Skip to content
Media
Valtioneuvosto frontpage

Utredning: Integrationsprogram och språkutbildning ökar sysselsättningen bland invandrare

arbets- och näringsministeriet
Utgivningsdatum 30.3.2022 13.15
Pressmeddelande
Maahanmuuttajia opiskelemassa.

Integrationsprogrammen och språkutbildningen ökar sysselsättningen bland invandrare. En aktiv arbetskraftspolitik är effektivast för de svårast sysselsatta. Ekonomiska sanktioner fungerar sannolikt bäst för högutbildade, konstateras det i en utredning som gjorts av Työn ja talouden tutkimus Labore som beställts av som arbets- och näringsministeriets Kompetenscentret för integration av invandrare.

Labores utredning är en systematisk litteraturöversikt över effekterna av integrationsåtgärder och en aktiv arbetskraftspolitik. I översikten delas metoderna för att främja sysselsättningen bland invandrare in i fyra kategorier: integrationsprogram, språkutbildning, aktiv arbetskraftspolitik och ekonomiska sanktioner. 

Alla dessa politikåtgärder kan ha betydelse med tanke på sysselsättningen, men i fråga om integrationsprogrammen och språkutbildningen är trovärdiga forskningsrön starkast. När det gäller den aktiva arbetskraftspolitiken har i synnerhet lönesubvention konstaterats främja sysselsättningen. 

Tidigare undersökningar ger delvis en motstridig bild av hur effektiva de ekonomiska sanktionerna är. Sanktionerna har visat sig ha både positiva och negativa effekter på sysselsättningen.
Dessutom kan de öka fattigdomen och övergångar till utanför arbetskraften.

I litteraturöversikten ingår endast de bästa internationella exemplen

I den systematiska litteraturöversikten har man särskilt koncentrerat sig på undersökningar som använder kausala metoder. Vid bedömningen av politikåtgärdernas effekter ger de kausala
metoderna den mest tillförlitliga bilden av huruvida förändringen i sysselsättningen berodde på en
åtgärd som vidtagits uttryckligen eller av någon orsak som inte beror på åtgärden.

Resultaten av utvärderingar som genomförts i andra länder är ofta svåra att tillämpa på andra
länders kontext. Av denna anledning granskades i Labores utredning i första hand undersökningar som gällde de övriga nordiska länderna samt norra och centrala Europa. Eftersom
arbetsmarknadsinstitutionerna är ganska lika i de nordiska länderna är exemplen från de övriga nordiska länderna särskilt relevanta även för Finland.

I Finland görs alltför få effektundersökningar

Enligt utredningen har det i Finland gjorts endast en undersökning om integrationsåtgärdernas effekter som baserar sig på en trovärdig kausal uppsättning. För att förbättra förståelsen för integrationsåtgärdernas och den aktiva arbetskraftspolitikens effektivitet bör fler slumpmässiga försök genomföras i Finland i framtiden. 

Ytterligare information: 
Antti Kaihovaara, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7125

Back to top