Skip to content

Rapport: Det största problemet för Finlands samhällsekonomi är en lägre arbetsproduktivitet än i konkurrentländerna

arbets- och näringsministeriet
Utgivningsdatum 4.2.2020 12.30 | Publicerad på svenska 14.2.2020 kl. 15.06
Pressmeddelande

Produktivitetsutvecklingen i Finland har efter 2008 varit svagare än i konkurrentländerna. Finland har inte på samma sätt som sina konkurrenter dragit nytta av den tekniska utvecklingen eller investeringarna i informations- och kommunikationsteknik på ett sätt som skulle ha återspeglats i en ökning av produktiviteten, förklarar Matti Pohjola, professor i ekonomi vid Aalto-universitetet, i sin rapport.

Rapporten, som beställts av arbets- och näringsministeriet, går in på produktiviteten och dess utveckling i Finland under de två senaste årtiondena. I rapporten granskas produktivitetens roll i den ekonomiska tillväxten samt teknikens och investeringarnas betydelse som drivande krafter för utvecklingen.

Sverige har ett försprång när det gäller produktiviteten – varför?

Tillväxten inom arbetsproduktiviteten har avtagit i alla industriländer under det senaste årtiondet. I Finland har dock tillväxten mattats av mer än i jämförelseländerna Sverige, Tyskland och Förenta staterna.

I rapporten jämförs framför allt utvecklingen av strukturerna och produktiviteten i Finlands och Sveriges ekonomi. Produktion, som i Finland färdigställs på tio dagar, åstadkoms i Sverige på nio dagar. Skillnaden beror inte på antalet utförda arbetstimmar utan på produktiviteten.

Sveriges i förhållande till Finland bättre produktivitetstillväxt har uppstått inom servicebranscherna. Enligt rapporten baserar sig Sveriges försprång i synnerhet på en utveckling av produktiviteten inom tjänster som bygger på kompetens och kunskap, och denna utveckling har varit starkare än inom andra branscher.

”I motsats till vad som är fallet hos oss har investeringarna inom servicebranscherna ökat redan länge i Sverige och produktiviteten och exporten ökar. Denna observation i rapporten ger oss mycket att fundera på”, säger Jari Gustafsson, kanslichef.

Innovationspolitiken bör stärkas

I rapporten drar professor Pohjola också slutsatser om hur politiken bäst kan främja produktivitetsutvecklingen. Enligt honom är metoderna bekanta; investeringar i utbildning och ny teknik samt avreglering och främjande av konkurrens.

Att främja produktivitet genom politiska åtgärder är dock tidskrävande och har endast indirekta konsekvenser. Enligt Pohjola är det motiverat att vidta alla sådana åtgärder som stöder uppkomsten, införandet och spridningen av nya idéer och främjar överföringen av produktionsresurser från branscher på tillbakagång till växande branscher.

Kontaktuppgifter:

Seppo Kangaspunta, konsultativ tjänsteman, ANM, tfn 0295 063 747
Matti Pohjola, professor, Aalto-universitetet, tfn 050 321 0260