Kommunerna hoppas att kommunallagen medför möjligheter i stället för nya förpliktelser
Kommunerna önskar att den nya kommunallagen medför mångsidigare alternativ och medel för bl.a. utvecklandet av ledningsmodeller, förstärkningen av det politiska ledandet och kommuninvånarnas påverkningsmöjligheter än den nuvarande lagen. Man hoppas att lagens möjliggörande karaktär bevaras, och att inga nya förpliktelser införs. Detta framgår ur kommunernas svar till en enkät om kommunreformen. Finansministeriets sammanfattning av svaren gavs ut den 3 oktober 2013.
Kommunerna ovilliga för direkta borgmästarsval
Direkta borgmästarsval väcker fortfarande inte något större intresse. 75 procent av kommunerna som besvarat enkäten var ovilliga till direkta borgmästarsval. Enligt 46 procent kunde den nya kommunallagen dock möjliggöra direkta val för kommuner som har behov av och önskar genomföra det.
Majoriteten, 61 procent, av svararna anser det heller inte nödvändigt att tidigarelägga kommunfullmäktiges mandatperiod. Den nuvarande regleringen av fullmäktigestorleken upplevs som ändamålsenlig: 72 procent understöder idén om att fullmäktigestorleken även i framtiden skulle bero på kommunens storlek.
Ordföranden för kommunstyrelsen borde även i fortsättningen bevaras som en bisyssla för förtroendevalda. De större städerna understöder dock i viss mån tanken om heltidssysselsatta förtroendevalda. Dessutom anser en betydande majoritet (80 procent) av svararna att heltids- eller deltidssysselsatta styrelseordförande borde ha rätt till tjänste- eller arbetsledighet under stadsfullmäktiges mandatperiod.
Användartillvänd påverkan och digitala deltagningsmedel understöds
När det gäller kommuninvånarnas påverkningmöjligheter och deltagande betonades utnyttjandet av informationstekniska möjligheter vid ökandet av öppenheten, liksom även användarvänligt deltagande. Lagen önskas bli uppdaterad till dessa delar. Närmare 80 procent av svararna önskar att lagen skulle innehålla omnämnanden av saken i fråga.
En del av kommunerna efterlyser även ytterligare medel för regional påverkning. 56 procent anser att regionala organ borde kunna väljas med val i ett läge där kommunstrukturen förändras avsevärt. I dagsläget är kommundelsorgan som valts genom val emellertid nödvändiga endast enligt en procent av svararna.
Över hälften av kommunerna vill inte begränsa kommunernas borgens- och utlåningsmöjligheter
Över hälften av kommunerna ansåg att kommunens borgens- och utlåningsmöjligheter inte borde begränsas så att kommunen inte kunde bevilja lån och garantier åt andra bolag än sådana som ingår i kommunkoncernen eller som ägs av kommunen. Kommunerna upplevde att begränsningen skulle inskränka på kommunens möjlighet till prövning, allmännyttiga föreningars verksamhetsförutsättningar samt kommunens möjligheter att främja näringsverksamhet och skapa arbetsplatser. Ungefär en tredjedel understödde begränsningarna med motiveringen att det kommunala beslutsfattandet underlättas och att riskerna minskas.
67 procent av kommunerna som besvarat praktiserar allmänna riktlinjer eller principer vid beviljandet av garantier, lån och understöd. 33 procent har inga allmänna riktlinjer eller principer. Enligt kommunstorleken har ca 90 procent av de stora kommunerna och ca 60 procent av de mindre kommunerna principiella förfaranden eller riktlinjer som tillämpas.
Tiden för täckande av underskott borde inte förkortas
Förkortningen av tidsfristen för skyldigheten att täcka eller balansera ett underskott fick inget understöd hos kommunerna. 92 procent av svararna ansåg det inte nödvändigt. 80 procent är dock beredda att utvidga skyldigheten till att omfatta även samkommuner.
Informationen från bokslut och revisionsnämndernas roll visade sig vara tillfredsställande. 82 procent av svararna såg inte något behov att ändra på revisionsnämndernas roll vid utvärderingen av kommunens verksamhet och ekonomi eller ordnandet av revisionen. 90 procent ansåg att bokslutet ger en tillräcklig bild av det verksamhetsmässiga resultatet, det ekonomiska läget och finansieringen av verksamheten, tillräckligheten av det egna kapitalet samt det främmande kapitalet.
Finansministeriet kartlade kommunernas åsikter om lagrevisionen genom en elektronisk enkät. Svarstiden löpte ut i september och sammanlagt 258 kommuner, dvs. 85 procent av kommunerna på fastlandet besvarade enkäten. Svaren kommer att utnyttjas vid den fortsatta beredningen av kommunallagen. Regeringens proposition till en ny kommunallag kommer att överlämnas till riksdagen hösten 2014 och den nya lagen avses träda i kraft vid ingången av 2015.
Mera information om kommunallagsreformen:
Länk till sammanfattningsrapporten (på finska)
www.vm.fi/uusikuntalaki
Kommunallagsreformen på facebook
Förfrågningar:
Inga Nyholm, konsultativ tjänsteman, tfn 02955 30042
Genomföringen av enkäten; demokratisektionen
Suvi Savolainen, överinspektör, tfn 02955 30122
Genomföringen av enkäten; demokratisektionen
Auli Valli-Lintu, regeringsråd, tfn 02955 30079
Organ ochledande -sektionen
förnamn.efternamn(at)vm.fi
Arto Sulonen, direktör för juridiska ärenden, tfn 0400 850 232
Ekonomisektionen
förnamn.efternamn(at)kuntaliitto.fi
Elise Pekkala, regeringsråd, tfn 02950 63731
Kommunerna och marknaderna-sektionen
förnamn.efternamn(at)tem.fi