Skip to content
Media
Valtioneuvosto frontpage

Krishantering i världspolitikens brännpunkt

inrikesministeriet
Utgivningsdatum 19.6.2018 9.20
Nyhet
Kauko Aaltomaa träffade den palestinske premiärministern Dr. Rami Hamdallah i april 2018. Vid mötet diskuterade de insatsens verksamhet.

Konflikten mellan Palestina och Israel har pågått i 70 år. Den civila krishanteringsinsatsen EUPOL COPPS arbetar för att dämpa den kris som pågått länge och nå grundtrygghet i området. Den palestinska frågan har skapats av människan. Den kan också lösas av människan.

Ramallah är palestiniernas inofficiella huvudstad där religioner och kulturer möts. Där finns också högkvarteret för den civila krishanteringsinsatsen EUPOL COPPS. Kauko Aaltomaa, som är tjänstledig från sin tjänst som avdelningschef för inrikesministeriets polisavdelning, är chef för insatsen och följer situationen på Västbanken på nära håll på sitt kontor i Ramallah.

– Vår uppgift är att råda, utbilda och vara mentorer för lokala myndigheter, men sist och slutligen är det den palestinska myndigheten som beslutar hurdana beslut som fattas och hurdana mål de ställer upp för sig själva. Det är i synnerhet dessa som anknyter till den rådande politiken här, påminner Aaltomaa.

Insatsen EUPOL COPPS arbetar för den palestinska myndigheten och för att bygga upp statsstrukturer. Dess mål är att utveckla den civila sektorn inom den palestinska myndigheten genom att på ett omfattande sätt handleda och utbilda säkerhetsmyndigheter och rättsliga myndigheter. Mandatet innehåller olika verksamhetsprinciper. En av dem är att öka samarbetet mellan Palestina och Israels säkerhetsmaskineri.

Varför finns det mycket hat i Mellanöstern?

Den nuvarande konflikten i Mellanöstern anses ha fått sin början av Israels självständighetsförklaring den 14 maj 1948 och de motstridiga känslorna som detta skapade. I tvistens bakgrund finns en tanke om två självständiga stater. Också EU-insatsens utgångspunkt är modellen med två stater, dvs. den självständiga staten Palestina. Den nuvarande konflikten i Mellanöstern komprimeras till frågan om vilken part i konflikten som har en större rätt till Palestinska området, judarna eller palestinierna.

Den kulturella omgivningen ska beaktas i all verksamhet. Västbanken är en arena för stormaktsrelationer och världspolitiken. Tvisterna har en lång historia. De skuggor av kolonialismen som den europeiska styrkepolitiken samt stormaktspolitiken efter andra världskriget kastat över Mellanöstern har inte försvunnit.

En mosaik av flera aktörer

Spänningarna i området är ganska lika som för 30 år sedan när Aaltomaa deltog i FN:s fredsbevarande insatser och militärobservatörsinsatser. Den omgivande världen har förändrats. Området som har omfattande naturresurser har en strategisk betydelse. Den höga världspolitiken i området, konkurrensen mellan stormakter och lokala aktörer, kan ändra situationen snabbt. Olika länders intressen och mål kopplas samman.

– Områden med palestinsk bosättning ligger i kärnan av stormaktsrelationer. Även om den världspolitiska situationen i området inte direkt påverkar vår insats, har palestiniernas politiska intressen och verksamhet en indirekt inverkan på arbetet inom insatsen, berättar Aaltomaa.

Israels målmedvetna linje syns i den civila krishanteringsinsatsens vardag t.ex. så att de anställda som deltar i insatsen inte bor i Ramallah utan i Jerusalem, dit de far varje kväll efter arbetsdagen.

Statsuppbyggnad och rådgivning

EU har sökt fredslösningar på den konfliktbenägna situationen på Västbanken redan i två årtionden. Det har varit svårt att nå resultat. Insatsen EUPOL COPPS som startades 2006 fokuserar på att stödja den palestinska myndigheten och bygga upp staten i form av tekniska rådgivare och assistenter. Mandatet är inte politiskt utan tekniskt. Det innebär att insatsen inte representerar några politiska visioner eller tankar.

