Hyppää sisältöön
Media
Valtioneuvosto etusivu

Regeringens svar på interpellationen om konsekvenserna av nedskärningarna inom yrkesutbildningen och om de ökande utbildningsklyftorna

undervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 15.3.2017 14.15 | Publicerad på svenska 15.3.2017 kl. 16.14
Interpellationssvar

Undervisnings- och kulturminister Sanni Grahn-Laasonen

Ärade talman!

Yrkeskunskapen är högt värderad och viktig i Finland. En högklassig yrkesutbildning är avgörande med tanke på vår konkurrenskraft och framgång. Ett litet och avlägset land som Finland klarar sig inte utan en yrkeskunnig arbetskraft, grundlig kompetens och gedigen yrkesskicklighet.

Totalreformen av yrkesutbildningen är en av de viktigaste reformerna under denna regeringsperiod. Reformen gäller framtidens yrkeskunskap och tillgången till kompetent arbetskraft samt förutsättningarna för ungas sysselsättning.

Yrkesutbildningen förnyas mitt i ett svårt ekonomiskt läge. Sedan år 2009 har det funnits ett stort underskott i de offentliga finanserna. Vår statsskuld har nästan fördubblats. För att bryta skuldspiralen har redan flera regeringar varit tvungna att fatta beslut om avsevärda nedskärningar.

Det är viktigt att tydligt och klart komma ihåg budskapet vi hört från våra ekonomiska experter, till exempel från chefdirektören för Finlands Bank: Ju mer vi skjuter upp bromsandet av skuldsättningen och anpassningen av ekonomin, desto mer lider de yngre generationerna.

Under 2000-talet ökade finansieringen av yrkesutbildningen kraftigt: eurobeloppen för utbildningen ökade från en miljard till två miljarder. I år skar besparingarna ner finansieringen med 190 miljoner euro, så att vi återvände till 2008 års nivå i finansieringen av yrkesutbildningen.

Ärade talman!

Till följd av svåra sparbeslut och reformer i början av regeringsperioden börjar det äntligen ljusna: positiva tecken om ekonomisk tillväxt kan nu skönjas.

De flesta anser det vara ett eftersträvansvärt mål att stoppa skuldsättningen – men alla förslag har skjutits ned. Oppositionen har sagt ”det går inte” om precis alla förslag. Och nu har vi nått en punkt där inte ens de beslut som man själv redan föreslagit och godkänt tidigare duger.

Av de nuvarande oppositionspartierna hade alla regeringsansvar under den föregående perioden. Den dåvarande undervisningsministern föreslog nedskärningar på 230 miljoner euro i yrkesutbildningen. Även denna interpellations första undertecknare och hela den nuvarande oppositionen var med om att besluta om den besparingen.

Besparingarna föll under riksdagens sista vecka, och så gick vi miste om några år i anpassningen av ekonomin. Problemen har dock inte försvunnit, utan endast förts vidare till denna regerings bord.
Oppositionen har nu inför kommunalvalet kommit med en interpellation om besparingar som de själva varit med och besluta om.

Ärade talman!

Jag ser också en positiv sida i denna diskussion. Vi får en chans att debattera framtidens yrkesutbildning. Redan i flera års tid har man efterlyst en genomgripande reform av yrkesutbildningen.

Under de närmaste veckorna får riksdagen ta ställning till förslaget om en reform av yrkesutbildningen. Yrkesutbildningens hela lagstiftning, finansiering och examensstruktur förnyas. Yrkesutbildningen görs till en alldeles ny, kompetensbaserad helhet som bygger på individuella studievägar. Reformen har beretts i samarbete med yrkesutbildningssektorn på ett exceptionellt engagerande sätt. Över 1500 personer har deltagit i beredningen. Reformen har varit både väntad och önskad ute på fältet.

Varför behövs reformen? För det första avbryter alltför många ungdomar yrkesutbildningen. Ca 17 procent av åldersklassen blir utan examen på andra stadiet – den vanligaste orsaken är avhopp från studierna. Var tredje ungdom som studerar inom yrkesutbildningen avlägger inte på tre år den yrkesexamen han eller hon först börjat med.  

Den snabba förändringen i arbetslivet utmanar hela vårt utbildningssystem. Hela branscher försvinner, nya skapas. Framtidens arbete innebär lärande, ständig utveckling av det egna kunnandet. De unga behöver kunskaper och färdigheter, yrkesmässig beredskap och självförtroende för att klara sig även genom perioder av osäkerhet och förändring.

