Utrikesminister Erkki Tuomiojas utlåtande med anledning av redogörelsen om naturkatastrofen i Asien

Såsom undersökningskommissionen konstaterar innehade utrikesministeriet som behörig myndighet det primära ansvaret för myndigheternas åtgärder för att biträda de finländare som drabbats av tsunamin. De delar av ministeriets organisation som innehade det omedelbara operativa ansvaret, ambassaderna i Bangkok och New Delhi samt enheten för konsulära tjänster och personalen vid dessa, agerade omedelbart och utan att spara på krafterna. Däremot förekom allvarliga brister i beredskaps- och ledningssystemet, insamlingen av information och informationsgången samt informationsförmedlingen.

I praktiken tog beredskapschefsmötet med statsministerns fullmakt ansvaret för ledningen av myndighetsverksamheten under krisen. Beredskapschefsmötet blev det centrala forumet för informationsutbyte och myndighetssamarbete under helakrisen. Ur utrikesministeriets synvinkel förlöpte beredskapschefernas verksamhet och samarbete väl med övriga ministerier och myndigheter - särskilt statsrådets kansli, inrikesministeriet, social- och hälsovårdsministeriet och kommunikationsministeriet - samt övriga viktiga aktörer såsom Finnair, researrangörerna och Finlands Röda Kors.

Utrikesministeriet gav sin enhet för intern granskning i uppgift att utreda och utvärdera ministeriets verksamhet under krisen. I den redogörelse som publicerades den 28 januari konstaterades till väsentliga delar samma brister och problem som i undersökningskommissionens redogörelse. Redan då utrikesministeriets egen redogörelse publicerades hade man vidtagit många åtgärder för att avhjälpa bristerna och utveckla beredskapen och ledningssystemen. Undersökningskommissionen konstaterar även i sin rapport att utrikesministeriet har vidtagit åtgärder för att avhjälpa bristerna.

Av dessa kan nämnas förbättringen av verksamhetsförutsättningarna för ledningscentralen för krissituationer, inrättandet av konsulära snabbinsatsteam och utvecklingen av beredskapsgruppens verksamhet. Man har nyligen funnit tillräckliga utrymmen för ledningscentralen i Sjöekipaget och en tjänstemannagrupp bereder som bäst det tekniska utrustandet och de verksamhetsmässiga förutsättningarna för dessa. Särskilt utvecklingen av ministeriets informationsförmedling och de principer som iakttas inom den kräver ytterligare åtgärder från ministeriets sida.

Med tanke på detta arbete som fortfarande pågår inom ministeriet är undersökningskommissionens rapport och rekommendationer ett värdefullt tillägg. Utrikesministeriet förhåller sig allvarligt till kommissionens rekommendationer och ämnar för sin del säkerställa att de tas i beaktande fullt ut och verkställs på ändamålsenligt sätt.

En uppdaterad sammanfattning över de åtgärder som ministeriet vidtagit, inlett eller planerar för att avhjälpa de brister som uppdagades i samband med tsunamin bifogas detta meddelande.

Närmare upplysningar: understatssekreterare Hannu Himanen, tfn 09 160 55020, chefen för konsulära enheten Pekka Hyvönen, tfn 09 160 55739, och chefen för informations- och kulturavdelningen Yrjö Länsipuro, tfn 09 160 55800

***************************************

Enheten för administrativa ärenden

15.6.2005

I utrikesförvaltningens verksamhet under naturkatastrofen i Asien uppdagades brister och problem som började åtgärdas omedelbart efter det operativa skedet av krisen. Ministeriets enhet för intern granskning gjorde en intern utredning av utrikesförvaltningens verksamhet under de olika skedena av krisen i Sydostasien. Utredningen offentliggjordes den 28 januari. I slutet av maj gav ministeriet ett utlåtande över undersökningskommissionens rekommenderade åtgärder, som bifogas rapporten. I denna promemoria ges en sammanfattning av ministeriets viktigaste fortsatta åtgärder.

Ledningscentralen för krissituationer

Ett principbeslut om utrymmen för en väsentligt bättre utrustad ledningscentral än tidigare fattades i början av juni. Tjänstemannagruppen fortsätter arbetet för att säkerställa centralens tekniska utrustning och verksamhetsmässiga förutsättningar. I arbetet för att utveckla sin ledningscentral fungerar utrikesministeriet i nära samarbete med statsrådets beredskapschefsorganisation och särskilt med räddningsmyndigheterna (inrikesministeriet) och sakkunniga på det medicinska området.

Jourtelefon för krissituationer 0800-0-4444

Telefontekniken har förnyats och telefontjänstens svars- och väntekapacitet har ökats med tanke på eventuella krissituationer. Dessutom utreds möjligheterna att i plötsliga krissituationer även utnyttja andra myndigheters telefonjourer. Man har ett datasystem för personuppgifter, vars databas vid behov kan ges till andra myndigheter.