När Aaltomaa för ett halvt år sedan blev chef för insatsen, befann sig den civila krishanteringsinsatsen i en svår situation.

– Det tar mycket tid att föra fram frågorna och nå hållbara resultat. Man måste orka och tro på att ett långsiktigt arbete för statsstrukturer en dag ger resultat. Det ostabila läget i det här hörnet av världen har pågått länge och hur eländigt det än känns måste man acceptera det, säger Aaltomaa.

Långsiktigt arbete mot ett gemensamt mål

Familjer och släkter är viktiga i Mellanöstern. Inom ramen för Israels riktlinjer kan det palestinska självstyret i många hänseenden vara skenbart eller begränsat. Också lagstiftningsmässiga hinder kan försvåra insatsens verksamhet.

På grund av det stora antalet aktörer på Västbanken finns det en brokig skara av samarbetspartner. Den palestinska myndigheten, organisationerna, olika länders representanter och Bryssels EU-strukturer ger ramarna för insatsens verksamhet. Hur insatsen uppnår sitt mål är enligt Aaltomaa i stor utsträckning beroende av hur väl samarbetet mellan de olika aktörerna lyckas.

– Fokusen i mitt arbete ligger på kontakter till beslutsfattare och påverkare i området. Arbetet riktar sig utåt från insatsen till olika partner. Den biträdande chefen tar mer hand om insatsens interna arrangemang och är ett slags stabschef, beskriver Aaltomaa fördelningen av arbetsuppgifterna i insatsens ledning.

Bondförnuft och kännedom om förhållandena

De lokala människorna har beskrivit Aaltomaa som en gentlemannamässig chef med en lugn attityd. Enligt Aaltomaa är ledningsarbetet likadant på Västbanken som annanstans, men de spända relationerna i Mellanöstern ger sin prägel på arbetet. Det finns betydande kulturella och religiösa skillnader såväl i området som inom insatsen

– Det är till stor nytta att kunna läsa och förstå människor. Enligt min erfarenhet är finskt bondförnuft oumbärligt också här. Om man orkar lyssna på människor, ta dem i beaktande som människor, arbeta planmässigt och beslutsamt, kommer man redan långt, säger Aaltomaa som börjat karriären som konstapel och haft flera tjänster inom förvaltningen.

Helhetsbetoningen i kärnan av verksamheten

Krishanteringen rör samhällets alla delområden. Mandatet för insatsen EUPOL COPPS på Västbanken är t.ex. mycket omfattande. Förutom med säkerhetssektorn arbetar insatsen i nära samarbete med hela sektorn för justitieförvaltningen. Till detta anknyter t.ex. utvecklingen av advokatverksamheten.

När det gäller krishantering måste man spela på många planer samtidigt. Det övergripande tillvägagångssättet i fråga om krishantering är också ett viktigt kärnområde inom EU.

– Det räcker inte att man arbetar effektivt på något samhällsområde när man försöker lösa många kriser. Det är ytterst viktigt att olika yrkesutbildade personer och aktörer arbetar för samma mål. Det räcker inte att man bygger upp säkerhet endast genom att stärka polisväsendet. Hanteringen ska ske i hela samhället, påminner Aaltomaa.

Ytterligare information:
Head of EUPOL COPPS Mission Kauko Aaltomaa, [email protected]

EUPOL COPPS i nötskal

  • Police Mission for the Palestinian Territories
  • Arbetar med mandat av Europeiska unionen
  • Insatsen fokuserar på att utbilda den palestinska polisen, att utveckla det straffrättsliga systemet och att förbättra samarbetet mellan polisen och åklagarämbetet
  • Målet är att hjälpa den palestinska myndigheten skapa ett effektivt myndighetssystem som fungerar enligt internationella standarder
  • Kring 70 experter från Europa och Kanada arbetar för närvarande inom insatsen
  • Åtta av experterna är finländare som företräder olika förvaltningsområden
  • Insatsens nuvarande mandat löper ut i sommar, men det kommer sannolikt att fortsätta
  • EU:s civila krishanteringsinsatser är en del av unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik: arbetet har en indirekt inverkan på EU:s och Finlands inre säkerhet, t.ex. gränssäkerheten och hanteringen av migration
 
Back to top