Europeiska rådet enades om ett helhetspaket för ekonomin
Europeiska rådet, som sammanträdde den 24 och 25 mars i Bryssel, kom överens om en övergripande ekonomisk strategi som syftar till att trygga den finansiella stabiliteten och till en hållbar tillväxt som främjar sysselsättningen.
Europeiska rådet nådde samförstånd om huvuddragen i Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM). Mekanismen tas i bruk i juli 2013. I den permanenta stabilitetsmekanismen läggs ett stort ansvar på den privata sektorn. Avtalen om den temporära och den permanenta mekanismen bereds så att båda kan undertecknas samtidigt före utgången av juni 2011. Samtidigt fattade man ett beslut om innehållet i den grundfördragsändring som hänför sig till inrättandet av den permanenta stabilitetsmekanismen.
På Tysklands initiativ ändrades tidtabellen för betalningen av ESM:s kapital så att kapitalet inbetalas i jämna poster inom loppet av fem år. Finlands kapitalplacering, som uppgår till totalt 1 438 miljoner euro, inbetalas i poster om 288 miljoner euro under 2013–2017. Medlemsländerna förbinder sig också till att vid behov betala kapital till mekanismen enligt en snabbare tidtabell, så att det inbetalda kapitalet alltid motsvarar minst 15 procent av ESM:s lånegivning. Finlands helhetsansvar ökar sålunda inte i och med dessa ändringar.
Målet för den utvidgade pakten för euron i euroländerna (den s.k. pakten för konkurrenskraft) är att stärka konkurrenskraften och sysselsättningen samt att öka den offentliga ekonomins hållbarhet och trygga den finansiella stabiliteten. Vid detta möte anslöt sig även Danmark, Lettland, Litauen, Polen, Bulgarien och Rumänien, som inte hör till euroländerna, till arrangemanget.
Stats- och regeringscheferna diskuterade strängare stresstester av bankerna. Man utreder och vidareutvecklar ett ibruktagande av transaktionsavgifter för kapitalrörelser. Stats- och regeringscheferna diskuterade även Portugals situation.
Dessutom diskuterade stats- och regeringscheferna den senaste tidens händelser i Libyen och de övriga sydliga grannländerna. EU gav sitt stöd för FN:s resolution 1973 och dess genomförande. Europeiska unionen stärker sina gemensamma insatser med Arabförbundet, FN och Afrikanska unionen för att lösa krisen. Europeiska rådet krävde än en gång att Gaddafi omedelbart avsäger sig makten, för att man i Libyen ska kunna inleda en kontrollerad övergång till demokrati. EU förbereder också ytterligare sanktioner utöver dem som redan godkänts. EU fortsätter att ge humanitärt bistånd i nära samarbete med de humanitära organisationerna.
Europeiska unionen stöder Japan i landets strävan efter att övervinna de utmaningar som naturkatastrofen förde med sig. Europeiska rådet fastställde att man kommer att göra risk- och säkerhetsbedömningar i EU:s kärnkraftverk. Bedömningarna ska samordnas av expertorgan. Man vill främja höga kärnsäkerhetsstandarder också i EU:s grannskap.
Vid mötet utnämndes Peter Praet till ny ledamot i Europeiska centralbankens direktion.
Ytterligare information: Anna-Mari Vimpari, rådgivare i EU-frågor, statsrådets kansli, tfn 09-1602 2055, och Kare Halonen, statssekreterare för EU-ärenden, statsrådets EU-sekretariat, tfn 09- 1602 2180