Näringsminister Wille Rydmans tal i Finsk-svenska handelskammarens årsmöte 22.5.2024
Värderade ambassadör, ärade ordförande för Finsk-svenska handelskammaren, mina damer och herrar!
Mitt i hjärtat av Helsingfors, bredvid Svenska Teatern, ligger den svenska konstnären Eva Langes skulptur ”Tro Hopp Kärlek”. Skulpturen är den ena delen av projektet ”Två länder, en framtid”. Den andra delen av verket är Marja Kanervos skupltur ”Vuosi luvut”, som ligger på Engelbrektsplan i Stockholm.
Två länder, en framtid. Sverige och Finland. Så står det på stenplattan bredvid de aktuella skulpturerna. Skulpturerna restes i Stockholm 2017 och i Helsingfors 2019, men efter att Ryssland började sitt illegala och brutala angreppskrig mot Ukraina och Finland och Sverige startade sin gemensamma väg mot NATO-medlemskap 2022, fick dessa ord en helt ny innebörd.
Våra länders vägar till att bli medlemmar i försvarsalliansen var inte så enkla som vi hade hoppats. Slutresultatet är dock det viktigaste: båda har accepterats som medlemmar i alliansen och genom medlemskapen har vår säkerhet förstärkts.
Finlands och Sveriges NATO-medlemskap har också en stark samnordisk dimension. Förr i tiden har det nordiska samarbetet lidit av avvikande val våra länder har gjort angående det att vilka internationella arrangemang vi är involverade i.
Nu är alla fem nordiska länder åtminstone medlemmar i NATO. Det möjliggör inte bara en väsentligt djupare gemensam försvarsplanering mellan de nordiska länderna jämfört med tidigare, utan stärker också den nordiska rösten inom alliansen och betydelsen av den nordliga dimensionen i hela alliansens säkerhetsstruktur.
Allt detta har också en ekonomisk betydelse. När Rysslands anfallskrig i Ukraina började övervägde många företag och investerare noggrant om det lönar sig att investera i icke-NATO-länder som ligger bredvid Ryssland. Ett NATO-medlemskap förstärker och stabiliserar också vår ekonomiska miljö. Medlemskapet i försvarsalliansen skapar också ekonomisk trygghet för våra länder.
Bästa åhörare,
Exportföretag och företag som eftersträvar internationell tillväxt är för tillfället tvungna att verka i en mycket utmanande verksamhetsmiljö. Utmaningar för den globala investerings- och affärsmiljön är bland annat stormaktstävlingen och den geopolitiska motsättningen, som har ökat handelshindren.
I dagens värld används ekonomin i allt högre grad för att uppnå politiska ändamål. Ekonomin används som ett verktyg för handels- och investeringspolitik, sanktioner, energi och råvaror. Detta tvingar också företagen att göra en noggrannare bedömning av de politiska riskerna.
Under svåra tider måste man kämpa särskilt hårt för att kunna trygga förutsättningarna för finländska företags tillväxt och internationalisering. För en liten öppen ekonomi som Finland är exporten särskilt viktig med tanke på den ekonomiska tillväxten, den nationella välfärden, sysselsättningen och näringslivets konkurrenskraft.
Exporten skapar en grund för en mer omfattande internationell tillväxt och investeringar. Tillväxtmöjligheter som skalas inom många branscher finns bara på den internationella marknaden. Aktörerna i nätverket Team Finland har en viktig roll i rådgivningen till och finansieringen av tillväxtorienterade företag samt i stödjandet av internationella nätverk och påverkan.
Ett smidigt samarbete mellan aktörer som stödjer exporten behövs. Tjänsterna och finansieringslösningarna ska stödja företag som eftersträvar internationell tillväxt. Finlands exportstruktur bör göras mångsidigare och antalet exportföretag ökas. Små och medelstora företag har en betydande tillväxt- och exportpotential som måste kunna utnyttjas och främjas.
Under svåra tider framhävs behovet av att intensifiera samarbetet och bygga upp nya partnerskap. Avstängningen av den ryska marknaden har sporrat ett stort antal finländska företag att söka ersättande marknader i Sverige.
Sverige är Finlands viktigaste bilaterala partner. Samarbetet har under de senaste åren intensifierats och utvidgats inom alla sektorer, såväl inom utrikes- och säkerhetspolitiken som i försörjningsberedskaps- och resiliensfrågor och i relationerna mellan ländernas näringsliv.
Den finsk-svenska handelskammaren som en del av nätverket Team Finland har en mycket viktig roll i att främja bilaterala handelsekonomiska relationer och export mellan våra länder.
Sverige är ett utmärkt mål för finländska företag som startar export och strävar efter internationell tillväxt, tack vare vår geografiska närhet och bekantskap. Ekonomiskt samarbete med Sverige är också ett mycket effektivt sätt att stärka Finlands samhällsekonomi.
