EU:s fleråriga budgetram för 2014
Europeiska unionens råd godkände EU:s fleråriga budgetram för 2014–2020 vid sitt möte i dag. Rådet godkände budgetramförordningen för ramperioden och det interinstitutionella avtalet i anslutning därtill.
Förhandlingar om budgetrampaketet har förts sedan juni 2011. Vid Europeiska rådets möte i februari enades man om den totala nivån för budgetramen och om de viktigaste frågorna innehållsmässigt. Senare i juni nådde rådet, parlamentet och kommissionen politiskt samförstånd om paketet, och Europaparlamentet godkände det i mitten av november.
"En lång process har äntligen slutförts. Att resultatet är bra beror på tre faktorer. Det beaktar det strama ekonomiska läget då budgetramen för första gången minskar i EU:s historia. För det andra ökar den andel av finansieringen som främjar konkurrenskraften. För det tredje är beslutet om medlen för utvecklande av landsbygden lyckat med tanke på Finland", säger Europa- och utrikeshandelsminister Alexander Stubb.
Huvudelementen i budgetramen
Den totala nivån för den fleråriga budgetramen 2014–2020 är 960 miljarder euro (1 procent av EU:s bruttonationalinkomst) i åtagandebemyndiganden för åtgärder som ingår i budgetramen och 908,4 miljarder euro (0,95 procent av EU:s BNI) i betalningsbemyndiganden. Ramens externa instrument medräknade uppgår det maximala beloppet av åtaganden till 997 miljarder euro (1,04 procent av EU:s BNI). Alla siffror grundar sig på prisnivån 2011.
Den totala nivån sjunker med ca 4 procent jämfört med innevarande ramperiod. Samtidigt innehåller ramen i enlighet med Europaparlamentets krav, nya instrument som ger större flexibilitet och som möjliggör bl.a. överföring av betalningar och åtaganden från ett år till annat.
Även om jordbruks- och sammanhållningspolitiken fortfarande står för de största beloppen, förflyttas tyngdpunkten under följande period allt mer till konkurrenskraft och tillväxt. Jämfört med den pågående perioden kommer utgifterna för konkurrenskraft att öka med ca 40 procent.
Konsekvenser för Finland
Den helhetslösning som nåtts är bra för Finlands del. Finlands mål om en måttlig finansieringsnivå förverkligades. En lägre total nivå än under innevarande budgetramperiod visar att man vid förhandlingarna beaktade medlemsstaternas ekonomiska begränsningar. Finlands andel av EU:s landsbygdsfinansiering stiger en aning, men stödet för sammanhållningsfinansieringen kommer att sjunka som väntat. Finansieringen av sammanhållning minskar med 10 procent i ramen. Stöden för konkurrenskraft väntas öka, och som en följd beräknas de totala stöden för hållbar tillväxt kvarstår på nuvarande nivå.
När det gäller systemet för unionens egna medel fick Finland inte igenom de reformer man önskade, som skulle ha förenklat unionens finansieringssystem och gjort det mer rättvist.
Man väntar sig ingen betydande försämring av Finlands nettoställning 2014–2020 jämfört med denna ramperiod, men landets nettobetalning väntas öka en aning.
"Jämfört med de övriga nettobetalarna försvagas Finlands nettoställning inte nämnvärt i förhållande till bruttonationalinkomsten. Finland förväntas även i fortsättningen höra till de minsta nettobetalarna", säger Europa- och utrikeshandelsminister Stubb.
Ytterligare information: Lauri Tierala, minister Stubbs specialmedarbetare, tfn 040 841 7141, utrikesministeriet