Större offentlighet vid rättegångar i allmänna domstolar

Propositionen gäller tingsrätterna, hovrätterna, högsta domstolen samt vissa andra domstolar. Samtidigt avlåts till riksdagen en proposition om offentlighet vid rättegång i förvaltningsdomstolarna.

Det föreslås att offentligheten i fråga om diarieuppgifterna, dvs. de grundläggande uppgifterna om rättegången, utökas. De grundläggande uppgifterna skall vara offentliga genast oberoende av om de är antecknade i domstolens handlingsregister. Domstolen kan bestämma att diarieuppgifterna skall sekretessbeläggas när de gäller asylsökandes identitet samt på samma sätt som för närvarande brottsoffers identitet i första hand vid sexualbrott.

Domstolen beslutar om förhandling inom stängda dörrar

Den muntliga förhandlingen under en rättegång skall i allmänhet vara offentlig liksom för närvarande. I lagen bestäms inte längre när allmänheten skall vara utestängd från förhandlingen, utan detta skall alltid vara beroende av domstolens prövning. Muntlig förhandling skall ske inom stängda dörrar endast till den del det är absolut nödvändigt.

Förhandlingen kan ske inom stängda dörrar, om förhandlingens offentlighet sannolikt skulle äventyra statens yttre säkerhet eller förorsaka betydande olägenheter för Finlands internationella relationer. För närvarande behandlas t. ex. landsförräderimål alltid inom stängda dörrar. Förhandlingen kan vara stängd också t.ex. när känsliga uppgifter i anslutning till privatlivet eller sekretessbelagda handlingar presenteras.

Om den som åtalas för ett brott är under 18 år eller om någon som är under 15 år hörs i saken, skall förhandlingen kunna hållas inom stängda dörrar. Nytt är att när den åtalade är under 18 år skall förhandlingen ändå kunna vara offentlig, om förhandling inom stängda dörrar skulle strida mot något synnerligen viktigt allmänt intresse.

En ny grund som begränsar allmänhetens närvaro vid rättegången kan vara att ett vittne eller någon annan person behöver skyddas mot hot som riktas mot liv eller hälsa.

Muntlig förhandling i tvångsmedelsmål som gäller häktning, reseförbud och framläggande av bevis skall inte enbart på den misstänktes begäran ske inom stängda dörrar lika ofta som för närvarande.

Rättegången får i allmänhet fotograferas i början och slutet

Under en rättegång får man för närvarande fotografera, banda och använda andra upptagningssätt med ordförandens tillstånd. Det föreslås att den nuvarande regleringen preciseras så att fotografering och annan upptagning skall vara tillåten med ordförandens tillstånd när rättegången börjar samt när domen avkunnas. Tillstånd kan beviljas om fotograferingen inte orsakar betydande olägenheter för skyddet för privatlivet och inte äventyrar säkerheten eller om det inte finns andra vägande skäl att förvägra den.

Tillstånd att göra upptagningar av rättegången annat än i början eller slutet kan beviljas endast om det inte utöver ovan nämnda grunder stör rättegången och om de som deltar i rättegången ger sitt samtycke.

Man får bekanta sig med domstolens videoupptagningar endast i domstolen, om utlämnandet av en kopia skulle kränka skyddet för privatlivet för de personer som förekommer i upptagningarna. Däremot skall man kunna få en kopia av domstolens ljudupptagningar eller enskilda fotografier.

Större offentlighet för rättegångshandlingarna

Offentligheten ökar i synnerhet vid rättegångar där skriftligt förfarande tillämpas, eftersom antalet rättegångshandlingar som är sekretessbelagda direkt med stöd av lag minskar jämfört med nuläget.

En rättegångshandling skall sekretessbeläggas endast till den del som det är nödvändigt. Uppgifter som skall hemlighållas är uppgifter som gäller statens säkerhet och känsliga uppgifter som hänför sig till en persons privatliv. Också uppgifter som kränker brottsoffrets rättigheter samt undersökningar och utredningar som gäller den åtalade skall vara sekretessbelagda. Uppgifter som omfattas av domstolens förhandlingssekretess skall vara sekretessbelagda.

I brottmål skall känsliga uppgifter som hänför sig till en persons privatliv inte vara sekretessbelagda till den del de på ett väsentligt sätt hänför sig till den gärning av avses i åtalet eller bedömningen av den.

En rättegångshandling blir offentlig när den har inkommit till domstolen. Under vissa förutsättningar skall domstolen ändå kunna skjuta upp handlingens offentlighet. I brottmål bibehålls den nu gällande bestämmelsen enligt vilken handlingarna i allmänhet blir offentliga först när sammanträdeshandläggningen börjar.

Offentlig redogörelse för sekretessbelagda avgöranden

Domstolens avgörande skall vara offentligt, om det inte är nödvändigt att hemlighålla det t.ex. för att skydda parternas privatliv. Nytt är att det alltid skall fattas ett separat beslut om hemlighållande av avgörandet.

Slutresultatet och de tillämpade lagrummen skall liksom för närvarande alltid vara offentliga även om avgörandet skall hemlighållas. En offentlig redogörelse skall utarbetas för ett sekretessbelagt avgörande, om saken är av samhällelig betydelse eller om den har väckt stort intresse. I den offentliga redogörelsen förklaras ärendet och motiveringen till avgörandet i stora drag.

Domstolen skall vara skyldig att se till att en part i ett mål kan få information om innehållet i ett avgörande innan allmänheten informeras. Bestämmelsen skall tillämpas i ärenden av samhällelig betydelse och ärenden som väckt intresse i offentligheten.

Klarare ändringssökande

Det föreslås att till lagen fogas procedurbestämmelser som gäller hur avgöranden om rättegångars offentlighet träffas i domstolen. Avgörandet träffas antingen på begäran eller på domstolens initiativ.

Ändring i avgöranden som gäller offentlighetsmål skall sökas i samma ordning som i fråga om själva huvudsaken. Tingsrättens avgörande överklagas således hos hovrätten och vidare hos högsta domstolen. _ _ _

Ytterligare upplysningar: lagstiftningsrådet Asko Välimaa, tfn (09) 1606 7708 och lagstiftningssekreterare Kirsi Pulkkinen, tfn (09) 1606 7722, e-post: fö[email protected]