Hyppää sisältöön
Media
Valtioneuvosto etusivu

Statsminister Sanna Marins presentationsanförande vid remissdebatten om regeringens årsberättelse

statsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 7.6.2022 14.33 | Publicerad på svenska 7.6.2022 kl. 17.13
Tal
Kuvassa pääministeri Sanna Marin.

Statsminister Sanna Marins presentationsanförande vid remissdebatten om regeringens årsberättelse 7. juni kl.14. Med reservation för ändringar.

Ärade talman!

År 2021 fortsatte regeringen att målmedvetet genomföra regeringsprogrammet. Regeringen hade som mål att stärka Finlands ekonomi efter coronakrisen, att genomföra centrala reformer som man enats om i regeringsprogrammet och att öka sin beredskap i det tillspetsade världspolitiska läget i slutet av 2021.

Den reform av social- och hälsovården som godkändes sommaren 2021 är en av de viktigaste reformerna under detta decennium. Från ingången av 2023 överförs ansvaret för att ordna social- och hälsovården och räddningsväsendet från kommunerna och samkommunerna till välfärdsområdena.

Social- och hälsovårdsreformen har beretts länge och av flera regeringar. Arbetet är inte slutfört än, utan regeringen fortsätter arbeta aktivt för att stödja inledandet av välfärdsområdenas verksamhet. Utöver lagförslagen sommaren 2021 lämnade regeringen till riksdagen i december en proposition med förslag till komplettering av lagstiftningen om social- och hälsovårdsreformen och ett paket med förslag till ändring av drygt hundra lagar.

Hösten 2021 blev också den länge efterlängtade familjeledighetsreformen klar. Den träder i kraft i augusti 2022. Reformen ökar jämlikheten i arbetslivet, främjar ett jämlikt föräldraskap och beaktar bättre olika slags familjeformer. Antalet familjeledighetsdagar ökar och det blir flexiblare att ta ut ledigheten. År 2021 slogs också moderskapslagen och faderskapslagen samman till en enda föräldraskapslag.

Hösten 2021 antog regeringen en lag om inrättande av en tjänst som äldreombudsman, och den nya ombudsmannen inledde sin verksamhet i januari. Äldreombudsmannen följer hur äldre personers rättigheter tillgodoses, tar upp missförhållanden och bedömer hur lagstiftningen och beslut påverkar äldre.

Under året bereddes dessutom bland annat ett minimikrav på personaldimensionering inom barnskyddets sociala arbete, ändringar i lagen om småbarnspedagogik och en proposition om en bindande dimensionering för kuratorer och psykologer inom studerandevården.

Under riksmötet 2021 lämnade regeringen sammanlagt 243 propositioner till riksdagen. Därtill lämnades fyra tilläggsbudgetpropositioner.

Ärade talman!

Finlands ekonomi har snabbt återhämtat sig från svackan 2020. Den ekonomiska tillväxten var snabb och sysselsättningen steg till en hög nivå 2021. Också investeringarna ökade kraftigt.

Sysselsättningsutvecklingen fortsatte vara god hela året. I slutet av 2021 fanns det över 70 000 fler sysselsatta än i början av valperioden, trots den historiska hälsomässiga och ekonomiska kris som infallit under valperioden. I december hade trendsiffran för sysselsättningsgraden uppgått till hela 73,5 procent.

Regeringen har gått vidare med beredningen av flera sysselsättningsfrämjande åtgärder. År 2021 fattade regeringen bland annat beslut om att införa en nordisk modell för arbetskraftsservice, som trädde i kraft i maj i år. Undersökningar visar att arbetslöshetsperioderna förkortas av regelbundna möten med den arbetssökande, en aktiv arbetsförmedling och uppföljning av jobbsökningen. Enligt finansministeriets uppskattning kommer sysselsättningen att öka med cirka 10 000 personer tack vare modellen.

Ärade talman!

Vid halvtidsöverläggningen och ramförhandlingarna i april fattade regeringen beslut om riktlinjerna för slutet av valperioden och om planen för de offentliga finanserna 2022–2025. Regeringen offentliggjorde också en färdplan för hållbarhet, som beskriver nuläget för den sociala, ekonomiska och ekologiska hållbarheten samt regeringens mål inför 2030-talet.

I fråga om ekonomisk hållbarhet är målet i färdplanen att bromsa ökningen av skuldkvoten inom de offentliga finanserna och höja sysselsättningsgraden till 75 procent i mitten av 2020-talet. Detta mål får stöd av regeringens åtgärder som främjar sysselsättning och tillväxt, framför allt beredningen av målet att öka andelen FoUI-investeringar till fyra procent av BNP.

I början av regeringsperioden satte regeringen upp som mål att Finland ska bli klimatneutralt 2035 och uppvisa negativa koldioxidutsläpp kort därefter. Regeringen försöker också hitta sätt att stoppa förlusten av biologisk mångfald.