Finlands och Sveriges ekonomier är nära kopplade till varandra, vilket syns i antalet företagsförvärv och fusioner samt i volymen av den ömsesidiga handeln och investeringarna. Sverige är den överlägset största investeraren i Finland. Finland och Sverige har också en likadan näringsstruktur och liknande ambitiösa mål för en ren och digital övergång.
Investeringar i den rena omställningen inom industrin och i den infrastrukturen som stöder den – särskilt i Norrbotten och Västerbotten i norra Sverige – öppnar intressanta samarbetsmöjligheter för finländska aktörer. Betydande investeringar är planerade att riktas bland annat till utvinningsindustrin – till exempel produktion av litium – tillverkning av fossilfritt stål och energiproduktion.
I elektrifieringen av trafiken och utvecklingen av trafikinfrastrukturen syns projekt för att förbättra utbyggnaden av hamnarna och järnvägsförbindelserna samt byggande av batterifabriker. Projekten skapar många slags möjligheter bland annat för finländska företag som arbetar med den byggda miljön, smart och ren mobilitet, hållbara energilösningar och digitalisering. Det finns också affärsmöjligheter för industrins underleverantörer och olika företag inom servicebranschen.
Mina damer och herrar,
under dessa svåra tider måste man lägga ännu mera märke även till beredskapsfrågor. Samarbete för att upprätthålla och utveckla samhällets civila beredskap är en viktig del av Finlands och Sveriges gemensamma beredskap. Det bilaterala samarbetet har byggts upp långsiktigt och omfattar såväl den civila beredskapen och räddningsväsendet som försörjningsberedskapen.
Näringslivet har en central roll i utvecklingen av försörjningsberedskapen. Med en stor glädje har jag märkt det hur högt svenskarna uppskattar finländarnas kunnande i beredskap och försörjningsberedskapsfrågor. Jag är väldigt övertygad att ett tätare samarbete kring försörjningsberedskapen öppnar också nya möjligheter för finländska företag.
Kompetens, produkter och tjänster behövs bland annat för att säkerställa fortsatt produktion, för lagring av kritiskt material inom industrin och hälso- och sjukvården, för utveckling av logistiken samt för att förbättra cyber- och informationssäkerheten i krissituationer. Det finns också möjligheter i anslutning till miljövänligt byggande, avfallshantering och EU:s läkemedelsförråd i Sverige.
Vid sidan av den civila beredskapen har även det bilaterala försvarsmaterielsamarbetet mellan Sverige och Finland varit aktivt och kommer fördjupas ytterligare i och med den gemensamma NATO-insatsen. Målet för ökat materielsamarbete mellan Finland och Sverige är att förbättra samarbetsförmågan, uppnå kostnadsbesparingar och utveckla försörjningsberedskapen.
Finlands och Sveriges NATO-medlemskap och EU:s insatser för att utveckla den försvarstekniska och försvarsindustriella basen i Europa skapar nya möjligheter framför allt för företag inom försvars- och teknologiindustrin oberoende av företagsstorlek. På den bilaterala sidan mellan Finland och Sverige ser jag stora nya möjligheter i synnerhet vad gäller samarbetet inom havsindustrin.
Bästa åhörare,
Finland och Sverige är på många sätt mycket lika. Jag upplever att alla nordiska länder är som en familj, men att Finland och Sverige är som tvillingar inom den nordiska syskonskaran. Men identiska tvillingar är vi inte, långt ifrån det.
Sverige är ett förmöget gammalt moderland, medan Finland alltid har varit gränslandet mot öst. Vår arvedel har sedan sekler varit att skydda den västerländska civilisationen – ibland har vi varit en ensam avlägsen fältvakt – och priset för detta uppdrag har tidvis varit dyrt. Vi har fått mycket från Sverige, men med Mannerheims ord: ”Vi vet också att vi till sista penningen har betalat den skuld i vilken vi stått till västerlandet.”
Av dessa skäl är vår historia annorlunda. Sverige har alltid haft fler alternativ än Finland. Också av denna anledning är det särskilt glädjande att se det svenska näringslivets stora intresse för samarbete med Finland. Samarbetet med Sverige är fortfarande livsviktigt för Finland. Det att vårt närmaste syskon visar sitt starka engagemang mot oss värmer oss särskilt mycket.
Såsom vi alla vet, under seklen var vi ett och samma rike. Först 1809 blev vårt statliga samband brutet – men det gemensamma arvet kvarstod även på denna sida av den Bottniska viken. Man kan konstatera att under hela sin självständighet har Finland strävat efter att agera i ett så närt samarbete med Sverige som möjligt. Under senaste åren har samarbetet blivit tätare och mångsidigare än någonsin sedan 1809.
Världen lever väldigt oroliga tider för tillfället. Desto viktigare är det att ha djupa och konfidentiella förhållanden med sådana länder vilka är på alla möjliga sätt närmaste till oss. Bland sådana länder är Sverige såklart nummer ett för Finland.
Jag vill tacka er alla för era insatser för våra bilaterala förhållanden och önska framgång för alla som bedriver handelsekonomiskt samarbete mellan våra länder.