Författningarna om byggande styr mot att beakta klimatkonsekvenserna under byggnadens hela livscykel

Miljöministeriet har färdigställt författningsstyrningen av koldioxidsnålt byggande. Den nya bygglagen, som trädde i kraft vid ingången av 2025, de ändringar som gjorts i den samt de förordningar som utfärdats med stöd av den styr mot koldioxidsnålt byggande, det vill säga mot att beakta de klimatolägenheter och klimatfördelar som uppstår under byggnadens hela livscykel. Arbetet med författningshelheten har pågått sedan 2016.

”Författningsstyrningen av koldioxidsnålt byggande är ett viktigt steg mot hållbarare byggande. I fortsättningen ska utsläppen från byggande beaktas i allt från projektering av en byggnad till uppförande, användning och rivning av den. Detta skapar ett tydligt incitament för mer koldioxidsnåla lösningar, till exempel när det gäller byggmaterial och byggprocesser”, säger miljö- och klimatminister Sari Multala.

Byggande och byggnader orsakar cirka en tredjedel av Finlands växthusgasutsläpp. Byggbranschens roll i klimatarbetet är således betydande.

Koldioxidfotavtrycket och koldioxidhandavtrycket från byggnader samt byggprodukterna görs synliga

Enligt bygglagen ska den som påbörjar ett byggprojekt se till att den nya byggnaden, på det sätt som användningsändamålet förutsätter, projekteras och uppförs så att den är koldioxidsnål och att en klimatdeklaration utarbetas och en förteckning över byggprodukter görs upp för den. 

Kraven gäller i stor utsträckning alla nya byggnader, såsom radhus, bostadshöghus, kontor, affärsbyggnader, sjukhus samt stora lager och hallar vars ansökan om bygglov har blivit anhängig den 1 januari 2026 eller senare.

Kraven på koldioxidsnålhet gäller till exempel inte småhus, byggnader som är mindre än 30 kvadratmeter eller reparationsprojekt.

I klimatdeklarationen beräknas byggnadens koldioxidfotavtryck genom att räkna ut den totala mängden växthusgasutsläpp under livscykelns olika skeden. Koldioxidhandavtrycket beräknas genom att räkna ut vilka eventuella klimatfördelar som inte skulle uppstå utan projektet. Klimatutredningen utarbetas för byggnaden i samband med slutsynen.

Förteckningen över byggprodukter innehåller uppgifter om de produkter som används i byggnaden på huvudritningsnivå. Förteckningen över byggprodukter görs upp i samband med ansökan om bygglov och uppdateras med de viktigaste ändringarna när projektet har slutförts.

Ett underskridande av gränsvärdet för koldioxidfotavtrycket visas i klimatdeklarationen

Det har fastställts gränsvärden för nya byggnaders koldioxidfotavtryck, och i klimatdeklarationen ska det visas att dessa underskrids. Gränsvärdena har fastställts enligt användningskategori till exempel för radhus, bostadshöghus, kontor, affärsbyggnader samt sjukhus och stora lager och hallar. Gränsvärdena gäller byggnader vars ansökan om bygglov har blivit anhängig den 9 januari 2026 eller senare.

De gränsvärden som trädde i kraft vid ingången av 2026 är måttliga, och största delen av de nya byggnaderna underskrider dem utan några koldioxidsnålhetsåtgärder. Från och med ingången av 2029 skärps gränsvärdena för att öka verkningsfullheten.

Metod för beräkning av koldioxidsnålhet och utsläppsdatabas som stödverktyg

Som stöd för beräkningen av koldioxidfotavtrycket och koldioxidhandavtrycket används den metod för beräkning av koldioxidsnålhet som miljöministeriet publicerat och den nationella utsläppsdatabasen Co2data, som förvaltas av Finlands miljöcentral. Utsläppsdatabasen innehåller information om de vanligaste byggprodukternas och byggprocessernas klimatpåverkan.

Miljöministeriet har granskat användningen av lokala utsläppskoefficienter för fjärrvärme vid bedömningen av byggnaders koldioxidsnålhet på det sätt som förutsätts i riksdagens uttalande från 2025. I den nationella utsläppsdatabasen kommer nätspecifika livscykelutsläppsvärden för fjärrvärme, som baserar sig på Statistikcentralens uppgifter, att läggas till. Därefter kan dessa användas för att beräkna de utsläpp som uppstår när byggnaderna används. Det nationella medeltal för utsläppen från fjärrvärme som anges i utsläppsdatabasen kan användas också i fortsättningen.

Som stöd för beräkningsmetoden har miljöministeriet publicerat ett dokument som klargör hur en byggnads koldioxidsnålhet ska beräknas. Publikationen innehåller exempel på tillämpning, rekommendationer och ytterligare information för dem som påbörjar ett byggprojekt, projekterare, entreprenörer och byggnadstillsynsmyndigheter.

Miljöministeriet bereder ändringar i koldioxidsnålhetsregleringen i enlighet med EU:s krav

Europeiska kommissionen har utfärdat en delegerad akt kopplad till artikel 7 i det reviderade direktivet om byggnaders energiprestanda (Energy Performance of Buildings Directive, EPBD), som gäller beräkning av byggnaders globala uppvärmningspotential.

Syftet med beräkningen av Global Warming Potential (GWP) är att förenhetliga hur EU-medlemsstaterna bedömer vilken inverkan de växthusgasutsläpp som uppstår under byggnadens hela livscykel har på den globala uppvärmningen.

Miljöministeriet bereder under 2026 de ändringar i förordningen om klimatdeklaration för byggnader och förteckning över byggprodukter som krävs enligt den delegerade akten. De ändringar som görs i metoden för beräkning av koldioxidsnålhet på grund av den delegerade akten kommer att börja tillämpas vid ingången av 2028.

• Kommissionens delegerade akt om GWP-beräkning (på engelska, europa.eu)

Mer information

Maria Tiainen
specialsakkunnig
tfn 029 525 0394 
[email protected]