Hyppää sisältöön
Media
Valtioneuvosto etusivu

Intervju med ambassadör Pertti Anttinen: Coronakrisen hotar livsviktiga penningförsändelser till Nepal

utrikesministeriet
Utgivningsdatum 4.5.2020 10.13 | Publicerad på svenska 4.5.2020 kl. 10.20
Pressmeddelande

Coronakrisen minskar emigranters penningförsändelser till hemlandet. I Nepal är över hälften av hushållen beroende av penningförsändelser från utlandet, och försändelserna utgör mer än en fjärdedel av landets bruttonationalprodukt. I denna intervju berättar Finlands ambassadör i Nepal, Pertti Anttinen, om coronakrisens inverkan på penningförsändelserna till Nepal.

Ambassadör Pertti Anttinen. Foto: UM / Hanna Päivärinta.

Hur mycket beräknas penningförsändelserna minska på grund av coronakrisen?

Nepals ekonomi är en av de ekonomier i världen som är mest beroende av penningförsändelser från utlandet. Penningförsändelserna utgjorde kring 26 procent av landets bruttonationalprodukt 2019, vilket innebär ca 8,64 miljarder US-dollar. Världsbanken bedömer att penningförsändelserna kan sjunka med 14 procent i år, ca 1,2 miljarder dollar.

Det finns inga exakta uppskattningar av hur många nepaleser som arbetar utomlands. Enligt Internationella organisationen för migration IOM arbetar ca 1,5 miljoner nepaleser bara i Malaysia, Quatar, Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Kuwait. De allra flesta nepalesiska gästarbetarna, sannolikt 3–4 miljoner personer, arbetar emellertid i Indien. Eftersom gränsen mellan de två länderna är öppen finns inga exakta siffror. Nu ligger rekryteringen av utländsk arbetskraft på is och många nepaleser som arbetar utomlands riskerar att få sitt arbetsavtal upphävt.

Hur syns de minskade penningförsändelserna i vanliga nepalesers vardag?

De flesta nepalesiska gästarbetarna kommer från områden där det är ont om arbetstillfällen. FN bedömer att upp till 56 procent av de nepalesiska hushållen är åtminstone delvis beroende av penningförsändelser och att dessa har en stor betydelse för hushållens ekonomiska bärkraft. Penningförsändelserna stöder familjernas utkomst, de finansierar barnens skolgång och investeras i odlingsjord eller små företag.  

Kan coronakrisen orsaka en långvarig eller rentav bestående nedgång i emigranternas penningförsändelser?

Risken finns. Mycket hänger på hur omfattande och hur långvarig coronapandemins inverkan blir på världsekonomin och i synnerhet i de länder där det finns mycket nepalesiska gästarbetare. Om världsekonomin repar sig snabbt kan också svackan i penningförsändelserna bli kortvarig.

Har Nepals regering eller det internationella samfundet reagerat på nedgången i penningförsändelserna? Hur kan man egentligen åtgärda problemet?

Det internationella samfundet har reagerat på coronakrisen på flera sätt. Världsbanken har till exempel förhandlat fram ett stödpaket på 29 miljoner euro till Nepal. Europeiska unionens stödpaket går på ca 75 miljoner euro. I det ingår både omfördelning av medel för redan pågående program och nya medel. Också många fler biståndsgivare, inklusive Finland, har omfördelat redan beviljad finansiering inom pågående projekt.

Många nepaleser förväntas återvända till Nepal från till exempel Persiska viken när arbetstillfällena minskar. Från mitten av februari till slutet av mars i år, innan de kommersiella flygförbindelserna lades ner, återvände uppskattningsvis 67 000 nepalesiska gästarbetare till sitt hemland. I framtiden är det av avgörande betydelse att det finns arbete för dem som återvänder, och det är något som både den nepalesiska regeringen som biståndsgivarna borde fästa särskild uppmärksamhet vid.   

 
Sivun alkuun