Hyppää sisältöön
Valtioneuvosto ja ministeriöt
Media
Valikko

Undervisningsminister Sanni Grahn-Laasonen
Regeringens svar på interpellationen om jämlik utbildning 28.2.2018

Undervisnings- och kulturministeriet 28.2.2018 14.07
Interpellationssvar

(ändringar möjliga)

Ärade talman!
 
Finland är känt för vår jämlika skola. Vi är alla stolta över den. Vårt lands 100-åriga historia är berättelsen om en nation som under hela sin statsbärande historia medvetet gett allt fler tillgång till utbildning och byggt upp jämlika möjligheter för alla.  
 
Hela det finländska samhället och – vågar jag påstå – också riksdagen, vi alla som är här idag, har förbundit oss till utbildningsmässig jämlikhet. Viljan att bygga upp jämlika utbildningsvägar för alla barn och unga oavsett deras bakgrund är något vi alla delar, och ingenting som skiljer oss åt.

”En stark baskompetens lägger grunden för att lära sig nya saker livet igenom samt tillägna sig framtida kunskaper och färdigheter. Grundskolans löfte om jämlikhet bör innebära att vi tar hand om alla barn och unga och deras kunnande samt förebygger en utveckling som leder till allt större skillnader mellan dem” Så skriver en forskargrupp, vars sakkunskap för närvarande bidrar till utvecklingen av vår grundskola.

 Ärade talman!
 
Finland har många obestridliga styrkor i egenskap av utbildningsland: Vårt samhälle skattar  utbildning, forskning och bildning högt. Vi har en stark läskultur. Vi har världens bästa, högt utbildade lärare, som samhället sätter stort värde på och som har en internationellt sett i särklass stor pedagogisk frihet.  
 
Finland har lyckats förena utmärkta inlärningsresultat med jämlikhet. I vårt land behöver man inte välja skola. Skillnaderna mellan skolorna är nästminst i världen.

Vi har den lägsta andelen elever med svaga läskunskaper och svaga kunskaper i naturvetenskapliga ämnen och matematik av alla EU-länder. Lärarna i våra skolor gör ett utmärkt jobb.  
 
Varje familj bör också framöver kunna lita på att barnen får undervisning i världsklass i närskolan. Finland ska vara ett land där varje skola är den bästa skolan.  
 
Ärade talman!
 
Var ett barn råkat födas, vems barn det råkat bli, hurdana hemförhållanden eller hurdana förutsättningar för att lära sig barnet har fått får aldrig hindra det från att studera. Vi ska hålla hårt fast vid utbildningsgarantin: var och en som går ut grundskolan garanteras en plats inom utbildningen på andra stadiet. Inom varje form av utbildning finns det alltjämt en väg till fortsatta studier. Var och en ges möjlighet till en avgiftsfri högskoleexamen.  
 
Dessa principer har regeringen förbundit sig till. Med dessa styrkor ska Finland även framöver byggas.
 
Världen förändras i snabb takt, den tekniska utvecklingen går framåt och arbetslivets växande behovet av allt mer specialiserat kunnande utgör en utmaning för utbildningssystemen överallt.
 
I en tid av förändring stiger behovet av grundläggande färdigheter och kunskaper klart och tydligt fram. Det som behövs är allmänbildning, förmåga att tänka helhetsmässigt samt förmågan och viljan att lära sig. Multilitteracitet, matematiska färdigheter och språkkunskaper utgör en grund på vilken man kan bygga med utgångspunkt i sina egna styrkor och behov.    

I en tid av förändring blir det också allt viktigare att  ges möjligheter till kompetensuppdateringar. Därför har regeringen satsat på examensinriktade fortbildningar och skaffar nu fram nya modeller för kontinuerligt lärande.
 
Ärade talman!
 
Principerna för grundskolan utarbetades under en tid som såg väldigt annorlunda ut än Finland av idag. Vårt befolkningsunderlag har diversifierats;  idag finns det enligt flera måttstockar stora variationer mellan barnen i fråga om familjebakgrund och inlärningsförutsättningar.  

