Erfarenheter och lärdomar av regeringens politikprogram
Trots sina nuvarande brister är det skäl att ta med programverksamheten i någon form i regeringens verktygsback också under nästa valperiod. Då skapas förutsättningar för en allt bättre tväradministrativ politik, konstateras i den gemensamma slutrapport för de olika politikprogrammen som offentliggjordes tisdagen den 29 mars.
Rapporten redogör för verksamheten och resultaten under den gångna valperioden, men blickar också framåt. Vilket är det arv från politikprogrammen som man särskilt borde ta till sig i framtiden? Vad blev ogjort? Hur gör man bättre politikprogram?
Under valperioden 2007–2011 genomförde regeringen tre politikprogram; Politikprogrammet för arbete, företagande och arbetsliv, Politikprogrammet för hälsofrämjande och Politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd. Politikprogrammen har sammanfört åtgärder som vidtagits inom olika förvaltningsområden och av olika aktörer för att nå de horisontella mål som regeringen prioriterat. Programmen har bidragit till att stärka hanteringen av politiska helheter som överskrider sektorgränserna samt samarbetet mellan ministerier, ämbetsverk och inrättningar, frivilligorganisationer och andra intressentgrupper.
Politikprogrammet för arbete, företagande och arbetsliv har medfört att medvetenheten om åtgärder som den förändrade åldersstrukturen kräver, särskilt behovet av att förlänga arbetskarriärerna både i början och slutet samt ett fullödigt utnyttjande av arbetskraftsreserverna, har klart blivit starkare under programverksamheten. Ett av programmets viktigaste projekt har rört utvecklingen av prognostiseringen av arbetskrafts- och utbildningsbehovet. Frågan om företagens ägarskiften har lyfts fram i högre grad än tidigare.
Man har aktivt spritt information på arbetsplatserna om arbetskvaliteten och produktiviteten i arbetslivet bl.a. i form av publikationer, lokala evenemang och genom de webbsidor om arbetskvalitet som arbets- och näringsministeriet publicerade i januari 2011. År 2010 arrangerades för första gången tävlingen "Timangi", avsedd för unga företagare som med innovativ och modig företagsverksamhet fått sina företag att växa.
Politikprogrammet för hälsofrämjande har lagt en stark grund för det lokala, regionala och riksomfattande arbetet med att främja hälsa och välfärd. Det har varit en av drivfjädrarna för kommunernas, samkommunernas, regionförvaltningsverkens och organisationernas mångsidiga verksamhet. Den ekonomiska, dvs. kostnadsbesparande inverkan som främjandet av hälsan har är allmänt erkänd.
Politikprogrammen har breddat vår uppfattning om faktorer som inverkar på hälsan. Man främjar hälsan och förebygger folksjukdomar huvudsakligen på annat håll än inom hälso- och sjukvårdens enheter: daghemmen och skolorna, idrottsanläggningarna, motionsspåren, lederna för lätt trafik och arbetsgemenskapen spelar en viktig roll i detta. Konstens och kulturens betydelse för människans välfärd har särskilt betonats i politikprogrammet. TAIKU-programmet 2010–2011 är en indikation på ett starkt och engagerat samarbete på många områden.
Bland de resultat som politikprogrammet för barns, ungas och familjers välfärd har uppnått kan räknas reformen av ungdomslagen. Denna reform förebygger utslagning bland unga genom att möjliggöra uppsökande ungdomsarbete och annan verksamhet som överskrider sektorgränserna. För den allmänna planeringen och genomförandet av de lokala myndigheternas mångskiftande samarbete krävs det nuförtiden att det i kommunen finns ett nätverk för handlednings- och rådgivningsservice för unga. I nätverket ingår företrädare för undervisnings-, social- och hälsovårds- och ungdomsväsendet samt arbets- och polisförvaltningen.
Tillgången till verkstadsverksamhet för sådana unga som riskerar utslagning har ökat. Politikprogrammet har ökat kunskapsunderlaget för barnens välfärd. Politikprogrammet bidrog till att informationen om FN:s konvention om barnets rättigheter i hög grad ökades från statens sida, särskilt år 2009 under konventionens 20-årsjubileum. Utbudet av lätt tillgängliga tjänster för familjerna har ökats genom att familjecentermodellen spritts. I programmet har också behandlats frågor om stärkningen av barn-, ungdoms- och familjepolitikens samordning.
När valperioden 2007–2011 nu löper ut är det viktigt med tanke på politikprogrammens gemensamma perspektiv att också i fortsättningen lyfta fram frågan om att trygga välfärden och stärka den ekonomiska tillväxten i ett brett perspektiv. Utifrån erfarenheterna från fyra år lyfter politikprogrammen fram bl.a. frågan om att stärka familjepolitiken och frivilligverksamheten, att förlänga arbetskarriärerna och att utveckla skapande branscher som välfärdsfaktorer som kommande tväradministrativa utmaningar .
Regeringens politikprogram har gjort ett viktigt arbete när det gäller att uppnå samhälleligt viktiga mål och den har ökat det tväradministrativa greppet inom statsförvaltningen. Sett ur politikprogrammens perspektiv bör man ytterligare utveckla de nuvarande traditionella verksamhetsformerna, som starkt stöder sig på sektorer, i en tväradministrativ riktning.
I fortsättningen är det viktigt att de goda erfarenheterna, den goda praxis och det värdefulla kunskapsunderlaget som uppkommit genom politikprogrammen utnyttjas både i det politiska beslutsfattandet och i verksamheten på förvaltningens alla nivåer. Detta mål eftersträvas också med den rapport som nu offentliggörs. Programdirektörernas gemensamma synpunkter om utvecklingen av politikprogramskonceptet och kommande tväradminstrativa utmaningar strävar för sin del till att staka ut vägen för nya möjligheter att sköta de tväradministrativa politiska helheterna allt bättre på 2010-talet.
Ytterligare information: Sirpa Kekkonen, programråd, statsrådets kansli, tfn 09-1602 2145, samt Marjaana Aarnikka, programdirektör, arbets- och näringsministeriet, tfn 010 606 2122, Maija Perho, programdirektör, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 09-1607 2409, och Georg Henrik Wrede, programdirektör, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 09-1607 7900