Hyppää sisältöön
Valtioneuvosto ja ministeriöt
Media
Valikko

Reform av utkomststödet inleds – målet är att hjälpa dem som har det sämst ställt

28.5.2020 16.37 | Publicerad på svenska 29.5.2020 kl. 16.32
Kolumn

Jag har inlett en reform av lagen om utkomststöd och tillsatt en arbetsgrupp för detta arbete. Tiden för att inleda reformen är nu. Erfarenheter av överföringen av ärenden som gäller det grundläggande utkomststödet till Folkpensionsanstalten har samlats i några år och det finns mycket att utveckla.

När riksdagen godkände överföringen av ansvaret för det grundläggande utkomststödet till Folkpensionsanstalten förutsatte den att reformens konsekvenser följs upp. Det måste bedömas om reformen har främjat principen om att utkomststödet ska användas som ett tillfälligt stöd. Riksdagen förutsatte dessutom att överföringen ska stödja möjligheterna för dem som får grundläggande utkomststöd att klara sig på egen hand samt förebygga utslagning.

Redan när riksdagen godkände överföringen kände den till att en reform av lagen om utkomststöd var på kommande.

Sanna Marins regering har som mål att reformera systemet med utkomststöd i sin helhet. Enligt regeringsprogrammet ska det genomföras en fullständig omarbetning av utkomststödet i syfte att säkerställa ett tillräckligt skydd för försörjningen i sista hand och tjänster vid rätt tidpunkt för människor som behöver socialt stöd.

Det nuvarande systemet fungerar inte på bästa möjliga sätt

Det nuvarande systemet med utkomststöd fungerar uppenbarligen inte på bästa möjliga sätt ur alla klienters synvinkel. Uppföljningsinformation har fåtts bland annat av den utredning som Institutet för hälsa och välfärd (THL) gjorde i maj i fjol.

Frågan har diskuterats även i offentligheten. Det är rätt och bra att missförhållanden rapporteras.

Klienterna måste fortfarande växla mellan ”två luckor”: FPA och kommunens socialväsende. I många situationer måste man uträtta ärenden hos båda dessa myndigheter.

Å andra sidan har reformen medfört nya goda samarbetsrutiner mellan Folkpensionsanstalten och kommunerna. Dessutom kan Folkpensionsanstalten bevilja grundläggande utkomststöd på ett mer effektivt sätt.

Enligt utredningen som gjordes av Institutet för hälsa och välfärds har reformen lyckats bäst i fråga om de klienter som redan från tidigare var vana vid att söka förmåner och använda elektroniska tjänster. Sämst fungerade reformen för äldre personer, invandrare, rehabiliteringsklienter inom mentalvården och personer med missbruksproblem. Många av dem har upplevt övergången till det nya systemet vara komplicerat och frustrerande.

I kommunerna önskades reformen frigöra resurser för det egentliga socialarbetet. Det har dock ännu inte skett någon särskilt stor ändring i detta avseende. Det råder fortfarande brist på kompetenta socialarbetare och kommunerna har också haft svårigheter i att ta i bruk de nya arbetssätten.

Svårast för klienter som behöver även annat än ekonomiskt stöd

Social- och hälsovårdsministeriets juridiskt sakkunniga arbetsgrupp för utkomststödsärenden slutförde sitt arbete i början av året. Arbetsgruppens slutrapport publiceras nu samtidigt som reformen av lagen om utkomststöd inleds. De observationer som gjorts i arbetet utnyttjas vid den fortsatta beredningen.

Nu när den självständiga beslutanderätten i ärenden som gäller det grundläggande utkomststödet har överförts till Folkpensionsanstalten, omfattas de inte längre av det övriga beslutsfattandet inom socialvården. Problemen i lagstiftningen och dess verkställighet gäller speciellt de situationer där det förutsätts samarbete i frågor som gäller FPA:s grundläggande utkomststöd, kommunernas kompletterande utkomststöd och socialarbete. Behandlingen av ärenden som gäller det grundläggande utkomststödet sker nu mer avskilt från det sociala arbetet än tidigare och utmaningarna gäller de klienter som behöver även annat än ekonomiskt stöd.

I det reformarbete som nu inleds bedöms hur de olika delarna av utkomststödet – det grundläggande utkomststödet, det kompletterande utkomststödet och det förebyggande utkomststödet – i praktiken bildar en helhet i nuläget. Det behövs klarhet i hur de stöder det praktiska socialarbetet och klientens förmåga att klara sig på egen hand.

Enligt vår grundlag har alla som inte förmår skaffa sig den trygghet som behövs för ett människovärdigt liv rätt till oundgänglig försörjning och omsorg. Utkomststödet är en garanti för försörjningen. Det är avsett att hjälpa dem som är i behov av stöd i situationer där det finns luckor i andra system.

Vi har många människor i Finland som utöver sin försörjning också har problem med sin ekonomiska funktionsförmåga. För dem skulle det vara bäst att få både ekonomiskt och socialt stöd från samma plats. Den nuvarande lagstiftningen ger inte de bästa möjligheterna för detta.

Utkomststödet ska vara en del av det sociala arbetet

Reformen av lagen om utkomststöd ska stärka utkomststödets roll som ekonomiskt stöd som används i sista hand inom socialvården. Arbetsgruppen beaktar i sitt arbete den pågående reformen av social- och hälsovårdstjänsterna samt arbetet i den parlamentariska kommitté som bereder reformen av den sociala tryggheten.

Utkomststödet ska vara ett verktyg för socialarbete och en del av socialvårdens stöd- och servicehelhet. Arbetsgruppen lägger fram förslag till hur förhållandet mellan de primära förmånerna och verkställandet av utkomststödet ska fungera så smidigt som möjligt. Jag förväntar mig också förslag på hur man vid beviljandet av utkomststöd så effektivt som möjligt ska kunna utnyttja den information som samlats in i förmånssystemet och olika elektroniska metoder.

Hur väl utkomststödet som används i sista hand och hela systemet för social trygghet fungerar syns i hur väl det kan hjälpa dem som har det sämst ställt . Att bättre kunna hjälpa de mest utsatta människorna är målet för vårt reformarbete som gäller utkomststöd.

Krista Kiuru

familje- och omsorgsminister

Palaa sivun alkuun