Sju procent av grundskolans elever talar till exempel ett annat språk än finska, svenska eller samiska som modersmål – och deras antal ökar snabbt.

Därtill har hemmets och den övriga uppväxtmiljöns inverkan på inlärningsresultaten ökat.

Teknologin öppnar nya möjligheter till lärande, men å andra sidan konkurrerar grundskolan av idag också om barnens och de ungas uppmärksamhet med ett aldrig tidigare skådat informations- och underhållningsflöde.  

Ärade talman!

Materialet från den förra PISA-undersökningen samlades in våren 2015, precis då den förra regeringen avslutade sitt arbete. Resultaten uppvisade klara varningssignaler gällande jämlikheten inom grundskolan: skillnader i inlärningsresultaten mellan flickor och pojkar, den sociala bakgrundens betydelse och regionala skillnader.
 
För inlärningsresultatens del var Finland som högst år 2006. Sedan dess har poängtalen uppvisat en sjunkande trend, även om de fortfarande är på topp.  
 
Alla åtgärder regeringen företagit i fråga om grundskolan har planerats i samråd med Finlands främsta experter, forskare, lärare, kommuner och föräldrar. Grundskolan ska utvecklas konsekvent, forskningsbaserat och långsiktigt – inte med tanke på PISA eller andra rankningar, utan med våra barns bästa för ögonen.

Våra experter på grundskolan betonar att skolornas verksamhetsmiljö har förändrats i grunden. Barnens allt mer olika bakgrund och utgångsnivå innebär att man måste beakta dem allt mer individuellt både i läroplanerna och i skolvardagen.

Ärade talman!
 
Denna regering inledde sitt arbete i ett svårt ekonomiskt läge. Finland var svårt skuldsatt. Det gjordes nedskärningar inom alla sektorer, men vi värnade om grundskolans basfinansiering.  
 
De nya läroplanerna togs i bruk från hösten 2016. Regeringen reserverade genast i början på sin mandatperiod och trots det svåra ekonomiska läget 90 miljoner i tilläggsfinansiering för grundskolan. En betydande del av summan har använts för fortbildning och stöd för lärarna.

De nya läroplanerna betonar breda inlärningshelheter, färdigheter för framtiden, vikten av inlärningsglädje och motivation. Det är bara barn som mår bra som lär sig. Skolan utvecklas som ett experimenterande, lärande samfund.

Lärarutbildningsforum förnyar lärarnas grundutbildning och fortbildning. Lärarutbildningen anvisas 50 miljoner euro. Någon motsvarande utvecklingsfinansiering har inte varit i bruk på över tio års tid.    
 
Grundskolelärarna får nu stöd i arbetet av 2300 tutorlärare, som hjälper de andra lärarna ta i bruk de nya läroplanerna och nya arbetssätt. Staten finansierar verksamheten med 26 miljoner euro.   
 
Regeringen har fördubblat jämlikhetsfinansieringen för grundskolan för innevarande år, vilket enligt experter är ett effektivt sätt att stödja skolor i utmanande miljöer. Med understödet kan man avlöna fler lärare eller skolgångsassistenter.

Dessutom fattade regeringen separat ett beslut om att understöda resurssvagare kommuner med 10 miljoner euro för att utveckla skolan.  

I försöken inom språkundervisningen har 25 000 barn kommit att omfattas av tidigarelagd språkinlärning.

Studier i naturvetenskap och matematik främjas med en tilläggsfinansiering på 5 miljoner euro.

Läskunnighetsforum gör upp riktlinjer för främjande av barns och ungas läskunskaper och läsning på fritiden. Programmet för multilitteracitet främjar undervisningen i läskunskaper inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen och nybörjarundervisningen.

Innovationsforum, som verkar i anslutning till Utbildningsstyrelsen, stöder utvecklingsarbete med 14 miljoner euro i bidrag.     
 
Pojkarnas situation med tanke på deras utbildningsmässiga jämlikhet utreds som bäst och finansieras via statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet; forskningen blir klar våren 2018.

Vi har dessutom beslutat sätta igång en omfattande utredning av specialundervisingen.  
 
Ärade talman!

