Finland är berett på en tid av ekonomisk osäkerhet

När den internationella utvecklingen försvagades, krympte vår export. Totalt sett uppskattas vår produktion rent av ha sjunkit under försommaren. Nu tycks tillväxten ha kommit igång igen under hösten, även om den är långsam.

Problemen i världsekonomin accentuerades efter terrordåden den 11 september. Produktionen minskar eller ökar mycket långsamt samtidigt i USA, Japan och Europa.

Det finns också positiva tecken. Sysselsättningen, som hittills har fortsatt att utvecklas positivt i Finland, och den starka efterfrågan på hemmamarknaden tyder på ekonomisk återhämtning. Men vi kan ännu inte utesluta möjligheten att den internationella utvecklingen också i fortsättningen blir så svag att den spirande tillväxten hos oss stannar av. Vi lever i en tid av ekonomisk osäkerhet.

I motsats till situationen i början av 90-talet är Finland denna gång redo. Statens budgetpolitik är starkt stimulerande. Hemmamarknaden stimuleras framför allt av Europeiska centralbankens räntesänkningar som den låga inflationen skapar fortsatt utrymme för. Inom samhällsekonomin har lönesumman ökat bra i förhållande till den allmänna ekonomiska tillväxten och i och med att inflationen är långsam har köpkraften utvecklats positivt.

En återhämtning skulle i denna situation inte vara möjlig om statsekonomins spelrum hade förbrukats under de goda åren eller om inflationen i Finland inte hade stoppats bl.a. genom en lyckad inkomstpolitik. Åter en gång har den inkomstpolitik som utövas i gott samförstånd med arbetsmarknadsorganisationerna visat lejonklon.

Om budgetpolitikens linje råder ingen osäkerhet. Basen för den offentliga ekonomin måste fortsättningsvis stärkas när det sker en återhämtning inom den ekonomiska utvecklingen. Finlands befolkning blir äldre, och det är viktigt att minska statsskulden innan de stora årsklasserna går i pension, skattebasen minskar och behovet av service och inkomstöverföringar ökar.

Sysselsättningen kräver skötsel

Sysselsättningen har fortsatt att öka och arbetslöshetsgraden har varje månad fram till november varit lägre än föregående år. Uppgifterna om att exporten återhämtar sig och om läget på hemmamarknaden ger anledning till en försiktig optimism.

Eftersom arbetslösheten under våren tillfälligt kan börja öka också i Finland, måste åtgärderna för att minska arbetslösheten fortsätta.

Under förhållanden där det sker snabba förändringar i världsekonomin krävs det snabb reaktionsförmåga av den ekonomiska politiken. Erfarenheterna från den extra justeringen av budgetpropositionen var positiva. I november fick den aktiva sysselsättningspolitiken ytterligare resurser och man kom överens om att sysselsättningsåtgärderna skall utvärderas på nytt i samband med behandlingen av anslagsramen våren 2002.

Senareläggningen av behandlingen av 2003 års budgetproposition minskar också dröjsmålet som uppstår mellan beslutsfattande och genomförande.

För att främja sysselsättningen skall den ekonomiska politikens beredskap att agera snabbt upprätthållas tills världsekonomins utsikter klarnar.

Välfärdssamhället utvidgas och fördjupas

Den ekonomiska recessionen och åren efter den var en tid då välfärdsstaten måste räddas. Finansieringsbasen för de offentliga tjänsterna och inkomstöverföringarna skulle tryggas. Tack vare den ansvarsfulla och långsiktiga omvårdnaden av ekonomin har vi igen haft möjlighet att utveckla välfärdssamhället.

Regeringen har avvägt reformerna så, att de så exakt som möjligt förbättrar ställningen för de medborgare som hotas av marginalisering. Servicereformer är den avgiftsfria förskoleundervisningen för 6-åringar, tandvårdsreformen, den psykiatriska rehabiliteringen för barn och unga samt ökade resurser till kampen mot droger. När det gäller inkomstöverföringarna har utkomstskyddet för arbetslösa förbättrats, folkpensionen höjts, pensionstagarnas extra sjukförsäkringsavgift sänkts och veteranernas förmåner utvidgats.

