Hyppää sisältöön
Valtioneuvosto ja ministeriöt
Media
Valtioneuvosto etusivu

För att förbättra matchningen behövs intelligens och artificiell intelligens

Arbets- och näringsministeriet
23.11.2021 8.54
Kolumn
Bild av Elina Pylkkänen.
Elina Pylkkänen

I fortsättningen behövs det ännu mer avancerade digilösningar som gör det möjligt att samla mer detaljerad information av de arbetssökande och i realtid uppdaterar uppgifter om antalet lediga jobb och om exakta beskrivningar. Digitala plattformar och artificiell intelligens skulle kunna hantera inriktningsförslag på ett kostnadseffektivt sätt för oss.    

Arbetsmarknaden befinner sig i en aldrig tidigare skådad situation. Till den offentliga arbetskraftsservicen anmäls fler nya lediga jobb än någonsin tidigare och samtidigt finns det många fler arbetssökande än under åren före coronan. Ekonomin växer och efterfrågan på arbetskraft är stark.

Vi återhämtar oss nu i rask takt från fjolårets BNP-dykning. Coronaåret skakade om balansen på arbetsmark-naden emellertid så att de branscher som lidit mest av begränsningarna har svårt att hitta arbetskraft när de är redo att fortsätta verksamheten och det igen finns efterfrågan på arbetskraft efter uppsägningar och permitteringar. 

Motstridigt med den nuvarande situationen på arbetsmarknaden är att samtidigt som företag och den offentliga sektorn brottas med problemen med tillgång på arbetskraft finns det ett rekordstort antal kvalificerade arbetssökande när även arbetssökande som redan är i arbete räknas med. Enligt Centralhandelskammarens undersökning rapporterade cirka 75 procent av arbetsplatserna om svårigheter att hitta kompetent arbetskraft till lediga platser. 

Samtidigt finns det vid arbets- och näringsbyråerna trots allt cirka 259 000 arbetslösa och drygt 200 000 sysselsatta arbetssökande. Nu finns det 15 procent fler arbetslösa arbetssökande och 26 procent fler sysselsatta arbetssökande jämfört med 2019. Det ökande antalet sysselsatta arbetssökande tycks tyda på att de är villiga att byta bransch – eller åtminstone jobb. 

Konkret matchningsproblem

Det mest överraskande med situationen på arbetsmarknaden är att de som söker arbete är från samma bransch där det finns lediga jobb. Detta om något är det mest konkreta matchningsproblemet. 

Enligt arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik är sådana branscher där det finns mest både jobbsökning och jobb servicebranscher, försäljningsarbete, omvårdnad samt bygg-, verkstads- och transport-branschen. Med tanke på den ekonomiska tillväxten är den akuta frågan hur man ska få arbetslösa arbetssökande och lediga jobb inom samma bransch att matcha?

Nu är goda råd dyra – bokstavligen. Utifrån arbets- och näringsbyråernas arbetsförmedlingsuppgifter kan vi verifiera läget i fråga om arbetslöshet och jobbsökning inom olika branscher och i yrkesgrupper som söker arbete, men nu behövs det förståelse för de arbetssökandes situation som kompletterar denna väsentliga sifferuppgift. 

För att effektivisera matchningen behövs mer information genom enkäter och intervjuundersökningar. Enkäter och intervjuer med arbetssökande ger djupare information om vilka faktorer som ligger bakom när människor vill byta bransch eller arbetsplats. De uppgifter som kompletterar varandra ger en bättre bild av situationen då de offentliga arbets- och näringstjänsterna kan börja lösa problemen tillsammans med arbetsgivare och privata arbetsförmedlare. 

Digitala lösningar tas snabbt i bruk 

Arbets- och näringsbyråerna har inte möjlighet att med snabb tidtabell intervjua hundratusen arbetslösa och sysselsätta arbetssökande som på grund av sitt yrke skulle kunna få lediga jobb. Därmed behöver vi andra metoder för att samla in information som är väsentlig med tanke på arbetsmarknaden. 

Genomförandet av en effektiv arbetspolitik förutsätter att information samlas in av tusentals arbetssökande. Enbart intervjuer med hundratals arbetssökande kan inte leda till generaliseringar av de åtgärder som krävs. 

Detta innebär ett skriande behov av digitala lösningar som man går mot när arbets- och näringstjänsternas nya digitala serviceplattform tas i bruk nästa år. I fortsättningen behövs det dock ännu mer avancerade lösningar som gör det möjligt att samla mer detaljerad information av de arbetssökande och i realtid uppdaterar uppgifter om antalet lediga jobb och om exakta beskrivningar. Digitala plattformar och artificiell intelligens skulle kunna hantera inriktningsförslag på ett kostnadseffektivt sätt för oss.    

Elina Pylkkänen, understatssekreterare

 
Sivun alkuun