Statsminister Orpos regering: Den långsiktiga anpassningen av ekonomin fortsätter samtidigt som vi håller kursen mot tillväxt

Statsminister Petteri Orpos regering har lagt fram en proposition om statsbudgeten för 2025 som stärker förutsättningarna för ekonomisk tillväxt. Ekonomisk tillväxt som drivs av den privata sektorn tryggar också finansieringsbasen för de offentliga finanserna. Det görs hela tiden framsteg i de snabbverkande åtgärder för att stävja skuldsättningen som regeringen beslutat om på grund av det svåra läget i de offentliga finanserna.

Regeringen fortsätter att styra in Finlands ekonomi på rätt spår mot hållbar tillväxt. Att stoppa skuldsättningen är en förutsättning för att välfärdssamhällets tjänster – bra skolor, social- och hälsovårdstjänster och omsorg – ska kunna tryggas även för kommande generationer. Förutsatt att regeringens beslut verkställs i sin helhet och inom den planerade tidsramen kommer ökningen av skuldkvoten att jämnas ut 2027.

Statens utgifter uppgår till 88,8 miljarder euro och inkomsterna till 76,6 miljarder euro i budgeten för 2025. Underskottet på 12,2 miljarder euro finansieras med skuld. Utan regeringens åtgärder skulle behovet av lån år 2025 vara cirka 4 miljarder euro större än i nuläget.

I sitt regeringsprogram har regeringen fastställt att de offentliga finanserna ska stärkas med 6 miljarder euro. Vid vårens ramförhandlingar beslutade regeringen om ytterligare anpassningsåtgärder på 3 miljarder euro. Dessa beslut verkställs nu. Regeringen beslutade inte om nya anpassningsåtgärder vid årets budgetförhandlingar.

Regeringen följer aktivt hur åtgärderna framskrider och reagerar vid behov med ersättande åtgärder om det ser ut att målet på 9 miljarder euro inte uppnås.

Med tanke på de offentliga finansernas hållbarhet är det väsentligt att stoppa ökningen av välfärdsområdenas utgifter. Regeringen stöder och styr välfärdsområdena så att de hittar sätt att trygga tjänsterna och få pengarna och personalen att räcka till.

Finlands ekonomi håller på att återhämta sig från recessionen. Det finns tecken på att tillväxten börjar ta fart, och det gäller att ta vara på detta. Regeringen sätter fart på tillväxten genom sina åtgärder. Regeringen stärker den ekonomiska grunden genom att reformera arbetsmarknaden, den sociala tryggheten och beskattningen. Regeringen gör tillståndsprocesserna smidigare, minskar byråkratin, främjar rättvis konkurrens på marknaden, tryggar tillgången till ren och förmånlig energi och satsar på forskning och utveckling. Tillgängligheten i hela Finland förbättras genom investeringar i vägar och järnvägar och genom avveckling av det eftersatta underhållet.

Vid vårens ramförhandlingar beslutade regeringen om nya åtgärder som påskyndar tillväxten, bland annat om en skattegottgörelse för stora industriella investeringar, om kapitalisering av Finlands Industriinvestering Ab med 100 miljoner euro och om kapitalisering av Fingrid och Gasgrid så att energinäten möjliggör även stora investeringar överallt i Finland. Regeringen försöker också fördomsfritt hitta nya sätt att påskynda tillväxten före halvtidsöversynen våren 2025.

Regeringen värnar om Finlands och finländarnas säkerhet även i en stram ekonomisk situation. Gränsbevakningsväsendets och polisens resurser stärks ytterligare. Finland fullgör sina förpliktelser som medlem av Nato.

Blicken riktas också mot barn och unga. Regeringen inför till exempel en terapigaranti för unga och föreslår finansiering för att förbättra tillgången till mentalvårdstjänster med låg tröskel och utveckla en hybridmodell för barnskyddet.

Budgetpropositionen för 2025

Större effekter av sparåtgärderna som stärker de offentliga finanserna

De sparåtgärder som regeringen enats om i regeringsprogrammet och vid vårens ramförhandlingar har framskridit enligt planerna. Bedömningen av åtgärdernas effekter och inriktningen av åtgärderna har preciserats till vissa delar.

Effekterna av flera av de sparåtgärder som fastställts i regeringsprogrammet kommer att öka 2025. Det handlar bland annat om de ändringar i den sociala tryggheten som gjorts för att öka sysselsättningen samt besparingar som gäller näringslivet, trafik och transporter och boende. De indexbundna besparingarna innefattar frysningar och partiella frysningar av indexhöjningar. I förmåner som är bundna till folkpensionsindex eller konsumentprisindex (exklusive utkomststöd, pensioner, fronttillägg, handikappförmåner, årssjälvrisken för läkemedel och underhållsstöd) görs inga indexhöjningar 2024–2027.

Även de besparingar i statsunderstöden som regeringen beslutade om i regeringsprogrammet och våren 2024 kommer att öka under 2025. Till de viktigaste besluten hör en minskning på cirka 80 miljoner euro i statsunderstöden till föreningar och stiftelser för främjande av hälsa och social välfärd inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde. Andra stora besparingar riktas till statsunderstöden inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde: finansieringen av konst och kultur minskas med 17,4 miljoner euro, understöden för byggande av idrottsanläggningar med 9,7 miljoner euro och understöden för ungdomsarbete med 4 miljoner euro. Till statsunderstöden inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde riktas en besparing på 8,5 miljoner euro.

