Inom Ahti-programmet genomfördes allt fler åtgärder på land för att minska belastningen på vattendragen 2025
Under 2025, som var det andra verksamhetsåret för programmet för förbättring av vattendragens och havets tillstånd, Ahti, stärktes programmets ställning inom skyddet av vattendrag och Östersjön. Programmets verkningsfullhet ökades genom avrinningsområdesinriktat vattenskydd, det vill säga att åtgärderna i allt högre grad riktades till landområden, där belastningen uppstår. Tyngdpunkten låg på Skärgårdshavets avrinningsområde. Inom programmet bereddes också nya vattenskyddsåtgärder, såsom resultatbaserat stöd till jordbrukare för att sänka den höga fosforhalten i åkermark inom Skärgårdshavets avrinningsområde.
Ahti-programmets budget uppgick till cirka 23 miljoner euro 2025. Medlen användes bland annat till konkreta åtgärder för att förbättra tillståndet i vattendrag och hav, återvinning av näringsämnen, gipsbehandling av åkrar, forsknings-, utrednings- och pilotprojekt samt till att bygga upp samarbete mellan sakkunniga inom vattenvård.
”Ahti-programmet har på ett mångsidigt sätt stött åtgärder för att förbättra tillståndet i vattendragen och havet runt om i Finland och gjort det möjligt för tusentals människor att delta bland annat i restaurering av vattendrag, utbildningar och offentliga evenemang. Åtgärderna inom Ahti-programmet stöder också genomförandet av vår kommande nationella restaureringsplan”, säger miljö- och klimatminister Sari Multala.
Åtgärderna för förbättring av vattendragens och havets tillstånd fokuserar på avrinningsområdena
År 2025 inledde vi nästan 100 nya projekt för att förbättra vattendragens och havets tillstånd, och hundratals projekt pågick runt om i Finland. Åtgärder genomfördes både i vattendragen och i de kringliggande avrinningsområdena.
Så många som en fjärdedel av projekten genomförde konkreta åtgärder i avrinningsområdena, till exempel anlade våtmarker, som håller kvar näringsämnen och andra föroreningar, samt olika typer av översilningsområden och filtreringskonstruktioner. Tyngdpunkten i restaureringen av vattendrag flyttas mer och mer från småskaliga projekt mot mer planmässiga, verkningsfulla insatser som minskar belastningen i avrinningsområdena. Åtgärder som dämpar erosion och vattenströmmar samt restaureringsåtgärder var också vanligare i de projekt som inleddes 2025.
I de 93 projekt som avslutades 2025 uppskattas över 480 aktörer ha deltagit i genomförandet, varav över 110 var privata markägare. Expertnätverken för vattenvård har en central roll i att skapa samarbete och resultat.
Gipsbehandling av åkrar fortsätter att minska fosforbelastningen i Östersjön
Vi fortsatte att leverera gips till jordbrukare som en del av vattenskyddsåtgärderna inom jordbruket. Gips som sprids på åkrar minskar effektivt urlakningen av fasta partiklar och fosfor till vattendrag. År 2025 spreds gips på cirka 16 300 hektar, varav 3 800 hektar inom Skärgårdshavets avrinningsområde. Sedan 2019 har gips spridits på cirka 84 000 hektar, vilket motsvarar ett område ungefär fyra gånger så stort som Helsingfors. Gipsbehandlingarna beräknas ha minskat fosforbelastningen på Östersjön med sammanlagt cirka 117 ton 2019–2025. Detta motsvarar den mängd fosfor som årligen når vattendragen via allt renat avloppsvatten från tätbebyggelse i Finland.
Det konkreta arbetet tog fart i Skärgårdshavets avrinningsområde
Inom Skärgårdshavsprogrammet förbättrades vattenskyddet särskilt i avrinningsområdena för Aura å och Pemar å samt på Kimitoön med tillhörande havsområden, där näringsbelastningen är betydande.
Ett samarbetsprojekt mellan livsmedelsföretag i Skärgårdshavsområdet stärkte samarbetet mellan företagen och ökade förståelsen för vattenansvar. Fjorton aktiva företag deltog. I nästa steg är målet att skapa och införa en gemensam verksamhetsmodell för att minska näringsbelastningen i de områden där kontraktsproducenterna verkar.
I Skärgårdshavets avrinningsområde inleddes testning av en ny modell för resultatbaserat stöd. De jordbrukare som får stöd förbinder sig att sänka den höga fosforhalten i sina åkrar. Samtidigt tas information fram om åkermarkens egenskaper.
Arbetet med att få bort jordbruket i Skärgårdshavets avrinningsområde från den lista som Skyddskommissionen för Östersjön upprätthåller över de värsta belastningskällorna fortsatte. Enligt en bedömning uppfylls 17 av de 23 kriterier som krävs för att ett objekt ska kunna strykas från listan. Miljöministeriet och jord- och skogsbruksministeriet har inlett arbete för att uppfylla de kvarstående kriterierna.
Näringskretsloppet effektiviserades och energibesparingarna ökade
Vi stödde cirka 20 nya projekt som främjar återvinning av näringsämnen och minskar näringsbelastningen. År 2025 slutfördes totalt 37 projekt för återvinning av näringsämnen och energieffektivitet vid avloppsreningsverk, med ett sammanlagt stöd på cirka 27,1 miljoner euro.
Som ett resultat av projekten omfattas årligen 667 ton kväve och 171 ton fosfor av en mer högkvalitativ återvinning än tidigare. Projekten minskade belastningen på vattendrag med uppskattningsvis 84,6 ton kväve och 17,3 ton fosfor per år. Minskningen av kvävebelastningen motsvarar den årliga kvävebelastningen från renat avloppsvatten i en stad i Forssas storlek. De genomförda energieffektivitetsprojekten gav betydande besparingar: 17 800 MWh el och 6 200 MWh värme per år. Elbesparingen motsvarar ungefär den årliga elförbrukningen i cirka tusen eluppvärmda egnahemshus, och värmebesparingen motsvarar den årliga uppvärmningen av cirka 15–18 höghus. Dessutom förhindrades utsläpp av skadliga ämnen i vatten genom stöd till projekt som främjar detta mål.
Målet med programmet för förbättring av vattendragens och havets tillstånd, Ahti, under regeringsperioden 2023–2027 är att få näringsbelastningen dämpad, markens struktur i skick, skadliga ämnen under kontroll och resurserna i förvar och i bruk samt att återställa Skärgårdshavets tillstånd genom att förbättra återvinningen av näringsämnen och minska näringsbelastningen till havet.
Mer information
Maria Laamanen
miljöråd, programchef
tfn 0295 250 359
[email protected]
Vesien ja meren tilan parantamisen Ahti-ohjelma vuonna 2025
Assessment of HELCOM Hot Spot No. 10 Agricultural runoff to the Archipelago Sea with the view to delete the Hot Spot by 2027 (Publikationsarkivet Valto)