Det krävs nationella enhetliga lösningar för att höja pojkars kunskapsnivå och minska våldet

social- och hälsovårdsministeriet
Utgivningsdatum 14.1.2026 13.00
Typ:Pressmeddelande

Pojkars könsrelaterade sårbarhet måste beaktas vid planering av utbildning och social- och hälsovårdstjänster. Enligt en färsk utredning borde man sträva efter könssensitivitet i stället för könsneutralitet vid beredning och planering, det vill säga beakta könsskillnaderna och könens särdrag. I utredningen föreslås det att de gemensamma nationella målen för allt arbete med barn och ungdomar ska vara att höja kunskapsnivån och förebygga våld.

I den utredning som social- och hälsovårdsministeriet publicerade den 14 januari granskas jämställdheten, förebyggandet av diskriminering och främjandet av delaktigheten när det gäller pojkar och unga män. Jämställdhetsfrågorna granskas med betoning på utbildning, välfärd, våld, sociala medier och teknologi. 

I utredningen sammanfattas nationell statistik, forskningsrön om utbildning och välfärd och experters och forskningspanelers åsikter. Analysen av materialet visar att nivån på de finländska elevernas kunskaper har försämrats, och det gäller särskilt pojkarna. Pojkarna är också mer sårbara för somatiska sjukdomar, psykiska problem och ensamhet och överrepresenterade både som offer och som gärningsmän när det gäller våld. 

En ny utmaning är de algoritmer i sociala medier som styr innehållen på ett sätt som kan öka polariseringen inom politiken och mellan könen.

Jämställdheten ska gälla alla. Hur man kan känna igen utmaningarna och förebygga diskriminering när det gäller pojkar och unga män är viktiga frågor med tanke på hela det finländska samhället. Utredningen lyfter fram pojkars lägre kunskapsnivå och erfarenheter av våld och ensamhet. Utredningen behandlar också hur de sociala mediernas algoritmer påverkar pojkars och unga mäns psykiska hälsa, inlärningsresultat och attityder. Oberoende av kön borde barn och unga både i sin fysiska och digitala omgivning få känna sig trygga och utvecklas i sin egen takt. Finland borde precis som andra länder införa restriktioner för barns och ungas användning av sociala medier, säger minister Sanni Grahn-Laasonen som ansvarar för jämställdhetsfrågor. 

Pojkar har sämre färdigheter och därför sämre utbildningsmöjligheter

Skillnaderna i kunskaperna mellan könen har minskat och är rimliga i synnerhet när det gäller matematik och naturvetenskaper. Men i genomsnitt har pojkarnas nivå på kunskaperna varit lägre, och den här negativa utvecklingen har fortsatt utan något tecken på förändring. 

Skillnaderna i kunskaperna påverkar de unga männens utbildningsmöjligheter.  Pojkarna är svagast särskilt inom de utbildningsområden som har höga inträdeskrav. Skillnaderna inom könsgrupperna är emellertid större än skillnaderna mellan könen. Största delen av flickorna och pojkarna placerar sig i mitten och skillnaderna är störst i den grupp som klarar sig sämst och den som är i toppen. 

Enligt utredningen borde målet att höja kunskapsnivån vara ett gemensamt nationellt mål i allt barn- och ungdomsarbete. Det föreslås också att man ska säkerställa att alla elever som har förutsättningar för det har en möjlighet att komma in i gymnasiet och att man ska utreda hur reformerna av inträdeskraven inom de utbildningar som elever på andra stadiet söker till påverkar könen. 

Mentalvårdstjänsterna når inte pojkarna tillräckligt bra

Utredningen visar att pojkars och unga mäns psykiska problem underdiagnostiseras och att det är svårt för dem att söka sig till mentalvårdstjänsterna. Symtomen tar sig ofta uttryck i aggressioner, riskbeteende eller isolering, det vill säga inte som den traditionella symtombilden av en depression. 

I utredningen betonas vikten av att känna igen symtom och behovet att utveckla uppsökande tjänster och tjänster med låg tröskel inom mentalvården. Det rekommenderas också att verksamhetsmodeller som riktar sig särskilt till pojkar och män ska användas i större utsträckning och att föreningars goda praxis ska utnyttjas i det offentliga servicesystemet. 

Pojkkoden normaliserar våldet

Enligt forskningen är pojkarna överrepresenterade både som våldsoffer och våldsförövare. Hypermaskulina ideal, svaghetsskam och beundran av våld skapar kulturella strukturer som uppmuntrar pojkar att acceptera våld som en lösning på konflikter eller som ett bevis på manlighet. 

I utredningen konstateras att pojkar och unga män utsätts för våld av det egna könet och i familjen och samhället. För att undanröja de strukturer som föder våld är det viktigt att känna igen de mekanismer genom vilka pojkar socialiseras till att bli våldsbenägna. 

I utredningen föreslås det att förebyggandet av våld och bekämpningen av våldsbrott ska vara ett gemensamt nationellt mål för allt barn- och ungdomsarbete. Det är viktigt att inte bara de som ordnar utbildning och social- och hälsovårdstjänster utan också de föreningar och stiftelser som arbetar med unga förbinder sig till målet. 

Algoritmerna är en risk för ökad polarisering

Enligt utredningen är en ny utmaning de sociala mediernas algoritmer. De innehållsval som styrs av algoritmerna kan öka polariseringen inom politiken och mellan könen och stärka de skadliga könsrollerna.

I utredningen föreslås därför att man ska utveckla mediefostran för unga och stödja forskningen och uppföljningen av algoritmernas könsrelaterade konsekvenser. Det föreslås också att en parlamentarisk arbetsgrupp ska bedöma behovet av reglering av sociala mediers innehåll. 

Utredningen baserar sig på regeringsprogrammet för statsminister Petteri Orpos regering. Ett av målen i programmet är att i högre grad uppmärksamma de jämställdhetsproblem som drabbar pojkar och män, särskilt för att förebygga marginalisering bland unga män. För att nå målet i regeringsprogrammet beslutade man att göra en utredning och rekommendationer inom ramen för regeringens jämställdhetsprogram. 

Utredningen Att ta pojkar och unga män på allvar utfördes av Harry Lunabba som är forskare vid Helsingfors universitet.  

Mer information

Harry Lunabba, universitetslektor, tfn 0504 160 309, [email protected]
Anttoni Saarinen, sakkunnig, tfn 0295 163 553, [email protected]
Annu Jaakkola, specialmedarbetare för ministern för social trygghet, tfn 0295 163 330, [email protected]