Statsförvaltningens produktivitetsprogram i enlighet med regeringsprogrammet och de besparingar som regeringen beslutade om vid ramförhandlingarna våren 2024 framskrider som planerat. I budgetpropositionen för 2025 riktas besparingarna utifrån ministeriernas egen beredning. Budgetpropositionen innefattar cirka 274 miljoner euro i besparingar jämfört med den ordinarie budgeten för 2024. Ministerierna har berett produktivitetsprogram för sina förvaltningsområden med närmare åtgärder för att åstadkomma besparingar. Programmen för förvaltningsområdena färdigställs efter regeringens beslut vid budgetförhandlingarna och publiceras den 23 september 2024. 

Plock ur andra sparåtgärder inom olika förvaltningsområden

Avsikten är att stärka de offentliga finanserna genom att minska välfärdsområdenas uppgifter och skyldigheter. Ändringarna i välfärdsområdenas uppgifter och skyldigheter innebär bland annat att vårdgarantin ändras till tre månader (121 miljoner euro) och att personaldimensioneringen inom heldygnsomsorgen för äldre minskas till 0,6 (45 miljoner euro). Dessutom innebär höjningen av kundavgifterna inom hälso- och sjukvården att välfärdsområdenas inkomster ökar och att statens finansiering till välfärdsområdena minskar med 150 miljoner euro.

Inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde minskar ändringarna i bostadsbidraget för pensionstagare utgifterna med 6,3 miljoner euro. Ändringarna i det allmänna bostadsbidraget minskar utgifterna med cirka 7,5 miljoner euro. Det medför besparingar på cirka 20 miljoner euro att studerande upphör att omfattas av det allmänna bostadsbidraget och att studiestödets bostadstillägg återinförs.

Dessutom upphör utbetalningen av förmåner enligt folkpensionslagen till utlandet (besparingen 35 miljoner euro). Genom ändringarna av sjukdagpenningssystemet eftersträvas en nettobesparing på cirka 60 miljoner euro i de offentliga finanserna. Förhöjningsdelarna i utkomstskyddet för arbetslösa slopas och behovsprövningen av arbetsmarknadsstödet skärps (besparingen sammanlagt cirka 22 miljoner euro). Systemet med underhållsstöd ses över, vilket ger en besparing på 1 miljon euro. I läkemedelsersättningarna görs en besparing på 59,6 miljoner euro.

Inom utrikesministeriets förvaltningsområde minskas anslagen för det egentliga utvecklingssamarbetet med sammanlagt 135 miljoner euro.

Inom inrikesministeriets förvaltningsområde uppnås besparingar på 15,7 miljoner euro genom att systemet för asylsökande effektiviseras och dess kvalitet utvecklas, och genom att behandlingen av de besvärsärenden som gäller internationellt skydd effektiviseras. Dessutom minskar sänkningen av mottagningspenningen anslagsbehovet med 9,2 miljoner euro.

Inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde minskas finansieringen av yrkesutbildning med 120 miljoner euro, varav den statliga finansieringen utgör 62,6 miljoner euro. Inga besparingar görs i utbildningen för en yrkesinriktad grundexamen för unga. Den besparing som planerades i läromedlen för myndiga studerande ersätts med besparingar på sammanlagt 6 miljoner euro i projektfinansieringen för utbildning på andra stadiet och strategifinansieringen för yrkesutbildning. Rätten till stöd för skolresor begränsas endast till studerande inom avgiftsfri utbildning (besparingen 4 miljoner euro). Dessutom minskas kompensationen för kopiering för enskilt bruk med 5 miljoner euro.

Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde stärks de offentliga finanserna med intäktsföringar på 11 miljoner euro från Forststyrelsen. 
Inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde minskas anslagen för utveckling av trafikledsnätet med 100 miljoner euro. Farledsavgifterna återställs dessutom till fullt belopp (34 miljoner euro).

Inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde föreslås det en besparing på 58 miljoner euro i de integrationsersättningar som betalas till kommunerna och välfärdsområdena. I integrationstjänsterna görs inga sådana ändringar som försämrar möjligheterna till sysselsättning eller tjänsterna för barn och unga. I tolkningskostnaderna görs besparingar på 3,1 miljoner euro. Finansieringen för främjande av turismen minskas med 2 miljoner euro. Dessutom minskas företagsstöden bland annat genom att det regionala transportstödet sänks med 1 miljon euro, och genom att de bevillningsfullmakter för forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet som riktas till annat än forskning och utveckling sänks med 20 miljoner euro.

Därtill minskas internationella organisationers frivilliga medlemsavgifter och finansieringsandelar med 5 miljoner euro inom olika förvaltningsområden.

Förutsättningarna för ekonomisk tillväxt stärks genom FoU-satsningar, kapitalisering av tillväxtföretag och påskyndande av investeringar i omställningen till ren energi

Det främsta sättet att stabilisera de offentliga finanserna är att påskynda tillväxten inom ekonomi och sysselsättning. Regeringsprogrammet innehåller flera beslut som stärker förutsättningarna för ekonomisk tillväxt bland annat i syfte att förbättra tillståndsförfarandet för investeringar, reformera arbetsmarknaden, stärka utbudet av kompetent arbetskraft och stödja export med högt förädlingsvärde.

Regeringen stöder också förutsättningarna för tillväxt inom ekonomin och produktiviteten genom att främja konkurrens på marknaderna, höja kompetensnivån och utöka FoU-investeringarna inom samhällsekonomin.

Regeringen har förbundit sig till det nationella målet att före 2030 höja Finlands forsknings- och utvecklingsutgifter (FoU) till fyra procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Statens FoU-finansiering höjs i enlighet med det nationella målet och den gällande FoU-finansieringslagen till 1,2 procent av bruttonationalprodukten före 2030, förutsatt att den privata sektorns insatser ökar till 2,8 procent. Den i finansieringslagen angivna ökningen kommer år 2025 att vara 280 miljoner euro jämfört med 2024.

