Hyppää sisältöön

Föräldrarna får en röst i reformen av barnskyddslagstiftningen

social- och hälsovårdsministeriet
Utgivningsdatum 16.1.2023 12.36
Pressmeddelande
Föräldrarnas vision om totalreformen av barnskyddslagstiftningen

Föräldrarna önskar att tjänsterna inom barnskyddet skulle utgå från klienten på ett mer genuint sätt och att tjänsterna skulle vara flexibla, beakta individuella behov och kunna fås i tid. Det allra viktigaste i barnskyddet är enligt föräldrarna att bli bemött och hörd och att socialarbetarna har god kompetens. 

Utredningen av barnskyddsklienternas - tidigare och nuvarande - åsikter är en viktig del av den vision för totalreformen av lagstiftningen om barnskyddet som nu bereds vid social- och hälsovårdsministeriet. Syftet med reformen är att trygga alla barns rätt till skydd och att bygga upp en tydligare och bättre helhet av tjänster för familjer. För att målet ska uppnås måste också klienterna ha en röst och familjerna ha en möjlighet att delta i reformen från första början. 
Kasper, Centralförbundet för Barnskydd och föreningen för rådgivning i uppfostrings- och familjefrågor, har på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet utrett vad barn och föräldrar som har erfarenheter av barnskyddet skulle vilja förändra i barnskyddet. Familjernas åsikter har utretts på många olika sätt: enkäter, workshoppar och djupintervjuer. Barnen och ungdomarna har fått utvärdera barnskyddet med ett julbetyg. Uppdraget finansieras genom den nationella barnstrategin. 

I intervjuerna och workshopparna deltog sammanlagt 38 erfarenhetsexperter och föräldrar. Vid utredningen användes också en omfattande tidigare enkätundersökning av Kasper som besvarades av över 200 föräldrar.  

Föräldrarnas vision: delaktighet, flexibilitet och individualitet

Enligt föräldrarna består ett bra barnskydd av helhetsinriktade tjänster som ges i tid och som inkluderar alla familjemedlemmar. De önskar tjänster som utgår från klienten på ett genuint sätt och som är flexibla, beaktar individuella behov och är tillgängliga i familjens omgivning och vardag. Goda erfarenheter av barnskyddet skapas när personalen har ett arbetssätt som får klienten att känna sig delaktig och respektfullt bemött. Föräldrarna vill att man lägger större vikt på personalens kunnande, det multiprofessionella samarbetet och tillräckliga resurser.  

Föräldrarnas fem mål för ett bättre barnskydd:  

  1. Innan familjen behöver barnskydd ska hela familjen få mångsidig och konkret hjälp, och barnskyddet ska samarbeta med övriga bastjänster. 
  2. Om ett barn och barnets familj behöver barnskydd ska familjen få all den information om tjänsterna som familjen behöver. Barnskyddsverksamheten ska vara öppen och utgå från klientens behov. 
  3. Inom barnskyddet hör och beaktar man alla familjemedlemmar, och har ett gott samarbete som mål. Processerna dokumenteras korrekt och på ett öppet sätt så att klienterna själva kan delta och påverka.  
  4. Tjänsterna planeras flexibelt utgående från familjens behov och problem. Planerandet sker i ett multiprofessionellt team.  
  5. Strukturerna för barnskyddet stöder skapandet av en klientrelation, och socialarbetarnas kompetens stöder ett barnskyddsarbete av hög kvalitet. 

Välfungerande basservice och stöd för hela familjen

En del av de föräldrar som deltog i utredningen anser att deras åsikter inte har beaktats tillräckligt vid beslutsfattandet inom barnskyddet. Den gällande lagstiftningen beaktar inte i tillräcklig grad det stöd som föräldern behöver och stöder inte det samarbete som behövs med föräldern under den tid föräldern är klient hos barnskyddet. Föräldrarnas upplevelse av att inte bli hörd ökade särskilt under tider när barnet var placerat i vård utom hemmet, och särskilt det att det vidtogs så få konkreta åtgärder för att försöka sammanföra familjen upplevdes som ett problem. Föräldrarna anser att kvaliteten och tillsynen inom vården utom hemmet behöver utvecklas. 

Om barnskyddet ger goda resultat och lyckas beror enligt föräldrarna också mycket på hur man lyckas med de övriga tjänster och resurser som familjen behöver. Tillräckliga stödtjänster i barnets vardagliga miljö, dvs. till exempel i skolan, och välfungerande tjänster vid problem med missbruk eller psykisk ohälsa skulle kunna förhindra behovet av barnskydd i tid. Barnskyddet ger bättre resultat endast om hela servicesystemet kan utvecklas så att det kan tillgodose familjernas behov i tid. 

Tjänsterna för familjerna borde samordnas så att de stöder varandra bättre och är tillgängliga samtidigt och på ett flexibelt sätt. För att kunna ge ett sådant stöd som tillgodoser familjens och alla familjemedlemmars behov krävs det enligt de intervjuade föräldrarna att de administrativa gränserna mellan tjänsterna överskrids. 


Ytterligare information:

Kirsi Hokkila, specialsakkunnig, Centralförbundet för Barnskydd rf, [email protected]
Sanna Välimäki, verksamhetsledare, Kasper – Kasvatus- ja perheneuvonta ry, [email protected]
Julia Rosberg, specialsakkunnig, social- och hälsovårdsministeriet, [email protected] 

 

Sivun alkuun