Hyppää sisältöön

FN:s miljökonferens resulterade i överenskommelse om att stoppa förlusten av biologisk mångfald senast 2030 – globala mål på 30 procent för naturskydd och återställande av ekosystem

miljöministeriet
Utgivningsdatum 19.12.2022 11.47 | Publicerad på svenska 19.12.2022 kl. 16.42
Pressmeddelande
Ympäristö- ja ilmastoministeri Maria Ohisalo. Kuva: Ulla Ahonen
Ympäristö- ja ilmastoministeri Maria Ohisalo. Kuva: Ulla Ahonen

Den 15:e partskonferensen för FN:s konvention om biologisk mångfald avslutas i dag den 19 december i Montreal i Kanada. Nästan 200 länder förhandlade fram en överenskommelse om att stoppa förlusten av biologisk mångfald senast 2030 och om att stärka miljön.

Parterna i FN:s miljökonferens nådde en överenskommelse om ett globalt naturskyddsmål på 30 procent som gäller land-, insjö-, kust- och havsområden. Dessutom kom parterna överens om att minst 30 procent av de försvagade land- och vattenekosystemen ska återställas senast 2030.

”Det här är en vändpunkt när det gäller att stoppa förlusten av biologisk mångfald globalt. Det kan bra jämföras med klimatkonferensen i Paris med hänsyn till dess betydelse för arbetet mot klimatkrisen. Nu har även Finland förbundit sig exempelvis till ambitiösa mål för naturskydd och återställande av ekosystem som bidrar till att stoppa förlusten av biologisk mångfald”, säger miljö- och klimatminister Maria Ohisalo.

”Fyra års hårt arbete är över. Dessa mål måste börja förverkligas redan från och med i morgon”, konstaterar Finlands huvudförhandlare Marina von Weissenberg.

Det slutliga förhandlingsresultatet nåddes utifrån ett kompromissförslag som ordförandelandet Kina lade fram. 

”Jag arbetade själv för ambitiösa och konkreta mål både inom EU och vid förhandlingarna med andra grupper av länder. Trots att slutresultatet kunde ha varit ännu bättre är jag nöjd med att samförstånd nåddes”, säger Ohisalo.

I Montreal strävade Finland och EU efter en stark övervakningsmekanism som kan följa upp hur de åtgärder som ingår i överenskommelsen framskrider. Parterna enas om gemensamma mätare för alla stater som dessutom ska kompletteras på nationell nivå.

”Världens länder kommer att sporra varandra, men i sista hand hänger genomförandet av målen naturligtvis på den nationella politiken. Jag anser det självklart att Finland tar itu med detta på allvar under de kommande åren”, säger Ohisalo.

Bort från miljöskadliga stöd

Ambitionsnivån i konferensens mål och det att förhandlingarna lyckas är starkt kopplade till besluten om finansiering. De länder som har den största artrikedomen med tanke på den biologiska mångfalden är i allmänhet utvecklingsländer. För att finansiera åtgärder för främjande av den biologiska mångfalden beslutade man att inrätta en ny fond i anslutning till den globala miljöfonden (Global Environment Facility).

”Vad gäller finansiering anser jag att det är viktigt att de rika länderna i synnerhet gör sin del. Dessutom förbinder vi oss till att här styra även annan finansiering till miljövänlig verksamhet. Utöver den offentliga finansieringen behövs det också privat finansiering. Det är särskilt viktigt att man avstår från de miljöskadliga stöden”, säger minister Maria Ohisalo.

I Montreal kom man överens om att man gradvis måste avveckla de miljöskadliga stöden, till ett belopp av minst 500 miljarder amerikanska dollar per år fram till 2030. Vid konferensen förband man sig också till att öka sådan finansiering som stärker den biologiska mångfalden med 200 miljarder per år fram till 2030.

Finansiering som stöder den biologiska mångfalden och som riktas till utvecklingsländer ökas från alla finansieringskällor till minst 20 miljarder dollar före 2025 och till minst 30 miljarder dollar per år före 2030. 

Hållbar användning av naturresurser tryggas utanför skyddsområdena

Eftersom endast en liten del av naturen på vårt jordklot är skyddad, förutsätter tryggandet av den biologiska mångfalden att naturresurser används på ett hållbart sätt även utanför skyddsområdena. Vid förhandlingarna kom man överens om att den biologiska mångfalden ska beaktas inom jord- och skogsbruket och fiskerinäringen samt i vattenbruket. Dessutom ska det säkerställas att man genom en hållbar användning av naturresurser tryggar verksamheten för dem som är mest beroende av naturen och som befinner sig i en sårbar ställning samt en hållbar användning av ursprungsfolkens och lokala samhällens naturresurser.

Vid förhandlingarna godkändes också en minskning av mängden föroreningar och farliga kemikalier fram till 2030 så att de inte skadar den biologiska mångfalden eller de ekosystemtjänster som naturen erbjuder. De kvantitativa målen gäller näringsutsläpp och riskerna med bekämpningsmedel, vilka ska halveras. Det är viktigt att minska riskerna med bekämpningsmedel, bland annat för pollinerare och för jordmånen.

Vid konferensen kom man överens om att staterna ska förutsätta att stora företag och finansinstitut bedömer konsekvenserna av sin verksamhet för naturen och erbjuder konsumenterna information för att främja hållbara konsumtionsvanor. Man vill även komma åt grundorsaken till förlusten av biologisk mångfald, det vill säga överkonsumtion. Dessutom bör avfallsmängden minskas och matsvinnet halveras före 2030.

Finland förverkligar de mål som man kommit överens om i Montreal med hjälp av sin egen nationella biodiversitetsstrategi. Strategin är just nu på remiss.

Mer information

Förfrågningar om intervjuer med ministern: Heikki Isotalo, ministerns specialmedarbetare, tfn +358 40 861 7204

Antti Heikkinen, ministerns specialmedarbetare, tfn +358 29 5250, [email protected]

Marina von Weissenberg, miljöråd, Finlands huvudförhandlare, [email protected], tfn 0295 250 321

Finansiering och klimatfrågor: Henna Haapala, råd för internationella ärenden, [email protected], tfn 0295 250 070