Regeringen enades om ramarna för statsfinanserna och om tilläggsbudgeten

I sitt program har regeringen ställt som mål att före valperiodens slut få till stånd en minskning av statens skuldkvot. För att uppnå detta mål ämnar regeringen förbättra sysselsättningen, få fart på den ekonomiska tillväxten och utöka skatteinkomsterna samt genomföra utgiftsbesparingar på ett socialt rättvist sätt.

Att uppnå en långsiktig stabilitet i den offentliga ekonomin kräver framför allt strukturella ändringar, av vilka de viktigaste är att förlänga tiden i arbetslivet samt kommunreformen. Som en del av besluten som fattades vid ramförhandlingarna har regeringen enats om betydande reformer som i regel inverkar på hållbarheten i den offentliga ekonomin på lång sikt. Riktlinjerna för att förlänga tiden i arbetslivet inverkar direkt på hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin. En genomsnittlig förlängning på ett år av tiden i arbetslivet minskar hållbarhetsunderskottet med en procent, dvs. med dryga två miljarder euro. Det övergripande förslaget enligt avtalet mellan arbetsmarknadens centralorganisationer förlänger tiden i arbetslivet med i genomsnitt dryga ett år.

Anpassningsåtgärder en förutsättning för att stoppa skuldsättningen

En balansering av den offentliga ekonomin och en minskning av hållbarhetsunderskottet förutsätter utöver insatserna för sysselsättningen och tillväxten även betydande anpassningsåtgärder. Regeringen förnyar de ekonomiska strukturerna för att möjliggöra att förutsättningarna för den ekonomiska tillväxten är större än vad prognoserna visar.

De åtgärder som nämns i regeringsprogrammet förbättrar saldot i statsfinanserna med sammanlagt ca 2,5 miljarder euro per år före 2015. De ekonomiska utsikterna har försämrats och det behövs betydande ytterligare anpassningsåtgärder för att de mål som i regeringsprogrammet uppställts för statens finansförvaltning ska kunna uppnås och utvecklingen av skuldsättningen stoppas. Målet med dessa anpassningsåtgärder är att ytterligare höja saldot i statsfinanserna med sammanlagt ca 2,7 miljarder euro per år före 2015.

Anpassningsåtgärderna riktas till såväl statens inkomster som statens utgifter. Skattehöjningarna uppgår till 1,5 miljarder euro och utgiftsbesparingarna till 1,2 miljarder euro.

Vid beskattningen beaktas tillväxten och att beskattningen är rättvis

De viktigaste fiskala konsekvenserna som skatteändringarna medför är att justeringen av beskattningen av förvärvsinkomster slopas 2013–2014 och att mervärdesskattesatserna höjs med en procentenhet. År 2014 ökar statens och kommunernas skatteinkomster till följd av slopandet av justeringen av beskattningen av förvärvsinkomster med knappt 800 miljoner euro och till följd av skärpningen av mervärdesskatten med knappt 750 miljoner euro netto. Genom ändringen av överlåtelseskatten samlas sammanlagt 80 miljoner euro in. Beskattningen av de människor som har de allra lägsta inkomsterna lindras genom att höja arbetsinkomstavdraget för dem som har de minsta löneinkomsterna. Även grundavdraget höjs. Genom dessa åtgärder minskas även inkomstklyftorna.

Till stöd för tillväxten bereder regeringen effektiva skatteincitament som införs redan 2013.

För att stödja produktutveckling som inriktas på tillväxt införs ett FoU-incitament genom vilket företag på samfundsskatt får en skatteersättning som beror på lönekostnaderna för FoU-personalen. Minimi- och maximibelopp fastställs för tillväxtincitament för kapitalinvesteringar och incitament för FoU-verksamhet. Tillväxtincitament för kapitalinvesteringar gäller endast sådana minoritetsinvesteringar i små företag som görs av fysiska personer. För att öka antalet investeringarna ges industrin en möjlighet att göra dubbla avskrivningar fram till utgången av 2014.

Dessutom införs ett temporärt tillväxtincitament med stöd av vilket privata investerare får skatteavdrag när de investerar i onoterade tillväxtföretag. Risktagningen ökas även genom att temporärt höja antagandet om anskaffningsutgifterna för investeringar som görs i onoterade små och medelstora företag till 50 procent.

De bärande principerna inom beskattningen är rättvisa och att stödja den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. Särskilt under svåra ekonomiska tider är det motiverat att skattebördan är större för dem som har högre inkomster. Regeringen skärper beskattningen av förvärvsinkomsten för dem som tjänar över 100 000 euro per år genom att i förvärvsinkomstskattetabellerna ta in en ny skatteklass. Beskattningen av arv på över en miljon euro skärps även och beskattningen av stora pensioner skärps så att den motsvarar beskattningen av löneinkomster. Genom dessa solidaritetsskatter ökar statens skatteinkomster med uppskattningsvis 115 miljoner euro.