Statens investeringar i FoU-verksamhet riktas i enlighet med de mål som ställs i lagen om finansiering av forsknings- och utvecklingsverksamhet samt den fleråriga planen för FoU-finansieringen. Fullmakten för Business Finlands FoU-finansiering höjs med 94 miljoner euro, och finansiering riktas särskilt till stöd för företagens FoU-verksamhet och till samarbete mellan företag och forskare. Som ett nytt initiativ riktar man 9 miljoner euro i Business Finlands bevillningsfullmakt till stödet för forskning och utveckling inom de kreativa branscherna. Regeringen inleder också beredningen av tillväxtstrategin för de kreativa branscherna i enlighet med regeringsprogrammet.

Dessutom bereder man sig på att ersätta superdatorn EuroHPC LUMI i Kajana med en ny superdator. Finlands Akademis bevillningsfullmakt för forskningsprojekt höjs med sammanlagt 55 miljoner euro. Detta inbegriper tilläggssatsningar på sammanlagt 18 miljoner euro på forskning och produktivitetsförbättring inom social- och hälsovården.

År 2025 inleds också ett tidsbegränsat post doc-program för forskningsinstitut. Den nationella medfinansieringen av EU-finansierade FoU-projekt höjs med 15 miljoner euro. Genomförandet och ibruktagandet av forskningsinfrastrukturen för Geologiska forskningscentralens Mintec-pilotanläggning inleds i Outokumpu.

Finlands Industriinvestering Ab kapitaliseras med 100 miljoner euro 2025 och sammanlagt med 300 miljoner euro under valperiodens gång i syfte att stärka kapitalmarknaden för tillväxtföretag. Tack vare tilläggskapitalet säkrar man bolagets förmåga att främja förverkligandet av potentiella industripolitiska spjutspetsprojekt genom att främja kanaliseringen av privat kapital till projekten. 
Beredningen av det skattestöd för stora industriella investeringar i en omställning till ren energi som fastslogs vid vårens budgetmangling fortsätter. Skattegottgörelsen ska sättas i kraft så snart som möjligt – närmare bestämt är målet den 1 januari 2025. Tillämpningsområdet för skattegottgörelsen görs så omfattande som möjligt med hänsyn till EU:s kris- och övergångsbegränsningar och de gränsdragningar som överenskoms vid ramförhandlingarna. Målet är att öka antalet stora industriella investeringar som använder el, och samtidigt stödja uppbyggnaden av en industri för ren omställning i Finland. 
Strategiskt betydande investeringar påskyndas också genom direkt stöd för investeringsprojekt som siktar mot koldioxidsnålhet och en klimatneutral ekonomi.

Regeringen sköter om Fingrids och Gasgrids investeringsförmåga på det sätt som överenskommits vid ramförhandlingarna, så att energinäten inte utgör några flaskhalsar för investeringar någonstans i Finland. Regeringen fäster särskild uppmärksamhet vid Östra Finlands möjligheter att genomföra energiintensiva investeringar.

Trafikprojekt som inleds med hjälp av investeringsprogrammet skapar förutsättningar för hållbar tillväxt i hela Finland

Regeringen inleder nya trafikprojekt inom ramen för det investeringsprogram på 4 miljarder euro som genomförs under regeringsprogrammets gång. Programmet finansieras genom statens kapitalinkomster och intäktsföringar från Statens bostadsfond. Investeringsutgifterna ökar således inte statens behov av upplåning under regeringsperioden.
För investeringsprogrammet enligt regeringsprogrammet föreslås i budgetpropositionen sammanlagt 891 miljoner euro i fullmakter och anslag. Anslagen för 2025 är 325 miljoner euro av detta belopp.

Inom ramen för investeringsprogrammet föreslås ett tillägg på 200 miljoner euro 2025 för avveckling av eftersatt underhåll. Dessutom föreslås för beläggning och strukturell reparation av riksväg 8 mellan Tjöck och Ömossa ett anslag på 6,5 miljoner euro, och för genomförande av en ny vägförbindelse mellan Västerleden och Västergärdan (Fäbodavägen) i Jakobstad ett anslag på 2 miljoner euro.

Inom ramen för investeringsprogrammet föreslås även finansiering för följande projekt:

• För brobygget på landsväg 642 vid Äänekoski föreslås en fullmakt på 15 miljoner euro och ett anslag på 1 miljon euro. 
• Det föreslås att fullmakten för projektet för utveckling av Kustbanan justeras med 50 miljoner euro och att ett anslag på 17 miljoner euro beviljas. 
• För projektet riksväg 15 Rantahaka (Kotka)–Kouvola föreslås en fullmakt på 122 miljoner euro och ett anslag på 1 miljon euro. 
• För projektet riksväg 21 Palojoensuu–Maunu föreslås en fullmakt på 30 miljoner euro och ett anslag på 1 miljon euro. 
• För projektet riksväg 23 vid Karvio föreslås en fullmakt på 14 miljoner euro och ett anslag på 1 miljon euro. 
• För inledande av projektet riksväg 5 Leppävirta–Kuopio under 2025 föreslås ett anslag på 11 miljoner euro. 
• För projektet riksväg 12 Mankala–Tillola föreslås en fullmakt på 92 miljoner euro och ett anslag på 1 miljon euro. En förutsättning för användningen av anslaget är att MBT-avtalet för Lahtisregionen undertecknas.
• För förbättring av riksväg 8 vid Karleby föreslås en fullmakt på 13 miljoner euro och ett anslag på 1 miljon euro för att genomföra den första fasen av projektet. 
• För utarbetandet av en vägplan för breddning av riksväg 8 på sträckan Bäckliden–Brännbacken föreslås ett anslag på 0,4 miljoner euro. 
• För utarbetande av vägplanen för Vasa hamnväg föreslås ett anslag på 0,5 miljoner euro. 
• För utveckling av Karelenbanan föreslås en fullmakt på 90 miljoner euro och ett anslag på 10,5 miljoner euro.
• För fas 1 av utvecklingen av riksväg 8 och Vasa förbindelseväg (regional väg 724) föreslås en fullmakt på 31 miljoner euro.
• För reparation av Sydbottenbanan på avsnittet Seinäjoki–Kaskö föreslås en fullmakt på 15 miljoner euro samt ett anslag på 1 miljon euro för att planera och delvis genomföra projektet.

