Skip to content
Media
Valtioneuvosto frontpage

Valtioneuvoston kanslia kerää kokemuksia valtioneuvosto.fi-sivuston käytöstä ja kehittämistarpeista. Auta kehittämistyössä ja vastaa lyhyeen verkkokyselyyn

Arbetsgruppens betänkande om lagändringar som gäller arbetsvillkor och avtal med varierande arbetstid på remiss

arbets- och näringsministeriet
Utgivningsdatum 9.12.2021 11.30
Pressmeddelande
Työntekijä ruokakaupassa

Målet är att göra arbetsvillkoren mer förutsägbara och förbättra ställningen för arbetstagare med varierande arbetstid. Bakgrunden till detta är genomförandet av EU:s arbetsvillkorsdirektiv samt regeringens riktlinje om att förbättra ställningen för dem som arbetar med snuttarbete och med nollavtal. De föreslagna lagändringarna har beretts på trepartsbasis.

Arbets- och näringsministeriet begär före den 21 januari 2022 utlåtanden om arbetsgruppens betänkande, som innehåller ett utkast till regeringsproposition. Genom förslagen genomförs de ändringar som Europaparlamentets och rådets direktiv om tydliga och förutsägbara arbetsvillkor (s.k. arbetsvillkorsdirektiv) i Europeiska unionen förutsätter. Dessutom fastställs utifrån regeringsprogrammet etableringen av arbetstiden i arbetsavtal med varierande arbetstid (s.k. nollavtal). 

De föreslagna ändringarna görs bland annat i arbetsavtalslagen och arbetstidslagen. De föreslagna lagarna avses träda i kraft den 1 augusti 2022.

EU:s arbetsvillkorsdirektiv förutsätter ändringar i den nationella lagstiftningen

Finlands nuvarande lagstiftning motsvarar kraven i arbetsvillkorsdirektivet i stor omfattning. Direktivet medför dock vissa ändringsbehov som bland annat hänför sig till skriftliga utredningar om arbetsvillkoren, den utbildning som erbjuds arbetstagaren samt planering av arbetsskift i ett arrangemang för varierande arbetstid.

De viktigaste ändringsförslagen i arbetsavtalslagen:

  • Arbetsgivaren ska ge skriftlig information om arbetsvillkoren vid kortare anställningsförhållanden än för närvarande. Dessutom ska den skriftliga informationen i och med direktivet innehålla vissa nya frågor som gäller till exempel rätten till utbildning, arrangemang som gäller övertidsarbete och ersättning för övertidsarbete samt social trygghet som arbetsgivaren ansvarar för.
  • Om en arbetsgivare har en skyldighet som grundar sig på lag eller kollektivavtal att erbjuda arbetstagaren utbildning ska det föreskrivas att sådan utbildning är kostnadsfri för arbetstagaren. Dessutom ska den tid som använts för utbildningen räknas som arbetstid och i den mån det är möjligt ordnas under ordinarie arbetsskift.
  • Arbetsgivaren ska på begäran av en visstidsanställd eller deltidsanställd i fortsättningen ge ett skriftligt motiverat svar om möjligheten att förlänga den ordinarie arbetstiden enligt arbetsavtalet eller arbetsavtalets längd.

De ändringar som föreslås i arbetstidslagen hänför sig till arrangemangen för varierande arbetstid. I lagen föreslås bestämmelser om i vilka fall påförandet av ett arbetsskift förutsätter arbetstagarens samtycke. Dessutom ska arbetstagaren när ett arbetsskift ställs in 48 timmar innan arbetsskiftets början få en skälig ersättning för den olägenhet som orsakas av att arbetsskiftet ställs in, om en sådan ersättning inte annars betalas med stöd av lag eller avtal.

Regeringens mål är att förbättra ställningen för dem som har snuttjobb och nolltimmarsavtal

Arbetsgruppens betänkande innehåller också ändringsförslag som baserar sig på skrivningarna i regeringsprogrammet. Enligt regeringsprogrammet ska etablering av arbetstiden för personer som arbetar varierande arbetstid fastställas i lag.

Arbetsgivarens skyldighet att granska ett villkor om varierande arbetstid ska stärkas. Arbetsgivaren ska med högst 12 månaders mellanrum granska utfallet av det i arbetsavtalet överenskomna arbetstidsvillkoret. Om antalet arbetstimmar under granskningsperioden och arbetsgivarens behov av arbetskraft visar att minimiarbetstiden i arbetsavtalet behöver fastställas till en högre nivå, ska arbetsgivaren erbjuda arbetstagaren ett avtal om ändring av arbetstidsvillkoret så att det motsvarar resultatet av granskningen. Detta innebär i praktiken att minimiarbetstiden höjs.

Förslagen till lagändringar har beretts i trepartsarbetsgrupper

Den arbetsgrupp som berett genomförandet av arbetsvillkorsdirektivet inledde sitt arbete den 5 november 2020. I arbetsgruppen ingick företrädare för arbets- och näringsministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, Statens arbetsmarknadsverk, Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT, Finlands näringsliv rf, Företagarna i Finland rf, FFC rf, STTK rf, Akava rf och Kyrkans arbetsmarknadsverk.

Den ändring av arbetsavtalslagen som baserar sig på föresatsen i regeringsprogrammet har beretts i en trepartsarbetsgrupp som arbetar under ministerarbetsgruppen för främjande av sysselsättningen. I underarbetsgruppen är samma parter representerade som i arbetsgruppen som beredde genomförandet av arbetsvillkorsdirektivet.

I arbetsgruppens betänkande ingår ett gemensamt uttalande av Finlands näringsliv rf, Kommun- och välfärdsområdesarbetsgivarna KT och Kyrkans arbetsmarknadsverk, ett uttalande av Företagarna i Finland rf samt ett gemensamt kompletterande uttalande av löntagarnas centralorganisationer FFC rf, STTK rf och Akava rf. Bifogat finns dessutom ett kompletterande uttalande av STTK rf om den bestämmelse som gäller etableringen av varierande arbetstid.

Efter remissförfarandet fortsätter arbets- och näringsministeriet beredningen av regeringspropositionen.

Ytterligare information:
Nico Steiner, regeringsråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 9001
Elli Nieminen, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 8247

Back to top