Kunnandet har utvecklats strakt. Statsandelarna till kommunernas undervisningsväsen har höjts. Yrkeshögskolornas verksamhet har stärkts. Möjligheterna till livslångt lärande har utökats.

Kommunernas ekonomiska situation kommer att förbättras genom flera reformer som träder i kraft vid ingången av 2002 och som är ägnade att trygga möjligheterna att ordna kommunala tjänster av god kvalitet för invånarna särskilt i kommuner som har det svårt att klara sig ekonomiskt. Slopandet av systemet med återbäring av mervärdesskatt samt samfundsskattereformen och reformen av utjämningssystemet har verkningar av miljardklass.

Nästa års utmaningar

Samhällspolitikens huvudsakliga mål är fortsättningsvis att minska arbetslösheten. En arbetsplats skapar ekonomiska möjligheter och ett social skyddsnät samt förbättrar livskompetensen. Att främja sysselsättningen är det effektivaste sättet att minska utslagningen.

Vid sidan om sysselsättningen betonas kunnandet. Finland och finländarna klarar sig i den hårda internationella konkurrensen tack vare sitt kunnande och genom att utveckla sina starka sidor.

Alla klarar inte sin utkomst på ett tillfredsställande sätt. Långtidsarbetslöshet, utslagning, sjukdomar, en närståendes död och mentala problem kan knäcka den flitigaste. Ofta behövs hjälp bara tillfälligt, men samhället måste bära sitt ansvar också när problemen blir långvariga.

Jag ber om stöd särskilt för tre projekt som kan lindra svårigheterna och förbättra ställningen för de allra svagaste.

Under hösten har situationen för de unga som hotas av utslagning lyfts fram i flera olika sammanhang. Alltför många unga avbryter sina studier och sin utbildning. Det ger dem en svag grund för en framtid som baserar sig på kunnande. Arbetsmarknadsorganisationerna har antagit utmaningen. År 2002 inleds ett samarbetsprojekt som skall förebygga utslagning bland ungdomar. Vid sidan om skolundervisningen behövs läroavtalsutbildning, undervisning i praktiska färdigheter och kartläggning av bakgrunden till svårigheterna.

För två veckor sedan, vid avtäckningen av statyn över Arvo Kustaa Parkkila, som respekterade de insatser som gjorts för att förbättra de bostadslösas situation, föreslog jag för kommunerna i huvudstadsregionen ett program gällande stödbostäder för bostadslösa. Stadsdirektörerna har visat aktningsvärd och god julanda och svarat jakande på mitt förslag. Staten är redo att delta med sin andel av finansieringen. Jag kommer också att be Penningautomatföreningen att medverka i projektet. Om vi arbetar målmedvetet kan vi varje år minska antalet bostadslösamed ända upp till tusen personer.

Flera projekt för att förbättra situationen för de överskuldsatta är som bäst aktuella i riksdagen och justitieministeriet. Någon allmän amnesti kommer inte att införas, men genom att skära ned orimliga räntor, utveckla skuldsaneringslagstiftningen och begränsa utsökningsbarheten kan vi åstadkomma en situation där personer som är överskuldsatta igen kan delta i samhället fullt ut utan att den moral som gäller för återbetalning av lån uppluckras. Bankföreningen utreder på min begäran bankernas möjligheter att komma till mötes.

Världen behöver samarbete

Terrordåden i New York och Washington den 11 september bekräftade handgripligen att hotbilderna har förändrats. Inte ett enda land eller folk är helt skyddat mot internationell terrorism. Kampen mot terrorismen är allas vår gemensamma sak.

Betydelsen av samarbetet mellan USA, Ryssland och EU har accentuerats i samband med operationen mot gärningsmännen bakom terrordåden. FN:s roll som upprätthållare av den internationella säkerheten har stärkts, vilket vi har all orsak att vara tacksamma för.