Utöver investeringsprogrammet föreslår regeringen ett anslag på 2,7 miljoner euro för basunderhåll av transportinfrastrukturen för små trafikprojekt i Östra Finland, till exempel för att förbättra de mest kritiska punkterna på banavsnittet Joensuu–Nurmes.

Regeringen sörjer för verksamhetsförutsättningarna för Enontekis flygplats genom att rikta ett understöd på 240 000 euro till flygplatsens verksamhet. Fördjupninen av farleden till Lovisa är ett av de planeringsobjekt som regeringen ska främja i brådskande ordning.

Inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde föreslår regeringen inom ramen för investeringsprogrammet en fullmakt på 140 miljoner euro för spetsprojekten för ren energi. Fullmakten riktas till tekniska sänkor. Inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde anvisas dessutom 70 miljoner euro för FPA-ersättningar. 

Ekonomin återhämtar sig från recessionen

Finlands ekonomi har vuxit under första halvåret 2024 och den ekonomiska återhämtningen förväntas bli starkare mot slutet av året. Den ekonomiska tillväxten tilltar 2025 i och med att konsumtionen och investeringarna ökar, även om de nödvändiga åtgärderna för att minska underskottet i de offentliga finanserna dämpar ökningen av efterfrågan.

Den avtagande inflationen och sjunkande räntenivån i kombination med hushållens relativt goda inkomstutveckling ökar hushållens disponibla inkomster och konsumtion. Investeringarna ökar i och med att byggsektorn återhämtar sig efter en kraftig nedgång och investeringarna i energiomställning och säkerhet ökar.

Utsikterna för världsekonomin har varit stabila. Tillväxten väntas bli snabbare 2025 särskilt på Finlands viktiga exportmarknad i Europa. Finlands kostnadskonkurrenskraft är tämligen god, vilket stöder Finlands export när efterfrågan på marknaden återhämtar sig.

Sysselsättningen försvagas fortfarande 2024 men börjar öka igen 2025 när ekonomin återhämtar sig. Regeringens sysselsättningsåtgärder och de senaste årens ökade invandring stöder en ökning av sysselsättningen.

För främjande av en smidig inresa för och registrering av utländska experter och tillväxtföretagare föreslås 1,8 miljoner euro för att skapa en kanal till myndighetstjänster och banktjänster som kräver stark autentisering.

För avtalsbaserat samarbete med städer som främjar internationell rekrytering anvisas 1 miljon euro i syfte att få 1 000 nya arbetsgivare att använda tjänsterna för internationell rekrytering. Regeringen bereder sig på att trygga tillräckliga anslag för behörighetsutbildningar och processen för legitimation i fråga om social- och hälsovårdspersonalen under valperioden.
Dessutom förbättras förutsättningarna för arbetskraftsinvandring genom att inkomstskattelagen ändras. Ändringarna syftar till att utvidga skattefriheten för de flyttningskostnader som arbetsgivaren betalar. Trots anpassningarna i produktivitetsprogrammet fortsätter åtgärderna för att påskynda tillståndsbehandlingen. Den nivå på Migrationsverkets omkostnader som fastställdes i regeringsprogrammet bibehålls genom att det tryggas en post på 20 miljoner euro som överförs och riktas till verket.

Plock ur budgetpropositionen

Utbildning

Stödet för lärandet stärks inom den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen. Minimiantalet lektioner inom den grundläggande utbildningen utökas med tre årsveckotimmar utan att utvidga läroplanen.

Regeringen inleder ett utvecklingsprogram för personalen inom småbarnspedagogiken där det utvecklas en modell för uppdragsutbildning och genomförs ett pilotförsök med den med syftet att utbilda anställda inom småbarnspedagogiken i städerna till lärare inom småbarnspedagogik eller socionomer. För programmet föreslås en årlig finansiering på 6 miljoner euro.

Regeringen föreslår ett anslag på 10 miljoner euro för Servicecentret för kontinuerligt lärande och sysselsättning för att genomföra ett pilot- och utvecklingsprojekt för studier vid sidan om arbete. Inom ramen för projektet stärks arbetsgivarnas roll i arbetstagarnas kontinuerliga lärande och utvecklas utbildningsanordnarnas verksamhet. Målet är att möjliggöra kontinuerligt lärande så att de som arbetar kan fortsätta arbeta medan de utvecklar sin kompetens.

För läskunnighetsprojektet anvisas ett tillägg på 700 000 euro och för sommaruniversitetens verksamhetsförutsättningar anvisas 200 000 euro. Det utarbetas undervisningsmaterial i finlandssvenskt teckenspråk för förskoleundervisningen och årskurserna 1–4 inom den grundläggande utbildningen motsvarande ett belopp av sammanlagt 150 000 euro. Regeringen höjer hemkommunsersättningen till privatskolor till 100 procent från och med den 1 augusti 2025.

