största framstegen har gjorts inom utbildningen och hälsovården. Kvinnornas och barnens ställning har förbättrats: både mödra- och barndödligheten har halverats. Största delen av flickorna har börjat skolan. När talibanerna hade makten senast fick flickor inte gå i skola överhuvudtaget. 

Kvinnornas andel av statsförvaltningen har ökat avsevärt. De senaste siffrorna för detta år visar att 36 procent av lärarna och 29 procent av alla tjänsteinnehavare var kvinnor. Kvinnor har kunnat delta i det lokala beslutsfattandet och levnadsvillkoren har förbättrats i många områden.

Under de senaste 20 åren har också yttrandefriheten ökat. Finland stödde utvecklingen av en professionell journalistkår genom ett projekt som genomfördes av civilsamhällesorganisationer. Genom projektet ordnades utbildning för cirka 500 kvinnliga journalister åren 2009–2017.

Dessutom förbättrades den privata sektorns möjligheter bland annat genom vägbyggen, bättre eltillförsel, bättre internetförbindelser och införandet av ett elektroniskt system för skattebetalning. Utvecklingen inom de viktigaste branscherna, det vill säga jordbruket och gruvdriften, har inte varit särskilt framgångsrik, eftersom det är mycket svårt att locka investerare till konfliktområden.

Med hjälp av Finlands finansiering har det byggts skolor och hälsostationer, och vattenförsörjningen och saniteten har förbättrats.

Genom humanitär minröjning, som Finland understött, har minor och andra sprängämnen röjts från marken. År 2017 hade 80 procent av den minerade marken röjts, men därefter började mängden sprängämnen åter öka.

Afghanistan har varit ett konfliktland i flera årtionden. I många områden, särskilt på landsbygden, har det därför varit svårt eller rentav omöjligt att bedriva samarbete, eftersom de som arbetat för regeringen och civilsamhällesorganisationer har fruktat för sina liv. De största framstegen har gjorts i städerna.

En hur stor del av finansieringen har gått till att stödja flickor och kvinnor?

Flickornas och kvinnornas ställning har beaktats i alla projekt som Finland understött.

Till exempel underlättar bättre vattenförsörjning och toaletter i byar och skolor direkt flickors vardag och möjligheter att gå i skola. Lärarutbildning riktades särskilt till kvinnor, för att underlätta att flickor kan delta i undervisningen. Skolorna fick finansiering på basis av hur stor andel av eleverna som var flickor. 

I ett geofysikprojekt inom gruvsektorn, som stärkte det afghanska geologiska forskningsinstitutets och gruvministeriets kapacitet att leta efter och förvalta mineraltillgångar, var nästan hälften av de studerande som utbildades för fältarbete kvinnor.  

Kring 70 procent av lånen som beviljades av Världsbankens återuppbyggnadsfonds mikrokreditprogram MISFA lyftes av kvinnor med små företag.

Finland har varit en orubblig förespråkare för de mänskliga rättigheterna i Afghanistan. Utrikesministeriet har bland annat understött afghanernas möjligheter att rapportera vidare om kränkningar av de mänskliga rättigheterna via Afghanistans kommission för de mänskliga rättigheterna AIHRC.

Dessutom har Finland på lång sikt understött utarbetandet och genomförandet av handlingsplanen Kvinnor, fred och säkerhet 1325 i Afghanistan och garanterat kvinnors möjligheter att på ett betydelsefullt sätt delta i fredsbyggande, återuppbyggnad och konfliktförebyggande.

Rinner resultaten nu ut i sanden?

Nej, i alla fall inte alla. Tack vare Finlands och det internationella samfundets långvariga stöd finns det nu fler utbildade, friska och politiskt medvetna människor i Afghanistan än om vi inte hade haft något utvecklingssamarbete i landet. Den här kapaciteten går inte förlorad.

Kvinnor som varit lärare och läkare har förändrat samhället och även uppfattningarna hos män och kvinnor omkring sig. Också utbildade kvinnliga journalister, konstnärer och människorättsaktivister har påverkat attityderna.

Genom utvecklingssamarbetet har vi till exempel stärkt det lokala beslutsfattandet och involverat kvinnorna. I över 16 000 byar har det inrättats råd som förvaltar medel för att ordna basservice. I de här samhällena blev kvinnorna delaktiga i beslutsfattandet.

På det hela taget har det civila samhället stärkts under de senaste 20 åren, däribland medierna, icke-statliga organisationer och den informella civila verksamheten. Med hjälp av Röda Korset har det skapats en egen frivilligorganisation i Afghanistan, som aktivt fortsätter sin verksamhet också i den rådande krissituationen.

