Forskning: De skattepolitiska besluten har endast moderat inverkan på arbetet

Inkomstskattepolitiken har endast en moderat inverkan på de beslut som gäller människors arbete, såsom mängden utfört arbete, konstateras det i en rapport som ges ut den 26 januari. Utgående från inhemsk och utländsk forskningslitteratur har inkomstskatterna liten inverkan på arbetet och på de förvärvade inkomsterna i synnerhet för dem som utför vanligt lönearbete. De lindringar av inkomstbeskattningen som gjorts under de senaste decennierna har således enligt forskningsresultaten fått till stånd endast en liten ökning i sysselsättningen eller storleken på skattebasen jämfört med en sådan situation där inga lindringar hade gjorts.

Det har emellertid upptäckts att inkomstbeskattningen har ganska stor inverkan på vissa specialgruppers beteende. Enligt forskningslitteraturen strävar t.ex. företagare efter att ordna eller tidsmässigt anpassa de inkomster de uppger så att de behöver betala så lite skatt som möjligt. Enligt forskningsresultaten har ändringarna i inkomstbeskattningen dock ingen betydande inverkan på storleken på företagarnas ekonomiska aktivitet (de sammanlagda inkomsterna etc.), men de kan ha en ansenlig inverkan på storleken på skattebasen och på skatteinkomsterna.

Av tradition tänker man sig att människor i sina beslut om att delta i arbetslivet lätt skulle reagera på ändringar i skatte- och socialskyddslagstiftningen. Utgående från forskningslitteraturen finns det dock inget bevis på att sysselsättningsgraden skulle öka betydligt när de ekonomiska incitamenten till att arbeta förbättras på ett moderat sätt. En liten förbättring av incitamenten för att delta i arbetslivet t.ex. genom en höjning av arbetsinkomstavdraget, som gäller så gott som alla inkomsttagare, är således en ganska ineffektiv och dyr metod att förbättra sysselsättningen med.

Också om flexibiliteten i deltagandet i arbetslivet i genomsnitt inte är stor, varierar den i betydande grad mellan olika grupper. Incitamenten till arbete bör följaktligen i första hand förbättras i de specialgrupper som lätt reagerar på ekonomiska incitament. Man har upptäckt att till exempel mammor med små barn lätt reagerar på de belopp som betalas i barnvårdsstöd när de överväger om de ska delta i arbetslivet eller stanna hemma.

Rapporten genomfördes som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för år 2014. Målet med forskningsprojektet var att utvärdera de skattepolitiska beslutens inverkan på utbudet av arbete utgående från inhemska och utländska forskningsrön. Projektet är en del av den utrednings- och utvärderingsverksamhet som förvärvats som stöd för utvärderingen av den ekonomiska politiken. Rapporten har skrivits av Tuomas Matikka, Jarkko Harju och Tuomas Kosonen. Skribenterna är specialforskare vid Statens ekonomiska forskningscentral VATT och de koncentrerar sig i sin undersökning i synnerhet på en bedömning av skatteincitamentens verkningar på människors beteende.

Rapporten finns på finska på nätet på adressen http://vnk.fi/julkaisu?pubid=8702 (på finska)

För mera information: specialforskare Tuomas Matikka, [email protected], tfn 0295 519 416