För att öka antalet nybörjarplatser vid högskolor från och med 2026 föreslås 3,8 miljoner euro.

Barn och unga

För arbetet med unga som uppvisar symtom som tar sig uttryck i rusmedelsbruk och våld, åtgärder för att minska antalet narkotikarelaterade dödsfall bland unga samt för att utveckla en hybridmodell för barnskyddet föreslås sammanlagt 6,5 miljoner euro. För att förbättra tillgången till tjänster och hjälp med låg tröskel inom mentalvården samt för chattjänster med låg tröskel till stöd för psykisk hälsa föreslås dessutom sammanlagt 2,5 miljoner euro. Även nivån på finansieringen av skyddshemmen föreslås bli höjt.

För bokgåvan En läsgåva till barnet, som främjar läsning bland barn, anvisas 350 000 euro.
För att främja ungdomsarbete, i första hand lokal hobbyverksamhet för barn och unga, och för att stödja dagslägerverksamhet under skolornas ledigheter anvisas 200 000 euro.

För att etablera verksamheten inom tjänsten Du är inte ensam inom idrottssektorn och utvidga den till ungdomssektorn anvisas 262 000 euro.

Naturskydd

För att effektivisera det frivilliga naturskyddet (METSO, HELMI) och öka det privatfinansierade arbetet för att återställa naturen anvisas cirka 1,8 miljoner euro. Genom finansieringen svarar man på ikraftträdandet av förordningen om restaurering av natur och ökar skyddet av värdefulla skogar, såsom gamla skogar.

För de åtgärder som krävs för utvidgningen av Tiilikkajärvi nationalpark anvisas 200 000 euro. För främjande av skyddet av Östersjön och vattendragen anvisas 100 000 euro. För Håll skärgården ren - Pidä Saaristo Siistinä rf anvisas 235 000 euro.

Jordbruket

Regeringen sörjer för jordbrukets verksamhetsförutsättningar och riktar inga besparingar till det livsmedelsproducerande jordbruket. Besparingarna inom hästhushållningen mildras genom bryggfinansiering. Finansieringen av 4H-verksamheten tryggas på nuvarande nivå. 
Regeringen satsar också på tillväxten, konkurrenskraften och lönsamheten inom bioekonomisektorn genom anvisa 10 miljoner euro för främjande av värdekedjor inom livsmedelsexporten, försörjningsberedskapen och skogssektorn.

Verksamhetsmodellen Ta hand om bonden görs permanent genom att den blir en lagstadgad uppgift för Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt från ingången av 2025. För uppgiften har reserverats ett årligt anslag på 2 miljoner euro.

Arbetsmarknaden

Regeringen utvidgar möjligheterna till lokala avtal så att alla arbetsplatser kan utnyttja dem på lika villkor. Avtalsmöjligheterna utvidgas i synnerhet i de fält som iakttar allmänt bindande kollektivavtal och där arbetarskyddsmyndigheten övervakar att minimiförmånerna enligt arbetslagstiftningen och kollektivavtalen tillgodoses. I och med att avtalsmöjligheterna utvidgas stärker regeringen arbetarskyddsmyndighetens tillsynsresurser med 200 000 euro.

Idrott

Regeringen förnyar belysningen på skidskyttestadion i Kontiolax så att den motsvarar kraven i stortävlingar.

Övrigt

För utvecklandet av verksamheten vid sanatoriet i Pemar föreslås 800 000 euro. 
För digitalisering av materialet vid Riksarkivets verksamhetsställe i Vasa anvisas 270 000 euro.
 
För Brottsofferjourens verksamhet och andra sammanslutningar som tillhandahåller stödtjänster för brottsoffer anvisas 425 000 euro. För Kvinnolinjen i Finland rf anvisas 50 000 euro.
 
Finsk-Svenska handelskammaren anvisas 400 000 euro och Viexpo ry 260 000 euro för främjande av export och internationalisering.

För organisationsverksamhet med koppling till statsunderstöd, utrikes- och säkerhetspolitiska riktlinjer och internationella åtaganden anvisas ett anslag på 1 miljon euro.

Säkerheten stärks genom en ökning av polisens och rättsvårdens resurser, förbättring av beredskapen inför cyberhot och satsningar på Natomedlemskapet

I överensstämmelse med regeringsprogrammet ökas polisens resurser så att det blir möjligt att antalet poliser är 8 000 i slutet av valperioden. I enlighet med rambeslutet föreslås ett tillägg på 17,5 miljoner euro för detta. I rambeslutet reserverades 2 miljoner euro för bekämpning av ungdoms- och gängbrottslighet, utöver vilket det ännu föreslås en komplettering på 5 miljoner euro. För bekämpning av grå ekonomi samt för skolpolisverksamheten anvisas dessutom tilläggsresurser. För Brottspåföljdsmyndigheten föreslås ett anslag 6,5 miljoner euro för förbättring av säkerhetstekniken i fängelser till följd av det ökade antalet fångar. För förbudet mot medling i fall av våld i nära relationer föreslås ett anslag på 1,9 miljoner euro.

För Gränsbevakningsväsendet föreslås ett belopp på 6 miljoner euro för nödvändiga material- och materielanskaffningar. Gränsbevakningsväsendets beredskap inför cyberhot stärks också genom tillräckliga resurser. Bevakningsflygdivisionens verksamhet fortsätter på Åbo flygplats.

