Statsminister Vanhanen vid invigningen av Aalto-universitetet

(med reservation för ändringar)

Ärade Republikens President,
Mina damer och herrar,

Under den senaste tiden har vi haft anledning att dra oss till minnes händelser i vårt lands historia under de två föregående århundradenas början. Båda dessa tidsperioder bjöd på såväl utmaningar som möjligheter, och Finland och finländarna var inte heller sena att ta emot dem. I dag är Finland ett självständigt, modernt land, och medlem av Europeiska unionen.

Med tanke på den interna utvecklingen innebar dessa århundraden också att landet moderniserades. I detta syfte grundades år 1849 Helsingfors tekniska realskola, år 1871 Skulpturskolan och år 1911 Handelshögskolan. Också under detta århundrade kommer moderniseringen, nu under namnet globalisering, att fortsätta runtom i världen.

Aalto-universitetets allmänmänskliga uppgift är att svara på frågor och ta tillvara möjligheter, nu när den teknisk-mekaniska bildningen - för att tala med Alvar Aaltos termer - i allt större omfattning påverkar alla civilisationer, samhällen och naturmiljöer.

Aalto-universitet har som särskild uppgift att bistå Finland i denna allmänmänskliga utveckling och vara framgångsrik i detta uppdrag, såväl internt som i förhållande till omvärlden.

Den finska välfärden baserar sig redan nu på att 40 procent av det finska arbetet konkurrerar på den internationella marknaden. För att nå framgång i dessa ansträngningar måste de finska företagen varje dag ge prov på allt bättre och mer mångsidig kompetens.

Både regeringens egna och exempelvis Sitras utredningar har redan länge talat sitt tydliga språk. Också finska företag som arbetar på de globala marknaderna måste skaffa information och kompetens från de bästa källorna i världen. Samtidigt måste våra egna universitet kunna svara på de globala företagens behov - lyckas de inte med detta flyttar forskningen som bedrivs vid dessa universitet gradvis bort från Finland.

Det var rektor Yrjö Sotamaa som i sitt anförande vid öppnandet av höstterminen 2005 vid Konstindustriella högskolan, öppnade ett alldeles nytt perspektiv på hur just denna utmaning kan mötas. Han föreslog att tre högskolor skulle slås samman till ett innovationsuniversitet. Samtidigt betonade han vikten av att integrera konsten och formgivningen i utvecklandet av innovations- och näringsverksamheten.

Hans anförande ledde till en bred debatt och omfattande beredning på många olika håll. Detta i sin tur medförde att statsministern och två regeringar gav sitt stöd till det nya universitetet, helt enkelt för att projektet på ett konkret sätt svarar på den brännande nationella frågan om Finlands livsvillkor i en globaliserad värld.

I dag vill vi tacka näringslivet för dess insats, och i synnerhet dess primus motor, styrelsens ordförande Antti Herlin. Själv blev jag övertygad om vikten av detta projekt för vårt land vid i synnerhet två tillfällen där projektet presenterades, det ena av kansler Matti Lehti och professor Yrjö Neuvo och det senare av Antti Herlin, Matti Lehti, verkställande direktör Martti Mäenpää och direktör Timo Kekkonen.

I dag vill jag också rikta ett särskilt tack till finans- och undervisningsministern i den föregående regeringen Antti Kalliomäki och undervisningsministrarna i denna regering Sari Sarkomaa och Henna Virkkunen, samt statssekreterarna Raimo Sailas och Heljä Misukka och deras arbetsgrupper.

Ett stort tack förtjänar också de tre högskolornas rektorer Yrjö Sotamaa och Helena Hyvönen, Matti Pursula och Eero Kasanen samt professorer, lärare, studerande och personal, för den fördomsfrihet de visat. Jag hoppas att en anda av fördomsfrihet också kommer att prägla det nya universitetet när det väl kommer igång.

Jag hoppas exempelvis att vi i samma anda så snabbt som möjligt ska kunna marknadsföra studier på hög nivå vid Aalto-universitetet till studerande utanför EU, och samtidigt genom stipendiearrangemang säkerställa att studerande från utvecklingsländerna har möjlighet att komma hit också i framtiden. Jag använder detta ärevördiga forum för att framhäva att det är hög tid att vi övervinner vår allmänt utbredda motvilja mot att sälja finsk utbildning på den internationella marknaden, mot terminsavgift.

Det skulle vara fel att säga att beslutet har varit lätt att fatta - det rörde sig ju trots allt om betydande summor också med tanke på statsfinanserna. Regeringen genomförde denna omfattande reform av innovationssystemet och universiteten i ett klimat som präglades av förståelig oro för att ett enda universitet skulle få lejonparten av de offentliga resurserna.

Aalto-universitetet är emellertid inte ett nationellt centraliseringsprojekt utan ett globalt regionaliseringsprojekt mellan Finland och de övriga länderna i världen.

Alla universitet, inklusive Aalto-universitetet, fyller flera synnerligen viktiga funktioner, och varje finskt universitet har projekt i världsklass som jag vill uppmuntra dem att nätverka om direkt med de bästa förmågorna i hemlandet och i hela världen.

Låt oss glömma alla gamla kartprojektioner där Finland ligger någonstans i övre hörnet av pappret. I stället borde vi alla på samma sätt som t.ex. Nokia eller Finnair som perspektiv ta jordgloben som karta, på vilken vi kan se hur fördelaktigt vårt land är beläget i förhållande till alla världsdelar och deras centra.

Vi bör också vara medvetna om att tyngdpunkten i logistiken mellan Europa och Asien och i fråga om nya naturresurser kommer att förflyttas till just vårt kalottområde, som en följd av klimatförändringen.

Vi har redan fått många goda nyheter. En sådan är bl.a. att forskningsenheten för informations- och kommunikationsteknik vid Europeiska institutet för innovation och teknik kommer att placeras på Aalto-universitetets campus i Otnäs.

EIT:s beslut innebär en god början för oss i Europa. Vårt mål bör emellertid vara att Finland en dag ska vara ett av världens främsta innovationscentra. Regeringen främjar för sin del denna utveckling. Kommunerna bör ansvara för de tjänster i vardagen som detta kräver, exempelvis i fråga om språkkraven.

Bästa åhörare,

Namnet på det nya universitet som nu inleder sin verksamhet uttrycker på ett insiktsfullt och talande sätt universitetets primära syfte: att ytterligare fördjupa det grundläggande sambandet mellan ”teknisk-mekanisk bildning”, konst och formgivning. Därmed uttrycker det också ett löfte om en förnyelse i modern tid i Alvar Aaltos anda.

Enlig Alvar Aalto har kulturen till uppgift att förmänskliga livet och styra tekniken så att den betjänar livet på ett harmoniskt sätt. Ett villkor för detta är enligt Aalto att vi i livets olika vändningar ger utrymme för tvivel och kritik, och att vi har den enskilda människan och hennes fördel som måttstock i allt.

En sådan förmänskligande kultur är enligt Aalto inte ett separat fenomen som kan lösgöras från livet; det får inte finnas s.k. kulturkretsar och separata dekorationselement i livet, utan kulturen är en vävtråd som löper igenom alla fenomen. Enligt Aalto kan också de minsta och mest vardagliga uppgifter ha resultat som kan ges en mänsklig dimension och harmoni.

I samklang med Alvar Aaltos tankar önskar jag Aalto-universitetets rektor Tuula Teeri lycka och framgång. Samtidigt framför jag på mina egna och landets regerings vägnar min hälsning till Aalto-universitetet, och önskar det framgång i fosterlandets och mänsklighetens tjänst.