Statsminister Vanhanen i seminariet om Nordiskt samarbete i Hanaholmen

Den nordliga regionen har på många sätt påverkat Europa och Europeiska unionen. Alla nordiska länder hör starkt samman med Europa. Sverige, Finland och Danmark är medlemmar i EU och Island och Norge är en av del av Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Samtidigt som den nordliga regionen integreras allt mer med det övriga Europa, blir de nordiska ländernas typiska drag i allt högre grad ett med hela Europa.

Den nordliga regionen ligger ju, som namnet säger, i norr. Begreppet ”nordlig” är här dock mera exakt avgränsat. Det nordeuropeiska området som sträcker sig från Nordatlanten ända till Ryssland representerar ett kulturområde med en gemensam historia, vars särdrag bidrar till uppfattningen av vad som överallt i världen avses med "nordlig" och "långt upp i norr".

Den nordliga dimensionen är en integrerad politik som utgör en referensram för hela Nordeuropa såväl i öster som i väster och som binder EU och Ryssland till att främja välstånd och stabilitet i området.

I takt med att den nordliga dimensionens politik avancerar har också de regionala aktörerna intensifierat sitt samarbete för att effektivisera sin arbetsfördelning. De nordiska länderna stävar efter att skapa välstånd och stabilitet bl.a. genom att delta i den verksamhet som bedrivs av Östersjöstaternas råd, Barents euroarktiska råd och Arktiska rådet.

Det nordiska samarbetet är i allt högre grad ett europeiskt samarbete. De nordiska länderna strävar inte efter att bilda ett fast block inom EU och de agerar inte heller som block. Ofta hänvisas det dock till de nordiska länderna och de nordiska samhällena som exempel på god praxis och därför utgör de en grund för allmäneuropeiska initiativ.

Mina damer och herrar,

Det är knappast en överraskning att Finland försöker styra det nordiska samarbetet inom ministerrådet så att man genom det allt bättre kan påverka Unionens politik. Enligt Finland är det helt naturligt att samma frågor finns på såväl Nordiska rådets som EU:s agenda. På detta sätt kan de nordiska länderna vara ett steg före Europeiska unionen och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet i fråga om både beslutsprocessen och det praktiska genomförandet.

I och med det nya ramdokumentet är avsikten att utifrån den nordliga dimensionen utveckla en gemensam konsekvent politik för EU, Ryssland, Norge och Island. Finland strävar efter att skapa en kontinuerlig följd av det nyss avslutade EU-ordförandeskapet och det nyligen påbörjade ordförandeskapet för Nordiska ministerrådet. Målet är att utifrån det nya ramdokumentet inleda den nordliga dimensionens politik på lång sikt.

Så som ni, ärade ordförande, redan nämnde kommer vi under vårt ordförandeskap att fästa särskild uppmärksamhet vid den nordliga dimensionens miljöfrågor, hälso- och socialsektorns utmaningar samt energifrågor. Finland strävar efter att få stöd från hela det nordliga området i trafik- och logistikfrågor som gäller den nordliga dimensionen.

Inriktningen på miljö- och kärnsäkerhetsfrågor sker i samband med samverkansprogram för miljöbranschen. Utöver omfattande initiativ främjas även sådana små och medelstora projekt som har tyngdpunkten lagd på miljö och energieffektivitet och som genomförs på lokal nivå.

Inom närområdena ligger tyngdpunkten även på att med hjälp av samverkansprogram för hälso- och socialsektorn förhindra spridningen av smittsamma sjukdomar och livsstilssjukdomar samt sociala problem.

I år ordnas talrika tillställningar kring den nordliga dimensionen. Inledande av små och medelstora projekt eftersträvas utöver de brett upplagda projekten och riktlinjerna.

Inom ramen för Nordiska ministerrådets program för Ryssland och de baltiska länderna eftersträvar Finland att väcka medborgares och myndigheters intresse för närområdessamarbete som sker tillsammans med nordiska kontor samt Rysslands och de baltiska ländernas legationer.

Under ordförandeskapet vill Finland stärka samarbetet mellan den nordliga dimensionens projekt samt Nordiska ministerrådet och nordiska finansiella institut. Sådana finansiella institut är Nordiska Investeringsbanken, Nordiska Projektexportfonden och Nordiska miljöfinansieringsbolaget.