År 2025 stiger anslagen för försvarsförvaltningen till inemot 6,5 miljarder euro, vilket är 488 miljoner euro mer jämfört med den ordinarie budgeten för 2024. Den faktor som mest bidrar till anslagsökningen är att tidpunkten för den utgift som anknyter till beställningsfullmakten för anskaffning av multirollflygplan ändras och för detta anvisas 251 miljoner euro. Anslagen ökar också till följd av justeringar av index- och kostnadsnivån, och i dem har också effekterna av den höjda allmänna kostnadsnivån beaktats. Jämfört med den ordinarie budgeten för 2024 ökas omkostnaderna för Försvarsmakten med 115 miljoner euro. Antalet anställda vid Försvarsmakten uppskattas öka med cirka 140 personer.

För de nya resursbehov som hänför sig till Natomedlemskapet anvisas ett tilläggsanslag på sammanlagt 67 miljoner euro. Tilläggsbehovet föranleds av att Natos närvaro i Finland stärks. Dessa är den marktaktiska ledning (MCLCC) som inrättas i Finland samt Natos framskjutna närvaro med markförband (FLF) i Finland. Dessutom anvisas det ett tilläggsanslag för främjande av kapaciteten att ta emot hjälp av de allierade. I satsningarna är det fråga om att Natomedlemskapet utnyttjas fullt ut som en del av utvecklingen av det nationella försvaret.

Budgetförslaget för 2025 har ett underskott på cirka 12,2 miljarder euro

I budgeten för 2025 uppgår inkomsterna till 76,6 miljarder euro och utgifterna till 88,8 miljarder euro. Slutsumman för budgetpropositionen är 0,8 miljarder euro mer än vad som budgeterats för 2024 inklusive den andra tilläggsbudgeten. Att nivån på anslaget ökar jämfört med 2024 förklaras till största delen av en justering i efterhand av välfärdsområdenas finansiering (1,4 miljarder euro) samt av lagstadgade och avtalsbaserade indexjusteringar för 2025 (1,8 miljarder euro). Däremot sänks utgiftsnivån med cirka 1,8 miljarder euro till följd av de reformer och utgiftsbesparingar som fastställts i regeringsprogrammet för statsminister Orpos regering och planen för de offentliga finanserna våren 2024.

Skatteåtstramningarna ökar skatteinkomsterna med sammanlagt cirka 1,4 miljarder euro. Skatteinkomsterna för 2025 försvagas dock av att en del av skatteintäkterna (ca 0,4 miljarder euro) realiseras redan 2024 på grund av att höjningen av punktskatten på tobak tidigareläggs.
De åtgärdshelheter för att stärka den offentliga ekonomin som fastställdes i regeringsprogrammet och vid vårens ramförhandlingar omfattar hela den offentliga ekonomin och inbegriper således även andra åtgärder än åtgärder som gäller statens budgetekonomi.

Budgetpropositionen uppvisar ett underskott på 12,2 miljarder euro, vilket kommer att finansieras genom ökad skuldsättning. Det beräknade underskottet är 0,5 miljarder euro mindre än vad som budgeterats för 2024 inklusive den andra tilläggsbudgeten. Enligt budgeten beräknas statsskulden stiga till 181 miljarder euro i slutet av 2025 jämfört med 169 miljarder euro i slutet av 2024.

Siffrorna är preliminära och kan ännu komma att preciseras.

Skattebesluten uppmuntrar till arbete och företagande

Regeringens skattepolitik uppmuntrar till arbete och företagande samt stöder inhemskt ägande. I budgeten för 2025 beräknas inflyta 67,2 miljarder euro i skatteinkomster till staten. Många av skatteåtgärderna enligt regeringsprogrammet har genomförts redan 2024. På grund av det allvarliga läget i de offentliga finanserna beslutade regeringen i samband med ramförhandlingarna våren 2024 om nya skatteåtgärder för att stärka de offentliga finanserna. Åtgärderna har valts så att de fördelas rättvist och så att de har så liten negativ inverkan på den ekonomiska tillväxten som möjligt.

I skattegrunderna för förvärvsinkomster görs en indexjustering som motsvarar förändringen i förtjänstnivåindexet på alla inkomstnivåer, med undantag för de två högsta inkomstklasserna i statens inkomstskatteskala. Dessutom lindras beskattning av arbete med betoning på låg- och medelinkomsttagare. Beskattningen av arbete lindras i barnfamiljer genom att det görs en barnförhöjning i arbetsinkomstavdraget.

Kommunernas inkomstbas stärks genom att förvärvsinkomstavdraget slopas och arbetsinkomstavdraget höjs i motsvarande grad. Som ett led i åtgärderna för att anpassa de offentliga finanserna minskas pensionsinkomstavdraget på ett sådant sätt att beskattningen av de minsta pensionerna inte skärps. Dessutom minskas hushållsavdraget. År 2025 ökar statens intäkter från inkomstbeskattningen även till följd av de ändringar i socialförsäkringsavgifterna som anknyter till att de besparingar i sysselsättningsfonden som regeringens åtgärder ger upphov till kanaliseras till att bromsa skuldsättningen inom den offentliga ekonomin. Beskattningen av kundbonus inom finansbranschen reformeras från och med 2026.

Den allmänna mervärdesskattesatsen och skattesatsen för försäkringspremier höjdes från 24 procent till 25,5 procent från den 1 september 2025, vilket ökar skatteinkomsterna också 2025. År 2025 höjs mervärdesskattesatsen för sötsaker från den nuvarande reducerade skattesatsen på 14 procent till 25,5 procent enligt den nya allmänna mervärdesskattesatsen. I enlighet med regeringsprogrammet överförs dessutom de nyttigheter som omfattas av den nuvarande reducerade mervärdesskattesatsen på 10 procent till en skattesats på 14 procent, med undantag för tidningar och tidskrifter. Mervärdesskattesatsen för den ersättning som Rundradion Ab får ur statens televisions- och radiofond behandlas fortfarande i den parlamentariska arbetsgrupp som ser över finansieringen av Rundradion. Mervärdesskattesatsen för inkontinensskydd, mensskydd och barnblöjor sänks till 14 procent i enlighet med regeringsprogrammet. Skatteinkomsterna ökar också till följd av att skattelättnaden vid den nedre gränsen för mervärdesskatt slopas. Den nedre gränsen för mervärdesbeskattning av verksamhet i liten skala höjs från 15 000 euro till 20 000 euro.

