Hyppää sisältöön
Media
Valtioneuvosto etusivu

Stora social- och hälsovårdsområden har bättre beredskap för kris- och störningssituationer än små områden

social- och hälsovårdsministeriet
Utgivningsdatum 26.2.2019 12.15
Nyhet

Stora städer och samarbetsområden mellan kommuner har bättre beredskap än små områden för kris- och störningssituationer som kräver socialvårdsinsatser. Dock finns det fortfarande sådant som bör utvecklas för att människor som behöver hjälp ska få tillräckligt stöd i krissituationer obe-roende av var i Finland de bor. Detta framgår av en kartläggning av kommunernas beredskapspla-ner för socialväsendet som social- och hälsovårdsministeriet gjort.

Med tanke på beredskapen hos kommunernas socialvård finns det särskilt mycket att förbättra i uppgifter som anknyter till hanteringen av störningssituationer och ledningen vid sådana situationer. Även socialväsendets larmsystem och beaktandet av särskilda grupper som mottagare av hjälp vid kriser kunde utvecklas. Privata köpta tjänster, såsom omsorgstjänster, bör också i större utsträckning beaktas som en del av socialväsendets beredskap.

Socialväsendet tryggar de dagliga tjänsternas kontinuitet under en kris

I kris- och störningssituationer hör det till socialväsendets uppgifter att trygga de dagliga tjänsternas kontinuitet. Dessutom har socialväsendet till uppgift att t.ex. ge psykosocialt stöd till de som behöver det och att ordna nödinkvartering för hjälpbehövande. Nödinkvartering kan behövas till exempel om det blir störningar i eldistributionen på grund av snötyngda träd. Vid plötsliga traumatiska situationer, såsom storolyckor, börjar det psykosociala stödets larmkedja hos socialjouren.

Som källor vid kartläggningen av socialväsendets beredskap användes beredskapsplanerna för kommunernas socialväsende från 2013–2014, eftersom de är en väsentlig del av beredskapen för kriser och störningssituationer. Vid undersökning av beredskapsplanerna framgick att socialjourens uppgifter inte hade tagits upp i dem i tillräcklig grad. Efter att bristerna upptäcktes har i synnerhet socialjourernas ställning stärkts för att tillgången på sådan hjälp och sådant stöd som människor behöver i krissituationer ska vara jämlik i alla delar av Finland. Vid social- och hälsovårdsministeriet bereds för närvarande nya anvisningar för beredskap och beredskapsplanering för social- och hälsovårdens aktörer. Anvisningarna blir klara till hösten 2019.

Ytterligare information:

Merja Rapeli, konsultativ tjänsteman, tfn 0295 163 152

Pekka Tulokas, beredskapsdirektör, tel. 0295 163 202

 
Sivun alkuun