Vårt utbildningssystem ska bättre än för närvarande betjäna dem som byter bransch, uppdaterar sitt kunnande och de arbetslösa. Utbildningen ska reagera flexibelt inte endast på stora uppsägningar, utan även på positiva strukturomvandlingar. Den spirande marina industrin och bilindustrin i Sydvästra Finland och skapandet av tusentals nya arbetsplatser där är det bästa exemplet på detta. Tillväxten får inte bero på tillgången till kompetent arbetskraft.

Ärade talman!

Reformen av yrkesutbildningen har tre fina mål. Reformen minskar avbrytandet av utbildning och utslagningen bland unga. Den möjliggör mer individuella studievägar och tryggar möjligheterna till kompetensutveckling under hela arbetskarriären. Reformen intensifierar samarbetet mellan utbildningen och arbetslivet och ökar lärandet som sker på arbetsplatser. Verksamheten görs effektivare och mer användarvänlig och framför allt mer anpassad till kompetensbehoven på framtidens arbetsmarknad.

Ärade talman!

En gemensam utmaning för vårt land utgörs av utslagningen av ungdomar, och där för reformen av yrkesutbildningen med sig nya lösningar.

Alla partier har starkt betonat att varje ung person bör få en examen åtminstone på andra stadiet. Ser man till siffrorna, har vi förlorade år bakom oss. Effektiva åtgärder har inte vidtagits och ungdomsarbetslösheten har bara ökat trots goda avsikter. Det behövs åtgärder med större effekt.

Varje ungdom som går ut grundskolan garanteras en utbildningsplats på andra stadiet. Vi håller fast vid utbildningsgarantin. Den nya finansieringsmodellen för yrkesutbildning skapar starka incitament för läroanstalterna att minska avhoppen från utbildningarna och att ta hand om var och en av de studerande. En del av läroanstalternas finansiering betalas framöver ut på grundval av att de studerande utexamineras och en annan del på grundval av att de hittar jobb. Ansökan som pågår året om ger dem som riskerar att falla ut en chans att hitta en ny väg.

Ärade talman!

Den bärande tanken bakom reformen av yrkesutbildningen är kompetensbasering: för varje studerande byggs en individuell, personlig studieväg. En lär sig bäst på arbetsplatsen i det praktiska arbetslivet, en annan behöver mer närundervisning och stöd. I den kompetensbaserade yrkesutbildningen är det viktiga den kompetens man förvärvar – det att var och en lär sig –, inte den tid man sitter på skolbänken.

Reformen av examenssystemet är en av många konkreta förändringar. Under årens lopp har antalet yrkesexamina ökat så att vi har upp till 350 examensbenämningar. Med tanke på framtidens arbetsliv producerar de ett alltför splittrat kunnande. Nu minskar antalet examina med över hälften till 160. När examina möjliggör bredare helheter klarar man sig bättre när arbetsuppgifterna ändras. Samtidigt får de studerande bättre möjligheter att specialisera sig under studietiden.

Ärade talman!

I Finland har man i åratal vetat om att det behövs mer inlärning på arbetsplatsen. Läroavtalsutbildning är en effektiv utbildningsform: ett år efter avlagd läroavtalsutbildning är nio av tio som inlett den i arbete. Reformen för med sig en ny flexibel kanal i form av utbildningsavtal, som en form av lärande på en arbetsplats där studierna inte utgör ett anställningsförhållande. Lärande på arbetsplatsen höjer inlärningsmotivationen, minskar avhoppen från studierna och får därigenom ner ungdomsarbetslösheten. Den unga får praktisk erfarenhet av arbetslivet och får på det sättet in en fot i arbetslivet. Utbildningsavtalet kan också utgöra en integreringsstig för invandrare.

De studerande skuffas inte ut på arbetsplatsen utan stöd och handledning, utan i all inlärning i arbetet ska de få handledning och stöd från läroanstaltens sida. Lärarna inom yrkesutbildningen är i en nyckelposition. Det skapas tydliga spelregler för lärande på arbetsplatsen, och reglerna ska stå klara för alla parter. Reglerna har tagits in i lagen, lagutkastet har skärpts. De studerande får inte användas som billig arbetskraft.

Ärade talman!