Skatteinkomsterna för 2025 ökar också på grund av att arbetsgivares utbildningsavdrag slopas, skattebehandlingen av hyresinkomster inom jordbruket förnyas och punktskatten på läskedrycker och punktskatten på starka alkoholdrycker höjs. Också de höjningar av tobaksaccisen som träder i kraft den 1 november 2024 och den 1 juli 2025 ökar skatteinkomsterna. Dessutom ökar skatteinkomsterna till följd av den ändring av punktskattelagen som gäller utvidgning av skatteansvaret vid distansförsäljning av alkohol. Ändringen trädde i kraft den 1 september 2024. Farledsavgifterna kommer dessutom att återställas till fullt belopp.

Vid ingången av 2026 höjs fordonskatten på elbilar och laddhybrider och drivkraftsskatten för husbilar, vilket ökar skatteinkomsterna redan år 2025. Skattestödet för tjänstebilar med nollutsläpp förlängs till år 2029. Skatteinkomsterna minskar till följd av den sänkning av fordonsskattens grundskatt som fastställts tidigare i fråga om det äldre fordonsbeståndet och av utvidgningen av skattefriheten för de flyttningskostnader som arbetsgivaren betalar.

Inkomster, utgifter och balans i statens budgetekonomi, miljarder euro
 

Välfärdsområdenas finansiering ökar

Välfärdsområdena finansierar sin verksamhet i huvudsak med statlig finansiering. För välfärdsområdenas finansiering med allmän täckning föreslås sammanlagt cirka 26,2 miljarder euro 2025. Finansieringen ökar med cirka 1,6 miljarder euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2024. Den faktiska ökningen är cirka 2,2 miljarder euro när man beaktar den andel på cirka 530 miljoner euro av finansieringen för 2023 som har ingått i budgeten för 2024.

Ökningen av finansieringen till välfärdsområdena förklaras i synnerhet av den justering som läggs till finansieringen i efterhand utifrån uppgifterna från år 2023 om utfallet, sammanlagt cirka 1,4 miljarder euro. Indexjusteringen ökar dessutom välfärdsområdenas finansiering med cirka 700 miljoner euro och kostnaderna för ökat servicebehov inom social- och hälsovård med cirka 240 miljoner euro.

De åtgärder som ingår i regeringsprogrammet och de ytterligare åtgärder som fastställts i planen för de offentliga finanserna 2025–2028 ingår i huvudsak i budgetförslaget, till exempel om att bevara vårdgarantin på 14 dygn och förlänga den till tre månader och att minska personaldimensioneringen inom heldygnsomsorg för äldre. Sammantaget minskar åtgärderna i regeringsprogrammet och de ytterligare åtgärderna behovet av finansiering med cirka 290 miljoner euro. De nya uppgifterna bedöms minska välfärdsområdenas kostnader lika mycket som finansieringen, så åtgärderna kommer därför varken att stärka eller försvaga välfärdsområdenas ekonomi.

Den bristande tillgången till arbetskraft har dock varit en utmaning för välfärdsområdena både verksamhetsmässigt och ekonomiskt. Personalbristen har ökat kostnadstrycket och gjort det svårare att tillhandahålla tjänster. Ett av målen vid regeringens beslutsfattande har varit att underlätta fullgörandet av de lagstadgade uppgifterna och att minska trycket att rekrytera extra personal och köpa tjänster inom social- och hälsovården. Regeringen anser att välfärdsområdenas ekonomi behöver balanseras snabbt samtidigt som man utvecklar verksamheten i välfärdsområdena på ett hållbart sätt.

Välfärdsområdenas och HUS-sammanslutningens lånebestånd uppgick totalt till 5,8 miljarder euro  utifrån boksluten för år 2023. Lånebeståndet väntas på basis av välfärdsområdenas och HUS-sammanslutningens budgetar öka till sammanlagt cirka 6,8 miljarder euro år 2024. Välfärdsområdenas investeringar påverkar de omkostnader, avskrivningar och räntor som ligger till grund för välfärdsområdenas finansiering, och de beaktas således i efterhand när nivån på den statliga finansieringen fastställs. Arbetet i den arbetsgrupp som tillsattes våren 2024 för att utveckla styrningen av investeringarna framskrider, och de nya förfarandena för godkännande i samband med investeringar införs när arbetet är klart.

Av den forskningsfinansiering som stöder statsrådets beslutsfattande anvisas 1 miljon euro till utvecklandet av lägesbilden av välfärdsområdenas verksamhet.

Statens åtgärder stärker den kommunala ekonomin

För statsbidrag till kommunerna förslås det cirka 5,6 miljarder euro år 2025. Av detta uppgår de kalkylerade statsandelarna till cirka 4,7 miljarder euro, kompensationen för kommunernas skatteförluster till cirka 0,5 miljarder euro och de övriga statsbidragen till cirka 0,4 miljarder euro. 

