EU-ministerutskottet diskuterade stödet till Ukraina och stärkandet av EU:s försvar

På agendan för EU-ministerutskottets möte den 29 maj stod stödet till Ukraina på vägen mot en hållbar och rättvis fred, stärkandet av EU:s försvar inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet samt främjandet av energieffektivitet.

Att stödja Ukraina är en av statsrådets tre prioriteringar för Finlands proaktiva påverkansarbete i EU år 2026. EU-ministerutskottet förde en övergripande diskussion om stödet till Ukraina och kompletterade sina ståndpunkter för proaktiv påverkan i fråga om stödet som kommer att ingå i en E-skrivelse till riksdagen.

I enlighet med regeringsprogrammet förbinder sig Finland starkt till att stödja Ukraina, och förhåller sig öppet till olika finansieringslösningar för att stödja landet. Finland står fast bakom Ukrainas självständighet, suveränitet och territoriella integritet. Finland framhåller att EU:s starka politiska, ekonomiska och militära stöd till Ukraina samt materialbiståndet och det humanitära biståndet till landet bör fortsätta och dessutom utökas.

EU:s permanenta strukturerade samarbete (Pesco) är en mekanism för försvarssamarbete som gör det möjligt för EU-länder som så önskar att fördjupa samarbetet inom krishantering, militär kapacitet och utveckling av försvarsmateriel.

De länder som deltar i Pesco har ingått politiska åtaganden gentemot varandra som styr såväl EU:s försvarssamarbete som medlemsländernas satsningar på sitt eget försvar för att stärka det europeiska försvaret. Åtagandena inom ramen för Pesco och fullgörandet av dem är av central betydelse när det gäller att utveckla medlemsländernas försvar och det europeiska samarbetet.

Finland anser att det är viktigt att medlemsländerna fullgör de rättsliga åtaganden som omfattas av det permanenta strukturerade samarbetet. Finland betonar att fullgörandet av Pesco-åtagandena bör främja EU-ländernas och Natoländernas operativa förmåga även i norr.

EU-ministerutskottet diskuterade också Finlands riktlinjer för proaktivt påverkansarbete när det gäller att främja energieffektivitet. Kommissionen har meddelat att den i slutet av 2026 kommer att lägga fram ett förslag till en ram för energieffektivitet för det kommande årtiondet.

Finlands ståndpunkter för proaktiv påverkan i fråga om EU:s energi- och klimatram efter 2030 har utformats i november 2023 och mars 2024 i statsrådets utredningar E 49/2023 rd och E 10/2024 rd.

EU-ministerutskottet fastställde Finlands ståndpunkter inför följande rådsmöten:

• rådet för rättsliga och inrikes frågor den 4–5 juni
• informellt ministermöte för sammanhållningspolitiken den 4–5 juni.

Ministrarna med ansvar för inrikes frågor kommer att föra sin regelbundna diskussion om det övergripande läget i Schengenområdet. På inrikesministrarnas agenda står också den framtida rättsliga statusen för fördrivna personer från Ukraina. Dessutom fortsätter rådet diskussionen om migrationens yttre dimension, med fokus på samarbete med Somalia. Rådet har också för avsikt att godkänna slutsatser om genomförandet av EU:s narkotikastrategi.

Ministrarna med ansvar för rättsliga frågor väntas anta en partiell allmän riktlinje om förslaget till förordning om inrättande av ett EU-finansieringsprogram för rättsliga frågor för 2028–2034. Dessutom får ministrarna lägesrapporter om Europeiska åklagarmyndigheten och om rättsliga åtgärder och ansvarsskyldighet när det gäller brott som begåtts i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina.

Temat för det informella ministermötet för sammanhållningspolitiken är sammanhållningspolitikens betydelse när det gäller att skapa incitament, tillväxtutsikter och sysselsättningsmöjligheter så att europeiska medborgare ska kunna stanna kvar, bygga sin framtid och öka sitt välstånd i sina hemtrakter. Ministrarna utbyter också synpunkter på skärgårdsområdenas särskilda utmaningar i ljuset av EU:s kommande skärgårdsstrategi.

Mer information: Elisa Tarkiainen, specialmedarbetare (EU-ärenden), tfn 0295 160 363, Tuuli-Maaria Aalto, enhetschef, tfn 0295 160 670, och Lauri Heikkinen, specialsakkunnig i kommunikation, tfn 046 923 5090, statsrådets kansli