Med sikte på dessa mål beredde regeringen i fjol en ny klimatlag och naturvårdslag, som båda lämnades till riksdagen i våras. En klimatpolitisk plan på medellång sikt och en klimat- och energistrategi med konkreta åtgärder för att minska utsläppen ska lämnas till riksdagen i år.

En konkret åtgärd som jag vill lyfta fram är understödet på 15 miljoner euro för bostadsfastigheters laddningsinfrastruktur för elbilar, som i fjol användes till att bygga cirka 20 000 laddningspunkter eller beredskap för laddningspunkter. Regeringen har även i år ökat såväl detta stöd som många andra stöd i syfte att påskynda utfasningen av fossila bränslen.

Ärade talman!

Covid-19-pandemin började 2020 och kastade en skugga också över 2021. Regeringens mål har varit att skadorna av pandemin ska bli tillfälliga och så små som möjligt. Både 2020 och 2021 beslutade regeringen om ett flertal olika åtgärder för att trygga arbetsplatser och människors försörjning och för att underlätta företagens ekonomiska situation i det svåra läget till följd av covid-19-pandemin.

När det gäller hälsa och ekonomi har Finland klarat pandemin med mindre skador än många andra länder. Stimulansåtgärder och rättidigt, tillräckligt stöd till människor och företag har dämpat den ekonomiska chocken och påskyndat återhämtningen från den. En av våra viktigaste uppgifter under de kommande åren är att åtgärda den vård- och omsorgsskuld och inlärningsskuld som uppstått under pandemin.

Ärade talman!

Finlands viktigaste referensram är Europeiska unionen. År 2021 fortsatte regeringen bedriva en aktiv EU-politik som bygger på unionens gemensamma värden. Målet är ett socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbart EU. Det är i Finlands intresse att EU är en stark global aktör och säkerhetsgemenskap.

När det gäller EU-politiken har regeringen i flera lagstiftningsprojekt främjat mål som riksdagen godkänt. Regeringen har framför allt försökt påverka det så kallade 55 %-paketet, som syftar till att hitta sätt att nå EU:s klimatmål. Förhandlingarna pågår fortfarande i fråga om många detaljer i paketet, men många våra synpunkter exempelvis i fråga om vintersjöfarten har redan beaktats i de godkända kompromisserna.

Ärade talman!

I slutet av 2021 började man i Finland förbereda sig för en ny situation i och med det skärpta säkerhetsläget i Europa. Ryssland skapade spänningar vid den ukrainska gränsen och ifrågasatte grunderna för den europeiska säkerhetsordningen med sitt agerande. Ryssland ställde villkor för EU- och Natoländernas egna säkerhetspolitiska val, såsom rätten att ansöka om medlemskap i Nato. I praktiken skulle samtycke till Rysslands krav ha inneburit att vi godkänner en indelning i intressesfärer i Europa. I enlighet med de grundläggande principerna för säkerheten i Europa har varje land rätt att göra sina egna säkerhetspolitiska val.

Finland verkade aktivt som en del av Europeiska unionen för att minska spänningarna, men trots diplomati och dialog beslutade Ryssland att inleda ett omfattande aggressionskrig mot Ukraina i februari 2022. Genom sitt agerande har Ryssland visat att landet inte respekterar det gemensamma europeiska säkerhetssystemet, som också Finlands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik bygger på. Som en ständig medlem av FN:s säkerhetsråd bär Ryssland ett särskilt ansvar för att försvara FN-stadgan och den internationella freden och säkerheten, men bryter nu grovt mot både FN-stadgan och internationell rätt. Kritiska röster mot Rysslands politik har tystats i landet.

EU och dess partnerländer har reagerat på Rysslands agerande på ett kraftfullt och enhetligt sätt. Vår gemensamma uppgift är att säkerställa att Ukraina vinner kriget.

Ärade talman!

Finland har konsekvent utvecklat förmågan att sörja för landets och folkets säkerhet. År 2021 fördjupade Finland sitt bilaterala och multilaterala försvarssamarbete i synnerhet med Sverige, Förenta staterna, Norge, Frankrike och Storbritannien. Under året färdigställdes en försvarsredogörelse, som verkställs i syfte att trygga Finlands försvarsförmåga i en svårförutsägbar verksamhetsmiljö.

Finland fortsatte genomföra strategiska projekt för att stärka sin försvarsförmåga. Statsrådets beslut om anskaffning av nya multirollflygplan, det vill säga F-35-jaktplan, var mycket avgörande med tanke på vår försvarsförmåga.

Ärade talman!

De senaste åren har varit exceptionella på många sätt. Jag vill tacka regeringen, ministrarna, tjänstemännen och riksdagen för deras arbetsinsatser i fjol.

 
Sivun alkuun