Koronavirus: valtioneuvoston  tietoa ja neuvontaa koronaviruksesta sekä thl.fi

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Yrkesmässig rörlighet hjälper att lösa matchningsproblemet – flexibel utbildning och individuell service för arbetssökande behövs

Arbets- och näringsministerietStatsrådets kommunikationsavdelningStatsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 19.2.2020 10.09
Pressmeddelande 82/2020

Finländarnas rörlighet mellan olika yrken kan ökas genom att höja utbildningsnivån, genom att utveckla mer flexibel kompletterande utbildning och omskolning och ge-nom att bättre förutse framtida kompetensbehov, visar en utredning av Pellervon taloustutkimus PTT och Tammerfors universitet. Också servicen för arbetssökande bör utvecklas för att den ska vara mer individuell än hittills. I utredningen föreslås nya digitala verktyg till stöd för detta.

”Yrkesmässig rörlighet är av yttersta vikt med tanke på matchningen av och tillgången på arbetskraft. Individens möjligheter att byta bransch eller yrke visar hur snabbt ekonomin utvecklas och anpassar sig”, sammanfattar professor Jari Vainiomäki.

Den tekniska omvälvningen och globaliseringen innebär snabba förändringar på arbetsmarknaden. Yrken försvinner samtidigt som nya yrken som kräver nya slags färdigheter eller kombinationer av dessa tillkommer. Samtidigt har man börjat fästa större vikt vid matchningsproblem: möts arbetskraft och lediga jobb i regionalt hänseende och med tanke på kompetensbehoven?

I utredningen granskades hur omfattningen och utvecklingen av arbetskraftens yrkesmässiga rörlighet ser ut i Finland, och vilken betydelse den yrkesmässiga rörligheten har när det gäller att lösa problem med matchning av och tillgång på arbetskraft. Materialet utgjordes av EU:s statistik över inkomst- och levnadsvillkor (EU-SILC) och Statistikcentralens sammanslagna arbetsgivar- och arbetstagarmaterial (FLEED) från 2004–2016.

Skillnader i yrkenas uppgiftsinnehåll utgör ett hinder för rörligheten

Hindren för att byta yrke granskades särskilt med utgångspunkt i skillnader i yrkenas uppgiftsinnehåll.

Det togs fram två olika slags indikatorer för de färdigheter som yrkena kräver. Det gäller indikatorer för allmänna kognitiva färdigheter, det vill säga färdigheter i att läsa, skriva och räkna, och indikatorer som motsvarar uppgiftsinnehållet i olika yrken, det vill säga IKT-färdigheter, ledarförmåga och social kompetens, förmåga till självorganisering, färdigheter i bokföring och försäljning samt avancerade matematiska färdigheter.

Resultaten visar att skillnader i dessa färdigheter utgör ett hinder för yrkesmässig rörlighet. Skillnader i kognitiva färdigheter utgör emellertid inte ett lika stort hinder som skillnader i yrkenas uppgiftsinnehåll. Därför kräver en övergång mellan olika yrken mycket mångsidig kompetensutveckling, och inom utbildningspolitiken behövs ett flertal olika lösningar beroende på utgångs- och målyrkena.

Utbildning spelar en viktig roll

Utredningen innehåller många rekommendationer om politiska åtgärder för att främja yrkesmässig rörlighet. Utbildning spelar en särskilt viktig roll: ju högre utbildning man har, desto smidigare kan man övergå från ett yrke till ett annat.

”Allmänt taget upprätthåller och förbättrar en höjning av utbildningsnivån arbetstagarnas möjligheter att arbeta i olika yrken”, säger Vainiomäki.

Yrkenas kompetenskrav utgör ett betydande hinder för övergång mellan olika yrken. För ökad yrkesmässig rörlighet behövs därför kompletterande utbildning och omskolning i de färdigheter som krävs i olika yrken. Dessutom måste det erbjudas tillräckligt med möjligheter att avlägga hela examina som är efterfrågade på arbetsmarknaden, och det i rätt tid. Utbildningsutbudet ska planeras och förverkligas i samarbete med arbets- och näringsbyråerna, arbetsgivarna och arbetstagarna.

Mer individuell service för arbetssökande

Arbets- och näringsbyråerna bör utveckla sin service för arbetssökande för att den ska vara mer individuell än hittills. Det betyder att de i vägledningen, rådgivningen och erbjudandet av arbete bör beakta både arbetssökandenas kompetens och de krav som gäller för olika yrken. Den aktuella utredningen tillhandahåller information om kompetenskrav som arbets- och näringsbyråerna kan tillämpa när de vägleder arbetslösa eller personer som vill byta yrke och när de erbjuder dem arbete.

Med hjälp av informationen i utredningen kan byråerna bland annat bedöma en individs möjligheter att byta från ett visst yrke till ett annat och hjälpa dem som ska byta yrke att söka nytt jobb. En sådan här ”sökmotor” skulle redan nu kunna testas till rätt så låga kostnader.

Yrkesmässig och regional rörlighet kompletterar varandra

Också sambandet mellan yrkesmässig och regional rörlighet utreddes – något som inte tidigare gjorts.

Utredningen visar att yrkesmässig och regional rörlighet sker samtidigt, det vill säga de kompletterar varandra. Effekterna är dock inte särskilt stora. Politiska åtgärder som främjar den ena typen av rörlighet främjar i viss mån också den andra. Analyser av yrkesbarometern visar att matchningsproblemet tycks vara mer yrkesmässigt än regionalt. Yrkesmässig rörlighet är alltså av större betydelse än regional rörlighet när det gäller att lösa problemet.

Projektet genomfördes av Tammerfors universitet och Pellervon taloustutkimus PTT som ett led i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2018.

Ytterligare information: Jari Vainiomäki, professor, Tammerfors universitet, tfn 050 318 5963, [email protected]