Skip to content
Media
Valtioneuvosto frontpage

Sex miljoner ukrainare får humanitärt bistånd

utrikesministeriet
Utgivningsdatum 30.3.2022 9.58 | Publicerad på svenska 30.3.2022 kl. 12.30
Nyhet

Kriget i Ukraina blir bara värre dag för dag. Enlig FN är redan över sex miljoner människor i behov av humanitärt bistånd. Utrikesministeriets rådgivare Riikka Mikkola svarar på frågor om det humanitära läget i Ukraina och Finlands bistånd.

Människor som är klädda i jackor med Röda Korsets symbol delar ut vattenkanistrar från en långträdare.
ICRC:s och lokala Röda Korsets team delar ut vatten i Olenovka. Foto: Internationella Rödakorskommittén (ICRC)

Hur ser läget ut i Ukraina, rådgivaren för humanitärt bistånd Riikka Mikkola?

- FN:s flyktingorganisation UNHCR bedömer att 10 miljoner människor har fått lämna sina hem efter att kriget bröt ut. Av dessa människor har omkring 4 miljoner sökt skydd utanför landets gränser. Över hälften av de ukrainska barnen, det vill säga 4,3 miljoner barn, har tvingats fly från sina hem.

Enligt FN:s bedömning kommer upp till 12 miljoner människor att behöva humanitärt bistånd inom den närmaste framtiden. 

De civila som sitter fast i striderna i Ukraina har det allra värst. Ett särskilt orosmoment är de cirka 80 000 kvinnor som väntas föda under de följande tre månaderna.

Ju längre striderna pågår, desto sämre mår de flyende och desto mer utomstående hjälp kommer de att behöva för att klara sig. Detta ökar också risken för utnyttjande och människohandel, och det väldigt sannolikt att antalet sådana fall ökar.

Hurdant humanitärt bistånd ger Finland?

- Finland ger finansiellt stöd till FN-organen och Rödakorsrörelsen. Finland genomför inte projekten självt. Finlands Röda Kors har nödförnödenheter i lager och organisationen får finansiering av utrikesministeriet för att använda och fylla på lagret.

Hittills har Finland beviljat Ukraina 8,2 miljoner euro i humanitärt bistånd via FN:s flyktingorganisation UNHCR och Internationella rödakorskommittén ICRC.

Finland fördelar årligen allmän finansiering också till andra organisationer som arbetar i Ukraina. Vidare har till exempel FN:s katastroffond CERF beviljat Ukraina finansiering. Finland är en av fondens 10 största finansiärer. Den smidiga allmänna finansieringen har gett organisationerna möjlighet att reagera snabbt.

Människor bär in i sjukhuset kartonglådor med Röda Korsets symbol.
ICRC:s team levererar medicinska produkter till sjukhuset i Mariupoli. Foto: Internationella Rödakorskommittén (ICRC)

För vad har Finlands humanitära bistånd använts i praktiken?

- UNHCR hjälper de flyende både i Ukraina och i trakterna däromkring. Finlands bistånd har använts till exempel för att ge hjälp i form av material eller kontant bistånd till dem som tvingats fly inom landet.  Barnskyddstjänster och psykosocialt stöd tillhandahålls också. 

ICRC har levererat läkemedel och förnödenheter bland annat till sjukhusen i Mariupol, Odessa och Kiev och till de mobila klinikerna i olika delar av landet. Därutöver har ICRC tillhandahållit mentalvårdstjänster och psykosociala tjänster även för barn. Odetonerade vapen  är ett stort problem och en stor säkerhetsrisk. ICRC har sänt experter till Ukraina för att lokalisera dessa vapen och för att se till att evakueringsvägarna är säkra. 

Utgångsläget är att all hjälp ska ges dem som har det värst och som behöver hjälp mest. Finland framhäver behovet av att respektera kvinnors och flickors rättigheter och rättigheter för personer med funktionsnedsättning också i humanitära kriser. Finland har påmint organisationerna att beakta de eventuella särskilda behoven hos personer med funktionsnedsättning också i Ukraina.

Kommer hjälpen fram?

- Striderna gör det svårare för människor att fly och att få hjälpen fram. Sporadiska strider och attacker mot infrastrukturen försvårar hjälptransporter även utanför de värsta krigsområdena, i praktiken nästan överallt i landet. Det är inte enkelt att föra samtal med parterna om att få fram det humanitära biståndet och om principerna för internationell humanitär rätt, men diskussionerna fortsätter intensivt. Utöver detta gör sanktionerna det svårare att få hjälpen fram till Östra Ukraina.

Dessa svårigheter ökar de humanitära behoven. Organisationerna måste kunna lita på att parterna respekterar den humanitära rätten och inte hindrar hjälpen att nå fram. Just nu är det inte möjligt att få fram hjälpen till alla regioner tryggt. Organisationerna bär ansvaret för sina anställda och kan därför inte ta för stora risker.

En stor del av ukrainarna flyr till grannländerna. Får dessa länder stöd för att kunna hjälpa dem som flyr från Ukraina?

- Länderna kring Ukraina har så gott som alla bett om hjälp för att kunna tillgodose flyktingarnas behov.  FN-organen och de andra humanitära organisationerna har inlett eller utvidgat verksamheten även i dessa länder.

Eftersom många av Ukrainas grannländer är medlemmar i EU är deras stöd inte likadant stöd som stödet vid många andra kriser. EU-kommissionen har en solidaritetsplattform som ska utreda vilka behov av stöd krisen ger upphov till i medlemsländerna och hur behoven ska tillgodoses. Detta kan gälla till exempel att personer som omfattas av tillfälligt stöd kan ta sig från ett medlemsland till ett annat.  Därtill har EU-kommissionen möjlighet att bevilja medlemsländerna ekonomiskt stöd för att avhjälpa krisen. 

Av Ukrainas grannländer är Moldavien igen ett av de länder som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD fastställt som ett land som kan ges humanitärt bistånd i form av utvecklingssamarbetsmedel. Till exempel Europeiska kommissionen gav Moldavien fem miljoner euro i humanitärt bistånd redan i början av krisen.

Nu förs det en mer ingående diskussion om på vilka sätt Ukrainas grannländer utöver stödet till humanitärt arbete kan hjälpas bäst i det rådande läget.

 

Milma Kettunen

Enheten för kommunikation om hållbar utveckling och handel

 
Back to top