Lagändring om främjande av investeringar i ren energi och utveckling av elnäten har godkänts
Ändringen av elmarknadslagen främjar integreringen av den ökande elproduktionen och den ökande förbrukningen i stamnätet och distributionsnätet med högspänning. Statsrådet sände den 23 oktober 2025 lagen till republikens president för stadfästelse. Lagen träder i kraft den 1 januari 2026.
”Samhället elektrifieras snabbt och de olika industribranschernas investeringsplaner ökar behovet av att utveckla vårt elsystem. Genom ändringarna i elmarknadslagen stärker vi Finlands konkurrensfördel inom ren tillväxt. För att få investeringar är det också viktigt att bevara Finland som ett enhetligt prisområde för elhandeln”, säger miljö- och klimatminister Sari Multala.
Produktionen av och efterfrågan på el beräknas öka kraftigt i och med elektrifieringen av fjärrvärme samt nya industriella projekt för ren omställning, såsom datacentraler, produktion av rent väte och produktion av grönt stål före 2040. Samtidigt differentieras elförbrukningen och elproduktionen i allt större utsträckning i olika delar av Finland. Produktionskapaciteten ökar i och med att vindkraften på land och till havs ökar, särskilt i landskapen i Österbotten, samtidigt som elförbrukningen ökar i allt större utsträckning i Södra Finland.
Den nya lagen främjar genomförandet av de grövsta lokala och regionala elnäten på 400 kilovolt samt att elproduktionen och elförbrukningen ligger nära varandra. Också distributionsnätsinnehavarna får möjlighet att driva lokala och regionala distributionsnät för högspänning på 400 och 220 kilovolt.
Stamnätsinnehavaren Fingrid ska i fortsättningen koncentrera sig på att utveckla ett riksomfattande sammankopplat elöverföringsnät och sammanlänkningar som överskrider riksgränsen. Finlands ekonomiska zon fogas också till stamnätsinnehavarens ansvarsområde i syfte att främja utnyttjandet av havsbaserad vindkraft.
Till lagen fogas enligt förslaget en bestämmelse som innebär att distributionsnätsinnehavarna också ges möjlighet att utveckla nät eller delar av nät som samlar produktionen. Elproducenter kan dock under vissa förutsättningar bygga och driva gemensamma nät för anslutning till elproduktionen utan elnätstillstånd.
Bestämmelserna i elmarknadslagen om tillståndsplikt för elnätsverksamhet ändras så att eldistribution direkt till användningsändamålen är icke-tillståndspliktig nätverksamhet oberoende av storleken på det kraftverk som anslutits till den.
Anslutningen av alltför stora anslutningar till elsystemet ska begränsas i framtiden för att trygga att elsystemet är funktionssäkert och kostnadseffektivt.
Lagen gör det möjligt att ingå avtal om flexibel anslutning i elnäten. Detta gör att abonnenterna får snabbare tillträde till nätet och effektiviserar användningen av nätkapaciteten medan nätinnehavaren förstärker sitt nät. Avtal om flexibel anslutning som ingås som en permanent lösning minskar behovet av investeringar i näten.
Den markanvändning som byggandet av nätet förutsätter minskar när elledningar på 110 kilovolt nära varandra kan lokalt ersättas med en enda elledning med en spänningsnivå på 400 kilovolt. Ändringen sporrar till att ha elförbrukningen och elproduktionen nära varandra. Ändringen dämpar de kostnader som den nödvändiga utvecklingen av elsystemet medför för elförbrukarna. Den har också indirekta positiva effekter för genomförandet av en ren omställning genom att anslutningen av förnybar energi till nätet underlättas.
Energimyndigheten får fullmakt att ge förhandsbesked om tillståndsplikt för elnätsverksamhet. Beslutanderätten i fråga om projekttillstånd för gränsöverskridande elledningar och naturgasrör överförs från arbets- och näringsministeriet till statsrådets allmänna sammanträde.
Mer information:
Arto Rajala, regeringsråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 4828