Ett annat tydligt budskap från experterna på utbildning är att skolan inte ensam förmår svara på alla utmaningar på samma sätt som tidigare. Man kan inte outsourca ansvaret för uppfostran, men vårt samhälle kan göras mer barnnära och familjevänligt.  
 
Vårt välfärdssamhälle har ett mångsidigt och starkt servicesystem, som bör samordnas bättre. Vi ska inte ha folk som skickas runt från lucka till lucka, utan samarbete. Vi ska inte korrigera problem, utan förebygga dem.

För att stödja barn, unga och familjer behöver vi samverkan mellan daghem, rådgivningar, skolor, ungdomsväsendet, idrottstjänster, kultursektorn och biblioteken. Hela vårt samhälle måste verka för barnens och de ungas väl. Detta lyftes också fram i barnombudsmannens rapport för en vecka sen. Det är precis dessa mål som förs fram i regeringens förändringsprogram för barn- och ungdomstjänster.

Ärade talman!

Regeringen har också fattat beslut om ett program i 19 punkter för att främja välbefinnandet hos barn och unga, förebygga utslagning samt minska antalet unga som varken har utbildning eller jobb. Också detta bidrar till att den utbildningsmässiga jämlikheten tillgodoses.

Regeringen har skapat en ny utbildningsmodell för invandrarnas behov av läs- och skrivkunskaper på folkhögskolor och medborgarinstitut. Även den grundläggande utbildningen för vuxna har förnyats helt och hållet. Dessa åtgärder främjar jämlikheten, särskilt för invandrarnas del.

Ärade talman!

Forskningsbaserad kunskap om småbarnspedagogikens betydelse för barn har vuxit enormt. Småbarnspedagogikens positiva effekter visar sig i inlärningsresultat och utbildningsval långt fram i livet. Just precis småbarnspedagogiken förmår bäst utjämna de skillnader i bakgrund mellan barnen som leder till svårigheter längre fram.  
 
Regeringen har satt som mål att höja deltagandet i småbarnspedagogik. Från ingången av detta år sänktes avgifterna inom småbarnspedagogik med 70 miljoner euro. För en tvåbarnsfamilj med medelinkomster sänks familjens avgifter med över 1200 euro per år. Dessutom fick 6700 nya familjer helt avgiftsfri småbarnspedagogik.
 
Därtill beviljade regeringen ytterligare 28 miljoner euro för att utveckla personalens sammansättning inom småbarnspedagogiken. Med den summan får man bland annat 1000 nya universitetsutbildade lärare till daghemmen.

 Regeringen har också låtit utarbetar en vägkarta för den framtida småbarnspedagogiken. I den riktningen börjar vi gå när den nya lagen om småbarnspedagogik kommer upp till behandling under vårens lopp. Syftet med lagen är att ställa barnets bästa i första rummet och höja utbildningsnivån hos personalen. Den viktigaste kvalitetsfaktorn inom småbarnspedagogiken är en kunnig och mångprofessionell personal.     
 
Ärade talman!
 
Reformen av yrkesutbildningen, som trädde ikraft i början av året, minskar avhoppen från utbildningarna och utslagningen av unga. Den nya finansieringsmodellen förutsätter att läroanstalterna ser till varje studerande.

Personlig tillämpning i utbildningen betyder att vars och ens behov av stöd allt bättre kan beaktas på vars och ens studieväg.  Dessutom erbjuder reformen möjligheter till kontinuerliga studier genom hela tiden i arbetslivet.
 
Det finns en studieplats för tre av fyra elever som går ut grundskolan, trots att det bara är cirka hälften som väljer yrkesutbildning. När man till detta lägger nybörjarplatserna i gymnasiet, räcker utbudet till för hela årsklassen – utbildningsgarantin fungerar.  Den allmänna principen bör vara att det ska gå att bo kvar i barndomshemmet när man avlägger examen på andra stadiet.  
 
Till stöd för verkställigheten av reformen har reserverats sammanlagt 60 miljoner euro fram till 2020.
 
Även det allmänbildande gymnasiet, som förbereder för fortsatta studier, förnyas. Undersökningar visar att gymnasierna i Finland ger god undervisning överallt i vårt land. Reformen för nu in specialundervisning i alla gymnasier. Den personliga studiehandledningen ökar och handledningen utsträcks också till tiden efter gymnasiet.