Krisinformation

Informations- och kulturavdelningens joursystem för krissituationer harförnyats och de jourhavande har fått lämpliga anvisningar och utbildning. På ministeriets webbsidor (formin.finland.fi) har man upprättat ett avsnitt som aktiveras i eventuella krissituationer och som innehåller elektroniska blanketter för anmälan av en person som saknad och för annullering av en sådan anmälan. På så sätt kan man minska trycker på telefontjänsten. Med de centrala representanterna för media (bl.a. FNB) har man diskuterat metoder för att i krissituationer skapa en gemensam lägesbeskrivning.

Beskickningarna

Anvisningarna till beskickningarna och utbildningen av deras personal har effektiverats. Beskickningarna uppdaterar sina beredskaps- och evakueringsplaner regelbundet och är skyldiga att hålla telefonjour dygnet runt. Beskickningarna utarbetar meddelanden om resesäkerhet för finländska resenärer. Dessa publiceras på ministeriets webbsidor. Ministeriet utreder under sommarens och höstens lopp tyngdpunktsområdena inom sitt representationsnät och gör en kritisk bedömning av resurserna vid beskickningar i riskbenägna områden. Vid planeringen beaktas även turistströmmarnas betydelse.

Konsulära snabbinsatsteam

Vid ministeriet har skapats beredskapsteam bestående av 3-4 sakkunniga i konsulära ärenden som är redo att avresa till ett krisområde med några timmars varsel. Dessa team stöder beskickningarna i eventuella krissituationer. De konsulära snabbinsatsteamen samarbetar med andra motsvarande grupper som inrättats av övriga myndigheter och samarbetsparter.

Samarbete med intressentgrupper

Vid sidan av statsrådets beredskapschefsgrupp består utrikesministeriets samarbetsparter av räddningsmyndigheterna (inrikesministeriet), centralkriminalpolisen, Finlands Röda Kors, delegationen för resesäkerhet (researrangörer, försäkringsbolag) och övriga aktörer. Med researrangörerna har man kommit överens om att intensifiera informationsutbytet om turistströmmar och turistinformation. Finlands beskickningar vid turistmålen fungerar som en gemensam kontaktpunkt för researrangörerna.

Beredskapssystem

Utrikesministeriets reviderade beredskapsgrupp inrättades och inledde sin verksamhet i februari. Den ansvarar för beredningen inför eventuella krissituationer och för att hela organisationen effektivt deltar i statsförvaltningens beredskapsövningar (VALHA). Utrikesministeriet intensifierar sitt samarbete med övriga myndigheter även genom att särskilt öva med tanke på krissituationer. Beskickningarna övar med tanke på krissituationer tillsammans med övriga nordiska länder, EU-länderna och lokala myndigheter enligt behov och möjligheter.

System med tidig varning

Utrikesministeriet har deltagit intensivt i myndighetssamarbetet för att utveckla ett nationellt system för tidig varning för naturkatastrofer och övriga oförutsägbara händelser (LUOVA). Utrikesministeriet har även deltagit i förbättrandet av det internationella samarbetet för att skapa ett system med tidig varning. Utöver det befintliga systemet för tidig varning i Stilla havet håller man som bäst på att skapa ett tsunamivarningssystem för Indiska oceanen.

EU-samarbetet och den gemensamma förvaltningen av yttre förbindelser

EU:s konsulära samarbete fungerar väl i enskilda konsulära fall. Finländarna kan få konsulärt skydd utanför EU vid vilket annat EU-lands representation som helst om det inte finns någon finländsk representation i landet. Till följd av naturkatastrofen i Asien har EU-länderna intensifierat sitt samarbete. De utbyter information om sin krisberedskap och sina planer och utarbetar i mån av möjlighet gemensamma evakueringsplaner. Man hyser förhoppningar om att den gemensamma förvaltningen av yttre förbindelser som är under beredning skall öka det gemensamma utnyttjandet av resurser i krissituationer.

Nordiskt samarbete

Erfarenheterna av naturkatastrofen i Asien har tagits upp upprepade gånger på olika nivåer inom det nordiska samarbetet. De nordiska ländernas utrikesministrar har behandlat frågan under vårens lopp. Som tjänstemannaarbete har man utarbetat ett förslag till gemensamma åtgärder för att förbättra beredskapen och öka samarbetet mellan nordiska beskickningar på lokal nivå. Avsikten är att förslaget skall behandlas vid utrikesministermötet på Bornholm i augusti. De nordiska ländernas och EU-ländernas krissamarbete kompletterar varandra. Samarbete idkas på lokal nivå i den mån som den ger upphov till ett mervärde för utvecklande av krisberedskapen.