Utredning: Filmstiftelsens produktionsstöd är avgörande – snabbt försämrat läge i filmbranschen

Utan det produktionsstöd som beviljas av Finlands filmstiftelse skulle en stor del av de inhemska filmerna inte alls genomföras, avslöjar en färsk utredning. Samtidigt har branschens ekonomiska situation försämrats betydligt i takt med att produktionskostnaderna har stigit och bolagens lönsamhet försvagats.

Enligt en utredning som undervisnings- och kulturministeriet beställt har verksamhetsmiljön för den inhemska filmproduktionen och audiovisuella produktionen försämrats betydligt under 2023–2024.

Produktionsbolagens omsättning har minskat, lönsamheten försvagats och produktionskostnaderna stigit samtidigt som antalet finansieringsansökningar har ökat och beviljandeprocenten sjunkit. Utredningen baserar sig på bokslutsuppgifter från 237 produktionsbolag, 77 enkätsvar och 15 intervjuer med experter och företag.

Enligt utredningen är produktionsstödet en grundläggande förutsättning för hela den inhemska filmproduktionen, i synnerhet när det gäller filmer som riktar sig till en mindre publik och konstnärligt ambitiösa filmer.

Stödet möjliggör också internationella samproduktioner, eftersom finansiering från Finlands filmstiftelse ofta är en förutsättning för att få utländsk finansiering och för att partner ska förbinda sig till projektet.
Utan stödet skulle framför allt filmer med mindre målgrupper, kortfilmer och dokumentärer till stor del inte kunna genomföras. Stödet fungerar också som en viktig hävstång i internationella samproduktioner och förbättrar möjligheterna att få utländsk finansiering. Nästan alla produktioner som granskades i undersökningen har varit beroende av stöd från Finlands filmstiftelse. Utan stödet skulle 55 procent av produktionerna inte alls ha blivit av, och en fjärdedel skulle ha genomförts i betydligt mindre omfattning än planerat.

Flera produktionsbolag har ett mer ansträngt ekonomiskt läge än under tidigare år. Särskilt utsatta är de bolag som är beroende av tv-serieproduktion samt mindre produktionsbolag inom fiktion och dokumentärfilm. Även om produktionsstödet ökar produktionsvolymerna och bolagens omsättning räcker det inte ensamt till för att förbättra lönsamheten, eftersom marknadsrisken och det kommersiella ansvaret för produktionerna ligger kvar hos produktionsbolagen.

Stödet främjar målen i filmlagen

Enligt utredningen genomför produktionsstödet på ett effektivt sätt de kulturpolitiska målen i filmlagen: att säkerställa ett mångsidigt och inhemskt filmutbud, att stärka produktionen på de inhemska språken och med inhemska teman, att lyfta fram samhälleligt viktiga frågor och att stödja kompetensen och sysselsättningen inom branschen. Inhemska produktioner gynnar i stort sett hela värdekedjan, från distributörer och visningsaktörer till efterproduktionsbolag och andra aktörer inom branschen.

Finlands filmstiftelses nuvarande stödverksamhet bedöms i huvudsak vara väl fungerande och uppdaterad, främst tack vare dess nya elektroniska system. Enligt utredningen har finansieringsnivån dock inte hållit takt med ökningen av produktionskostnaderna, vilket har blivit en central utmaning för hela branschen. De största utmaningarna har att göra med den splittrade branschstrukturen, otillräckliga stödbelopp i förhållande till antalet sökande och produktionsbudgetarna samt behoven av att utveckla transparensen i utlysningsprocesserna och växelverkan mellan dem. 

Utvecklingsförslag

Stärkandet av branschens framtid förutsätter enligt utredningen att filmstiftelsen tar en tydligare roll som vägvisare för utvecklingen och att det utarbetas en gemensam strategi för hela branschen för 2030-talet. Dessutom borde man bedöma behovet av att uppdatera stödsystemet och införa nya stödformer samt förbättra produktionsbolagens kompetens inom internationella avtal och internationell affärsverksamhet.

För att trygga livskraften och konkurrenskraften hos den inhemska filmproduktionen och audiovisuella produktionen betonar utredningen också åtgärder för att öka den externa finansieringen, utveckla nya finansieringsmodeller och höja finansieringsnivån för produktionsstödet till samma nivå som i de nordiska jämförelseländerna.

Bakgrund

År 2025 beviljade undervisnings- och kulturministeriet Finlands filmstiftelse sammanlagt 22,24 miljoner euro, varav 16,3 miljoner euro anvisades för filmproduktioner. Statlig finansiering ingår i cirka 70 procent av de inhemska filmproduktionerna. På 2020-talet har den genomsnittliga budgeten för långa spelfilmer varit cirka 1,7 miljoner euro, varav staten täcker i genomsnitt 40 procent (högst cirka 1 miljon euro). År 2024 var den genomsnittliga budgeten för dokumentärfilmer cirka 270 000 euro, och staten finansierade i genomsnitt 50 procent av dessa (högst cirka 170 000 euro).

Utredningen är en fortsättning på den utredning över konsekvenserna av offentliga stöd till filmproduktioner som undervisnings- och kulturministeriet beställde 2018. I utredningen från 2018 granskades betydelsen av det produktionsstöd som beviljas av Finlands filmstiftelse för den finländska filmbranschen och affärsverksamheten vid enskilda produktionsbolag samt preciserades bilden av affärsläget inom branschen.

Utredning över konsekvenserna av offentliga stöd till filmproduktioner (på finska, referat på svenska)

Mer information: Laura Mäkelä, kulturråd, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 0295 330 222