Reformen av yrkesutbildningen ökar på utbildningsanordnarens frihet och ansvar. Vi luckrar upp i regelverk, överflödig förvaltning, överlappningar och byråkrati. För utbildningsanordnarna är detta en välkommen förändring. Reformens mål är att en större del av finansieringen av utbildningen i framtiden anvisas för den undervisning och handledning de studerande behöver, inte för väggar eller överlappande verksamhet.

Jag har diskuterat med väldigt många ute på fältet och är helt säker på att de kan bära ansvaret i denna tid av förändring. Det här året är en ekonomisk utmaning för yrkesutbildningsfältet, men reformen kommer att föra med sig nya verktyg som gör det möjligt att ordna utbildningen så att den är av högre kvalitet och effektivare.

Undervisnings- och kulturministeriet inleder ett program för att stödja verkställigheten av reformen. Inom ramen för programmet finansieras lärarnas fortbildning och kompletterande utbildning inledningsvis med 4,5 miljoner euro.

Ärade talman!

Jag vill entydigt klargöra att regeringen inte kommer att backa en tum ifråga om att varje ungdom ska ha möjlighet till högklassig utbildning. Målet ska vara att varje ungdom ska avlägga en examen som åtminstone är på andra stadiet. Varje ungdom kommer också framöver att ha tillgång till fortsatta studier på andra stadiet. Den behörighet för fortsatta studier som yrkesexamina ger ska bevaras och tryggas.

Anordnarna av yrkesutbildning har rapporterat för undervisnings- och kulturministeriet att man inte minskar utbildningsutbudet så att det skulle hota tillgången till utbildning regionalt.

Sedan år 2014 har antalet nybörjarplatser inom yrkesutbildningen minskat med ca 2500 studieplatser - inte med 7000, som det påstås i interpellationen. Andelen platser är ca 76 procent i förhållande till 16-åringarnas åldersklass, även om endast ca hälften väljer yrkesutbildning.

Utbudet utbildningsplatser varierar landskapsvis, men överallt i Finland får unga också framöver möjlighet att inleda studier inom yrkesutbildningen. Ta till exempel Norra Karelen. I Norra Karelen söker sig 750 unga till yrkesutbildning efter grundskolan, och det finns inemot 1300 platser. I fråga om nybörjarplatser är läget bäst i Lappland, där årligen ca 800 unga påbörjar studierna inom yrkesutbildning och det erbjuds ca 2000 platser. I Lappland är utbudet nybörjarplatser således över dubbelt så stort som antalet nybörjare. De här uppgifterna är från i år, och då har effekterna av sparåtgärderna beaktats.

Det är skäl att korrigera också de andra skrämmande påståendena. Även utbildningens tillgänglighet tryggas. Nätverket av verksamhetsställen inom utbildningen håller inte på att förfalla. Enligt undervisnings- och kulturministeriets utredning har antalet utbildningsställen minskat särskilt i de landskap där nätverket tidigare varit väldigt tätt, som i Nyland och Birkaland. Minskningarna har framför allt skett i befolkningstäta områden, där avstånden är korta, inte i glesbygden.

Många utbildningsanordnare är i färd med att effektivisera användningen av undervisningslokalerna, så att utbildningsresurserna kan läggas på innehållet i stället för på väggar.

Jag vill entydigt konstatera att vi inte prutar på att varje ungdom ska ha möjlighet att utbilda sig, oavsett boningsort. Ifall den regionala tillgången till yrkesutbildning skulle hotas i någon region, kommer undervisnings- och kulturministeriet att ta itu med den saken.

Ärade talman,

I den nyligen publicerade Ungdomsbarometern bekymrar sig nästan varannan (47 %) av våra unga för om de kommer att hitta jobb. De ungas tro på att den ekonomiska situationen för deras årsklass del utvecklas i bättre riktning än för de äldre årgångarna har försvagats under recessionsåren. Därför, för våra ungdomars skull, måste vi göra precis allt för att få in vårt land på tillväxtspåren och de ungas förväntningar på framtiden att ljusna. Den här regeringen vill inte föra över olösta problem på kommande regeringar. Vi tar ansvar genom att knappa in på den ökande offentliga skuldsättningen och, samtidigt, reformera utbildningen. Det är en stor utmaning, men vi ger inte upp. Lyckligtvis börjar resultaten redan synas i form av piggare tillväxtsiffror. Finland vaknar upp till tillväxt!

Sanni Grahn-Laasonen Yrkesutbildning
 
Sivun alkuun