Ärade ordförande,

Östersjön kan vara det mest nedsmutsade havet på vår planet. Östersjön är särskilt sårbar på grund av vattnets låga och varierande salthalt. Eftersom det inte förekommer strömningar ackumuleras skadliga näringsämnen på havsbottnen. Nedbrytningen som sker under ytan sprids. Under några veckor varje sommar frigörs giftiga ämnen från havsbottnen och medför övergödning av ytvattnet. Nu är det dags att agera.

Finlands målsättning är att samla alla parter till ett nära samarbete som syftar till att skydda Östersjön t.ex. genom kommissionen för skydd av Östersjöns marina miljö (HELCOM). Skyddskommissionen är en mellanstatlig organisation som övervakar genomförandet av konventionen om skydd av Östersjöområdets marina miljö. Finland framhåller även vikten av att EU:s marina strategi verkställs. Östersjöstaternas gemensamma forskningsprogram, BONUS-169, erbjuder möjlighet att verkställa den marina strategin genom att producera information som senare kan användas i praktisk verksamhet.

På en allmän nivå främjar Finland nordisk miljövårdspolitik som beaktar olika sektorers synpunkter. Behovet av en klar arbetsfördelning mellan EU och Östersjöstaterna kommer också att framhållas. Vi är även mycket medvetna om att det finns ett inbördes samband mellan energi- och klimatfrågor.

Finland har för avsikt att klarlägga Nordiska ministerrådets roll vid genomförandet av de viktigaste praktiska miljöåtgärderna. Skeppsbygge, sjösäkerhet och sjöfartsutsläpp är också viktiga frågor för alla nordiska länder, eftersom de direkt inverkar på havets tillstånd i Östersjön, Nordatlanten och Barents hav.

Finland stöder handlingsprogrammet för de arktiska områdena och miljösektorns arktiska strategi. Samtidigt beaktas även den nordliga regionens metoder för påverkan av och anpassning till klimatförändringen och Arktiska rådets rapport om förändringar i det arktiska klimatet, ACIA (Arctic Climate Impact Assessment Report).

Som ordförande för Nordiska ministerrådet 2007 och ordförande för Barents euroarktiska råd åren 2005–2007 strävar Finland efter att stärka samarbetet mellan dessa regionala råd särskilt inom det miljöpolitiska området samt att inleda samarbetsprojekt som fördjupar sig i klimatfrågor.

Ärade ordförande,

I de nordiska länderna finns världens mest avancerade multinationella elmarknad och vi hör också till de ledande länderna i fråga om energieffektivitet och användning av förnybara energikällor, vilket inverkar gynnsamt på energipolitiken.

Det är emellertid en utmaning att bevara denna ledarposition. Förra veckan presenterade Europeiska kommissionen sin ambitiösa energistrategi. De nordiska länderna håller på att inleda genomgången av eventuella gemensamma intressen och mål innan besluten fattas på EU-nivå.

Så som vi alla vet är ett problem som särskilt förekommer på elmarknaden att finna en jämvikt mellan dels utbud och efterfrågan på den inhemska och den utländska marknaden och dels överföringskapaciteten för energin.

Det energipolitiska målet är att optimera de juridiska och politiska förhållandena så att placerarna gör rätta investeringar i tid och att konsumenterna kan få den energi de behöver från en konkurrenskraftig marknad till ett rimligt pris då de behöver den.

Det nordiska samarbetet erbjuder utmärkta möjligheter för att främja energisektorn: I den verksamhetsplan som Nordiska rådet har godkänt 2005 ingår som centrala arbetsområden både energimarknaden och en hållbar energiförsörjning, inklusive förnybara energikällor och energieffektivitet.

Ett bredare samarbete inom området för energieffektivitet är en av de sektorer inom vilken de nordiska länderna och deras grannländer har alla förutsättningar att lyckas. Konkretiseringen av partnerskap inom den nordliga dimensionen på det sätt som har godkänts på partnerskapets toppmötesnivå är en av de viktiga utmaningarna under det finländska ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet.

Mina damer och herrar,

I enlighet med målen i vårt ordförandeskapsprogram strävar Finland efter att inom det regionalpolitiska samarbetet främja den regionala konkurrenskraften och innovationsverksamheten, trygga utbudet av bastjänster samt utveckla den nordliga dimensionen genom att stärka det regionala samarbetet.