Folket i Afghanistan har lidit under årtionden av krig och kaos. Under Taleban-regimen förekom grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna, särskilt kvinnornas rättigheter. Stödet till den tillfälliga regeringen och hela det afghanska folket är just nu allra viktigast. En omfattande internationell humanitär hjälpinsats har inletts. FN organiserar som bäst en fredsbevarande tvåstegsoperation, som också Finland har för avsikt att delta i.

Situationen i Mellanöstern blir allt mer oroväckande. Det centrala problemet är våldsspiralen och bristen på förtroende mellan parterna. Finland har i egenskap av medlem i Europeiska unionen betonat vikten av en opartisk inställning till parterna i krisen; i den allvarliga situation som har uppkommit måste var och en bära sitt ansvar, och våldet måste upphöra. Detta förutsätter resoluta åtgärder både av den palestinska administrationen och Israels regering.

Freden måste basera sig på FN:s resolutioner 242 och 338 samt på ett bekräftande och ett erkännande av Israels orubbliga rätt att leva i fred och säkerhet inom de internationellt erkända gränserna. En livskraftig, självständig och demokratisk palestinsk stat måste grundas och ockupationen av palestinska måste områden upphöra.

Finlands förbindelser med grannländerna blev livligare under det gångna året. Kontakterna med Ryssland, de nordiska länderna och de baltiska länderna var täta. I diskussionerna med Rysslands president Putin och statsminister Kasjanov befordrades konkreta handelsekonomiska projekt. Särskild uppmärksamhet ägnades gränstrafiken, där det fortsättningsvis finns rum för förbättringar i fråga om smidigheten. Inkommande år kommer det att ordnas ett toppmöte i Moskva mellan Finland och Ryssland med skogen som tema. Under Finlands tid som ordförande för Nordiska ministerrådet intensifierades både de nordiska ländernas samarbete inom Europeiska unionen och förbindelserna mellan de nordiska länderna och de baltiska länderna.

Euron ersätter marken

Vid årsskiftet införs eurosedlar och mynt. Euro-valutan synliggör unionens inre marknad på ett konkret sätt i det dagliga livet och underlättar medborgarnas och företagens verksamhet i euroområdet. Införandet av den nya valutan är en enorm satsning. Det är på sin plats att rikta ett stort tack till alla som har deltagit i förberedelserna, som förflutit väl.

Införandet av euron är en viktig milstolpe i den europeiska integrationen. År 2002 vänds blickarna redan framåt, mot Europeiska unionens framtidsbygge. I början av 2002 skall en bredbasig församling, ett konvent, sammankallas för att dryfta unionens framtid.

Konventet, som består av företrädare för unionens 15 medlemsländer och kandidatländerna, skall bereda förslag till hur den växande Europeiska unionens verksamhet skall kunna effektiveras och samtidigt bli klarare och tydligare. Konventet behöver nya idéer och respons från medborgarsamhället i alla medlemsländer för att kunna lyckas.

Det kommande året är viktigt med tanke på utvidgningen av Europeiska unionen. Anslutningsförhandlingarna med de 12 länder som ansöker om medlemskap har förflutit väl. Finland kommer för sin del att arbeta för att anslutningsavtal före utgången av 2002 skall kunna undertecknas med de länder som uppfyller kriterierna för medlemskap. Utvidgningen av unionen till Central- och Östeuropa under de närmaste åren stärker respekten för de mänskliga rättigheterna och rättsstatsprinciperna i världsdelen och förbättrar förutsättningarna för ökad välfärd för alla européer.

Den nordliga dimensionen i Europeiska unionen stärktes under det gångna året. Kommissionen och de internationella finansinstituten förband sig tydligare än tidigare till genomförandet av konkreta projekt. Under Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling EBRD:s och kommissionens ledning har förberedelser gjorts för en fond för miljöpartnerskap inom den nordliga dimensionen. Också Finlands regering har anvisat 10 miljoner euro för fonden. Med hjälp av programmet för miljöpartnerskap inom den nordliga dimensionen blir det möjligt att effektivare än tidigare kontrollera miljöriskerna i våra närområden.