För statsandelen för kommunal basservice föreslås det cirka 3,4 miljarder euro, vilket är nästan 900 miljarder euro mer än i den ordinarie budgeten för 2024. Statsandelen höjs permanent med 277 miljoner euro. Tillägget lindrar de effekter på statsandelarna som beror på justeringen av de kostnader och den finansiering som överfördes från kommunerna till välfärdsområdena i samband med social- och hälsovårdsreformen.

Vid ingången av år 2025 överförs ansvaret för att ordna arbetskraftsservice från staten till kommunerna, och kommunerna anvisas full statsandel för de nya uppgifterna. Som en del av reformen ökar kommunernas finansieringsansvar för utkomstskyddet för arbetslösa samtidigt som statens ansvar minskar på motsvarande sätt. I statsandelen för basservice görs ett tillägg enligt genomsnittet, som motsvarar det ökade finansieringsansvaret. Även totalreformen av lagen om främjande av integration ökar kommunernas ansvar för främjandet av integration. Till statsandelen för reformerna anvisas cirka 870 miljoner euro i överföring från de övriga förvaltningsområdena.

I enlighet med regeringsprogrammet ökar man också den grundläggande undervisningen med sammanlagt tre årsveckotimmar, reformerar stödet för lärandet och förbättrar situationen för invandrarmammor. Sammantaget ökar de nya och mer omfattande uppgifterna och skyldigheterna statsandelen med 63 miljoner euro. De besparingar som görs i fråga om uppgifterna och skyldigheterna minskar i sin tur statsandelen med sammanlagt 58 miljoner euro. I euro är de största sparåtgärderna besparingen i sysselsättningsanslagen och slopandet av kommunernas sysselsättningsskyldighet i fråga om arbetslösa arbetssökande som fyllt 57 år.

Till den del som minskningen av kommunernas uppgifter och förpliktelser inte har uppnått det sparmål på 100 miljoner euro som regeringen fastställde i våras, minskas statsandelen för kommunal basservice med 22,7 miljoner euro. Avvecklingen av normer fortsätter med syftet att öka kommunernas svängrum på det sätt som bestämts i regeringsprogrammet och vid ramförhandlingarna.

Den stärkande effekten på den kommunala ekonomin uppgår totalt till cirka 270 miljoner euro jämfört med budgeten för 2024.

Miljö och klimat

Regeringen fortsätter bereda och vidta åtgärder genom dess energi- och klimatstrategi för att minska utsläppen och öka kolsänkorna, och förbereder sig på att också vid halvtidsöverläggningen fatta beslut som främjar uppnåendet av klimatmålen.

När det gäller konsekvenserna för vatten föreslår regeringen 3,6 miljoner euro för att förbättra tillståndsprocessens förutsägbarhet och försnabba den, öka undantagsmöjligheterna och förtydliga förfarandena.

Regeringen inför en så kallad flexibilitetsmekanism för distributionsskyldigheten för att bränsledistributörerna ska kunna uppfylla sin distributionsskyldighet genom att finansiera andra utsläppsminskningar. Energimyndighetens kompetens stärks i syfte att kunna säkerställa och godkänna nya kostnadseffektiva åtgärder som minskar utsläppen.

Lagen om havsbaserad vindkraft i den ekonomiska zonen planeras träda i kraft i januari 2025. Regeringen reserverar resurser för beredningen av besluten om valet av områden och för ordnandet av konkurrensutsättningarna. För åtgärderna föreslås sammanlagt ett belopp av cirka 1,2 miljoner euro per år.

Finlands första medelfristiga plan lämnas till EU i höst

Regeringen har diskuterat den medelfristiga plan för 2025—2028 som krävs enligt EU:s nya finanspolitiska regler som trädde i kraft den 30 april 2024. I planen föreslås en så kallad nettoutgiftsbana för utvecklingen av de offentliga utgifterna (dvs. de nominella primära nettoutgifternas tillåtna ökningstakt) och en ekonomi- och finanspolitisk regeringsstrategi för hur man ska följa nettoutgiftsbanan. Utkastet till planen publiceras den 23 september 2024, och den slutliga planen ska godkännas av statsrådet den 10 oktober 2024.

Tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2024

Under budgetförhandlingarna fattade regeringen beslut om följande utgiftsposter i den tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2024: Som en utgiftspost inom säkerheten ska man reformera statsrådets system för lägesbilder, anvisa ett tilläggsanslag till KEJO-projektet, höja skatteförvaltningens säkerhetsnivå, förnya passerkontrollen vid presidentens kansli, förbättra Gränsbevakningsväsendets teknik för gränsövervakning och samordna systemen för militärens lägesbilder.

Regeringen föreslår att man genom den tredje tilläggsbudgeten ska utvidga det positiva kreditupplysningsregistret att gälla även husbolagslån och satsa på att utveckla mekanismen för övervakningen av växthusgasinventeringen inom markanvändningssektorn och stödja sjöräddningssällskapets anskaffning av fartyg. Det ska anvisas finansiering för beredningen av speciallagstiftning gällande tvångsinlösning av Helsinki-hallen.

Arkitektur- och designmuseet kapitaliseras så, att hela kapitaliseringen genomförs i höst i enlighet med det beslut som fattats av det finanspolitiska ministerutskottet.

Behandlingen av budgetpropositionen för 2025

Budgetpropositionen för 2025 behandlas vid statsrådets allmänna sammanträde den 23 september. Budgetpropositionen publiceras efter det på webbplatsen budjetti.vm.fi. Finansministeriets ekonomiska översikt publiceras samtidigt som budgetpropositionen den 23 september.

Ytterligare information: Mikko Martikkala, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 16001, Jussi Lindgren, finansministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 050 576 4611, Laura Ollila, undervisningsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 050 310 4990, och Marjo Loponen, jord- och skogsbruksministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 050 308 5411