Startpeng har en positiv inverkan på inledandet av företagsverksamhet

Startpengen upplevdes ha en effekt som möjliggör grundande av ett företag och den upplevdes också försnabba bildandet av ett företag, berättar en färsk utredning från arbets- och näringsministeriet.

I utredningen granskades synpunkterna hos företagare som fått startpeng åren 2011–2019 och experter på startpeng om hur startpengen fungerar. Dessutom kartlades företagens rekryteringskompetens och identifieringen av kompetensbehov. Syftet med utredningen var att skapa en uppdaterad helhetsbild av tjänsterna för nystartade företagare samt att producera information som stöd för grundande av tillväxtorienterade företag och förnyelse av företag. En undersökning om startpengens effekter publicerades senast 2012, mot vilken resultaten av denna undersökning speglades.

Företagarnas tillfredsställelse med servicehelheten för startpeng ökar

Av utredningen framgår att de viktigaste motivationsfaktorerna för att bli företagare var desamma som i 2012 års undersökning. Viljan att skapa ett eget jobb, frihet och självständighet i arbetslivet samt utnyttjandet av den egna yrkesskickligheten och utbildningen var fortfarande de viktigaste motivationsfaktorerna. Den allmänna bilden av startpeng är densamma som i utredningen 2012. Företagare som fick startpeng upplevde att startpengen uppmuntrar till företagande, även om startpengen i sig inte var ett direkt incitament för att grunda ett företag. Dessutom ansågs rådgivningen om startpeng och företagarutbildningen vara viktiga.

De mest betydande förändringarna jämfört med undersökningen 2012 hänför sig till en ökning av övergångar på arbetsmarknaden, vilket syns till exempel i nedläggningen av företag och företagarnas övergång till löntagare i och med att företagsverksamheten upphör. Å andra sidan har allt fler företagare som tidigare varit företagare på deltid under de senaste åren utvidgat sin deltid till företagsverksamhet på heltid med hjälp av startpengen.

Företagarnas och experternas tillfredsställelse med snabbheten i beslutsfattandet, utbetalningarna och ansökningsprocessen har i allmänhet ökat. Den största utmaningen var de regionala skillnaderna i tolkningen av beslutsprocesserna för startpeng. Den ökade betydelsen av företagande på deltid och självsysselsättning utmanar också systemet med startpeng. Både företagare som fick startpeng och experter var i huvudsak nöjda med kommunikationen om startpeng.

Av utvecklingsbehoven ansåg experterna att den finansiella rådgivningen bör vara en del av ansökningsprocessen. Utredningen rekommenderar att beviljandet av startpeng förenhetligas och att de nya formerna av företagande och arbete beaktas bättre i villkoren för beviljande av startpeng. Dessutom bör det vara möjligt att förbereda inledandet av företagsverksamhet redan innan startpeng fås.

Utveckling av rekryteringskompetensen kräver framförhållning

Enligt utredningen ansåg största delen av företagen att deras rekryteringskompetens var god. Resultatet förklaras delvis av att enkäten skickades till företag som redan hade anlitat till exempel arbets- och näringstjänsterna som hjälp vid rekryteringen. Enligt experterna var de viktigaste utvecklingsobjekten i samband med rekryteringsprocessen fastställande och identifiering av rekryteringsbehovet, rekrytering av arbetstagare från utlandet och profilering av den arbetstagare som ska rekryteras.

Av utredningen framgår att utmaningar i identifieringen av kompetensbehoven är bristen på resurser hos företagen, svagheten i den strategiska utvecklingen och prognostiseringen samt enligt experterna också företagsledningens kompetens. Företagen upplevde svårigheterna att identifiera och leda förändringar som de största utmaningarna. De företag som behöver hjälp med rekryteringen uppskattar särskilt att rekryteringsprocessen är effektiv, snabb, lätt och har lagom arbetsmängd samt god synlighet bland potentiella personer som rekryteras.

De snabba förändringarna i företagens verksamhetsmiljö i samband med digitaliseringen återspeglas också i digitaliseringen av rekryteringen. Enligt utredningen ökar betydelsen av digitala kanaler och verktyg i rekryteringen, medan betydelsen av traditionell rekrytering minskar. Bland de fenomen som hänför sig till rekrytering ökar i synnerhet delegeringen av uppgifter till självsysselsatta, utnyttjandet av underleverantörsnätverk och hyrd arbetskraft samt nätverkande med företag inom samma bransch. Särskilt arbetsgivarbilden har en central betydelse för att rekryteringen ska lyckas.

I de rekommendationer som härletts från utredningen betonas prognostiseringen av kompetensbehoven. Rekryteringskompetensen och prognostiseringen av kompetensbehoven bör integreras närmare i företagens strategiska utveckling, och metoderna och verktygen för prognostisering bör tas i bruk i större utsträckning. Tills vidare har rekryteringskompetensen och servicebehoven i anslutning till identifieringen av kompetensbehov undersökts relativt lite. Kunskapen om rekryteringskompetens och identifiering av kompetensbehoven bör därför ökas. Arbets- och näringstjänsterna bör också göras mer kända bland företagen.

Undersökningen genomfördes under tiden 9/2019–5/2020. För genomförandet svarade 4FRONT Oy.

Ytterligare information:
Valtteri Härmälä, projektchef, 4Front Oy, tfn 050 560 7425
Tiina Oinonen, konsultativ tjänsteman, arbets- och näringsministeriet, tfn 050 396 0189