Afghanska ungdomar, särskilt stadsbor, har bildat nätverk och kommunicerar aktivt i sociala medier. Inget sådant hände när talibanrörelsen var vid makten.

Hur vet vi om hjälpen kommer fram?

Som finansieringskanaler för sitt bilaterala samarbete i Afghanistan använde Finland huvudsakligen stora internationella organisationer, till exempel Världsbanken, barnfonden Unicef och jämställdhetsorganisationen UN Women. Dessa organisationer har också fått stöd av många andra givarländer; det är fråga om omfattande samfinansiering som Finland deltagit i som en del av det internationella samfundet.

Användningen av medlen från återuppbyggnadsfonden för Afghanistan, som förvaltas av Världsbanken, granskades regelbundet av en tredje part, liksom Unicefs vatten- och sanitetsprogram. Utomstående experter gick systematiskt och grundligt igenom projektens räkenskaper, utbetalningar, anskaffningar och lönelistor. En utomstående tredje part besökte också byarna för att granska projektens resultat.

Utvecklingssamarbete bedrivs alltid under svåra förhållanden. I Afghanistan har korruptionen varit en speciell utmaning, den är mycket utbredd i landet. År 2019 ansåg över 90 procent av afghanerna att korruption är ett stort problem som drabbar vanliga människor allra hårdast.

Åren 2014–2020 uppdagades fem misstankar om felaktig användning och missbruk av medel i det utvecklingssamarbete och humanitära bistånd som Finland finansierat i Afghanistan. Alla fall har utretts.

Det mest betydande fallet var en misstanke 2019 som gällde återuppbyggnadsfonden för Afghanistan, som administreras av Världsbanken. I granskningen upptäcktes oklarheter i iakttagandet och dokumentationen av upphandlingsreglerna. Det missbrukade beloppet uppgick till 3,9 miljoner dollar, och den afghanska regeringen har betalat det tillbaka till Världsbanken. Finland har varit en av projektets 19 finansiärer sedan 2014.

Vad händer med utvecklingssamarbetet nu?

Det är ännu för tidigt att säga, eftersom talibanrörelsen inte har bildat någon regering och vi inte vet på vilka villkor vi kommer att bedriva samarbete i landet framtiden.

Flera organisationer som Finland stöder, till exempel Unicef och MSI Reproductive Choices, har också tidigare varit verksamma i områden som kontrollerats av talibanerna. Organisationerna kan sannolikt fortsätta sin verksamhet i landet.

Finländska civilsamhällesorganisationer och deras lokala partner bedömer nu förutsättningarna för att fortsätta sitt arbete. Finlands Röda Kors genomför ett hälsoprogram och hjälper bysamhällen i glesbygden som inte omfattas av det offentliga hälso- och sjukvårdssystemet. Befolkningsförbundet erbjuder genom sin lokala partner MSIA Reproductive Choices tjänster för reproduktiv och sexuell hälsa.

Det är Finlands avsikt att tillsammans med våra internationella partner skydda de resultat som uppnåtts. Att de mänskliga rättigheterna ska respekteras är en tydligt formulerad grundförutsättning för Finlands bistånd. Kvinnors och flickors rättigheter ska tillgodoses och det ska bland annat synas i flickors rätt till utbildning och kvinnors möjligheter att arbeta.

Långsiktigt utvecklingssamarbete är inte det enda sättet att hjälpa. Utrikesministeriet ger också humanitärt bistånd, det vill säga akut katastrofhjälp som räddar liv. Genom humanitärt bistånd erbjuds mat, skydd, vatten och hygientjänster för dem som lever mitt i en kris. 

Behovet av humanitärt bistånd var stort i Afghanistan redan före konfliktens senaste utveckling på grund av torka, som förvärrats av klimatförändringen, den utdragna konflikten och coronaviruspandemin.

Enligt FN:s bedömning är hälften av befolkningen nu i behov av nödhjälp. Många människor har tvingats fly från sina hem antingen inom landet eller utanför landets gränser. Merparten av flyktingarna, ca 85 procent, har sökt skydd i grannländerna Iran och Pakistan.

I mitten av augusti beviljade Finland tre miljoner euro till FN:s flyktingorganisation UNHCR för att hjälpa afghanska flyktingar.

 

Hanna Päivärinta

Skribenten är informatör vid utrikesministeriets kommunikationsavdelning.