I fråga om det sistnämnda framhåller Finland särskilt det regionalpolitiska samarbetet mellan de nordiska länderna och de baltiska länderna. Vi utvecklar även samordningen mellan det gränssamarbete som stöds av EU och Nordiska ministerrådet.

Under ordförandeskapet främjar Finland det nordiska samarbetsprogrammet för åren 2005–2008 och den gränsområdesstrategi som har godkänts i slutet av 2005. Finland fortsätter med de projekt och åtgärder som Norge inledde 2006. Inom det regionalpolitiska samarbetet agerar vi enligt Nordiska ministerrådets allmänna principer och organisatoriska mål. Finland kommer att granska gränsbygdsorganisationernas roll vid avvecklandet av gränshinder och agerar aktivt för att säkra ett lyckat resultat.

Bästa åhörare,

Det nordiska samarbetet har redan länge haft som mål att öka förbindelserna till och samarbetet med de baltiska länderna. Konkreta resultat har varit bl.a. BEN-projektet som stöder de baltiska ländernas gränssamarbete och den databas om regional utveckling i de baltiska länderna som Nordregio upprättat och upprätthåller samt de vidareutbildningskurser för baltiska regionplanerare som institutionen arrangerar.

Norden Plus-initiativet som genomförs som en del av det regionalpolitiska samarbetsprogrammet och främjandet av gränssamarbetet i de baltiska länderna och Ryssland förutsätter ett tätare samarbete mellan länderna än hittills.

Finland strävar efter att inleda samarbete och kontakter på regelbunden grundval mellan de nordiska och de baltiska ländernas regionala utvecklingsmyndigheter.

År 2007 inleds de nya program för regionalt samarbete som finansieras av EU och som följer på de Interreg-program som genomfördes under perioden 2000–2006. Under den nya programperioden kommer de nordiska gränsbygdsorganisationernas förhållande till EU-programmen delvis att förändras och deras nya roll kommer att bli ett centralt tema.

Ärade ordförande,

Den nordliga dimensionen är ett vidsträckt begrepp. Vidsträckt är begreppet redan i geografiskt hänseende – det täcker ju en omfattande och ekonomiskt betydelsefull del av Nordeuropa – men det är vidsträckt även i ett institutionellt och sakligt avseende. Den nordliga dimensionen omfattar områden för EU:s yttre samarbete och hör nära samman med många inre politikområden.

Det nordiska samarbetet och den nordliga dimensionen kompletterar och förstärker varandra. De nordiska länderna verkar alldeles i den nordliga dimensionens kärna i EU samt i alla fyra regionråd (Barents euroarktiska råd, Nordiska ministerrådet, Östersjöstaternas råd och Arktiska rådet) både bilateralt och även tillsammans med grannländerna samt Förenta staterna och Kanada. De nordiska länderna kan på ett betydelsefullt sätt medverka till att den nordliga dimensionen utvecklas och stärks. De nordiska länderna har sakkunskap om kallt klimat, glest bebyggda områden, naturresurser, skillnader samt om områdets möjligheter och utmaningar utan att glömma det för dem alla gemensamma draget dvs. närheten till Ryssland.

Både det nordiska samarbetet och den nordliga dimensionen är vidsträckta begrepp som omfattar många dimensioner, konkreta projekt och finansiering.

Det är naturligt att de betydelsefulla frågor som gäller nordliga förhållanden delvis är överlappande. Samtidigt är det ju förargligt att vi inte kan undvika överlappande institutionsstrukturer. Vi kan lära oss leva med det, men vi måste också fortlöpande sträva efter att strömlinjeforma olika samarbetsprocesser.

Sist, men inte minst måste även vi förstå att samarbetet på den nordliga dimensionens område inte utesluter övrigt samarbete i regionen. Inom ramen för begreppet den nordliga dimensionen ifrågasätts inte samarbetet inom östersjöområdet eller betydelsen av de frågor som gäller de nordligaste delarna och nordvästra Ryssland. Satsningen på något minskar inte betydelsen av något annat.

Den viktigaste målsättningen för vår gemensamma verksamhetsmodell är välstånd och stabilitet samt en välfärd och säkerhet som delas av alla folk. För att denna plan skall kunna genomföras krävs systematiskt samarbete mellan regeringarna, pragmatiskt handlande, nya idéer och projekt, medborgarorganisationer som deltar och direkta kontakter mellan människor. I mitt tycke är det en riktigt bra modell, som är känd sedan tidigare i det nordiska samarbetet.