Regeringen har låtit utreda kostnaderna för studier på andra stadiet. I den fortsatta utredningen letar man nu efter målinriktade åtgärder för att se till att ingen ska hindras från att studera på grund av medellöshet.

Genom reformen av antagningen till högskolorna ska övergången till högre utbildning bli flexiblare och de studerandes bakgrund ska väga mindre när det gäller urvalet och antagningen till högskolestudier. Också dessa reformer har utarbetats så att man nogsamt hört sakkunniga och fäst särskild uppmärksamhet vid jämlikhetsaspekten.  
 
Ärade talman!
 
Att ha en hobby som man är intresserad av förebygger utslagning som går i arv, stärker självkänslan hos barn och unga, stöder deras inlärning och välbefinnande. Regeringens mål är att varje barn och ung ska ha möjlighet till åtminstone en hobby. Hobbypasset, som är under beredning, öppnar nya möjligheter särskilt för unga i en utsatt position.  
 
Vi främjar också fritidsverksamheten i skolor och på daghem. Genom spetsprojektet för konst och kultur har 60 000 barn och unga redan fått hobbytimmar under ledning av professionella på området. Var femte deltagare har därmed fått en ny hobby.
 
Ärade talman!
 
Föregående interpellation till regeringen gällde den växande ojämlikheten. Regeringen fick riksdagens förtroende för sitt svar på den i december.

Nu har oppositionen gjort en ny interpellation, den här gången på temat den växande ojämlikheten inom utbildningen. Detta är oppositionens fjärde interpellation som gäller utbildning.  

Liksom i den förra interpellationen som gällde utbildning, oroar oppositionen sig i stor utsträckning för antingen beslut eller utvecklingstrender som är ett arv från den tid då oppositionen själv hade regeringsansvar.
 
I motsats till den förra regeringen började den här regeringen inte leta efter besparingar genom att skära ner på basfinansieringen för grundskolan, dvs. på de kommunala statsandelarna.

Vi har anvisat 90 miljoner euro för att reformera grundskolan. Vi har fördubblat jämlikhetsfinansieringen för grundskolan för i år, i enlighet med forskarnas rekommendationer. Vi har fått till stånd ny finansiering för att stödja regional jämlikhet.  
 
Denna regering har inte velat lägga fler uppgifter på kommunerna och har inte börjat spara genom att skära ner på de kommunala statsandelarna. Resultaten syns i att ekonomin helt klart stabiliserats i våra kommuner.

Enligt finansministeriets preliminära uppgifter steg kommunernas årliga täckningsgrad ifjol till en rekordhög nivå. Primärkommunernas lånenivå sjönk för första gången under hela 2000-talet. Även om det finns regionala skillnader, har kommunerna nu i allmänhet bättre förutsättningar för att göra kloka satsningar inom småbarnspedagogiken och grundskolan.  
 
Ärade talman!
 
Vårt utbildningssystem är fortfarande en attraktiv förebild runtom i världen – och det finns all anledning till det. Våra skolor och vår utbildningspolitik är föremål för forskning, och man letar efter nycklarna till framtiden just här, i Finland. Vi har lyckats förena högklassig kompetens, jämlikhet och effektivitet med varandra.  
 
Ärade talman!
 
Till sist vill jag framföra en vädjan till hela riksdagen. Låt oss tala i positiva ordalag till alla unga i Finland om betydelsen av utbildning – och ge dem framtidstro. Låt oss berätta att det lönar sig att utbilda sig, att studier alltid för en framåt i livet.

Vi delar samma oro när det gäller jämlikheten. Men vi ska inte låta diskussionen om de orosmomenten få våra lärare att tro att vi inte skulle uppskatta frukterna av deras arbete. Och låt oss se till att inte en enda familj, ett enda barn eller en enda ung människa inbillar sig att vi inte skulle kunna ge dem den skola de förtjänar – den bästa i världen.  

Sanni Grahn-Laasonen Utbildning
Palaa sivun alkuun