Regeringen uppmuntrar till en förlängning av tiden i arbetslivet genom att till alla skatteförmåner i försäkringspremier som hänför sig till frivilligt pensionsskydd lägga till ett villkor som stipulerar att pensionsförmåner kan fås först vid den övre åldersgränsen för pensionsåldern. Ändringen gäller inte retroaktivt för gamla avtal. Villkoren i systemet med avträdelsestöd inom jordbruket ändras från och med 2013 i fråga om avträdelseformer, och från och med 2014 höjs åldersgränserna för generationsväxlingar.

Inom energibeskattningen fortsätter uppmuntrandet av utsläppssnålhet genom en måttfull höjning av koldioxidkomponentens andel i skatten. Genom de strukturella ändringarna som avvecklar överkompensationen som ingår i kilometerersättningen samlas ca 70 miljoner euro in.

Genom det sektorsövergripande åtgärdsprogrammet för bekämpning av grå ekonomi eftersträvar regeringen årliga tilläggsinkomster på 300 miljoner euro. Denna ökning av skatteinkomsterna har dock inte tagits in i prognosen, eftersom de konkreta åtgärderna och förslagen om en ökning av inflödet av skatteinkomster ännu håller på att beredas. Bankskatten som anges i regeringsprogrammet införs 2013 och den s.k. windfallskatten 2014. Efter införandet uppskattas dessa öka skatteutfallet med sammanlagt 340 miljoner euro per år.

Ungdomsarbetslösheten bekämpas genom samhällsgaranti - stimulansfällorna inom sysselsättningen åtgärdas

I det svåra ekonomiska läget bör rambesluten bilda en helhet som stärker förtroendet. Med tanke på Finlands framtid placeras därför åtgärder för att höja sysselsättningsgraden, öka utbudet av yrkeskunnig arbetskraft och stärka de ekonomiska tillväxtmöjligheterna i centrum av den ekonomiska politiken.

Regeringen betonar i synnerhet vikten av de åtgärder som riktas till de unga. Bland de unga finns kalkylmässigt den största potentialen för att förlänga tiden i arbetslivet. Både med tanke på samhällsekonomiska och humana aspekter hör det till samhällets viktigaste uppgifter att genom utbildning och läroavtal hjälpa de unga ut i arbetslivet.

Den sektorsövergripande samhällsgarantin för unga genomförs fullt ut från och med 2013. Under den kommande ramperioden riktas hälften av det årliga tillägget på 60 miljoner euro till arbets- och näringsministeriets och hälften till undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde. En utbildningsgaranti skapas för unga som gått ut grundskolan. Förutom samhällsgarantin för unga riktas 27 miljoner euro år 2013 och 52 miljoner euro åren 2014–2016 på åtgärder med vilka man stöder unga under 30 år som inte har någon utbildning så att de ska kunna avlägga yrkesexamen.

Det föreslås en nivåhöjning i fråga om verkstadsverksamheten för unga och det uppsökande ungdomsarbetet så att nivån på anslaget höjs till 19,5 miljoner euro under åren 2013–2015 och till 11,5 miljoner euro år 2016. Genom anslagsökningen strävar man efter att trygga verksamheten.

Också tilläggsbudgeten för 2012 innehåller flera åtgärder som stöder sysselsättningen och tillväxten. Regeringen föreslår att anslaget för sysselsättnings-, utbildnings- och specialåtgärder höjs med 24 miljoner euro. Likaså föreslås en höjning av anslagen för studieplatser inom yrkesinriktad tilläggsutbildning.

I tilläggsbudgeten föreslås dessutom anslagsökningar på sammanlagt 30 miljoner euro för de reparationsprojekt i skolbyggnader och verksamhetsenheter för social- och hälsovården i kommunerna som inleds 2012. Som stöd till gruvindustrin föreslås ett tillägg på 20 miljoner euro genom kapitalisering av Finlands Industriinvestering Ab.

Regeringen inför flera nya åtgärder för att minska den strukturella arbetslösheten och göra det mera sporrande att arbeta. Slopandet av behovsprövningen av arbetsmarknadsstödet när det gäller makens inkomster sänker tröskeln för sysselsättning och minskar familjernas fattigdom.

För att aktivera långtidsarbetslösa genomför regeringen också ett försök i enlighet med regeringsprogrammet där huvudansvaret för aktiveringen överförs på kommunen. I samband med försöket genomförs ett försök med sysselsättningsbonus som innebär att en långtidsarbetslös efter att ha blivit sysselsatt får behålla arbetsmarknadsstödet under en månads tid. Dessutom förlängs perioden för justering av bostadsbidraget till 6 månader som ett försök. Man utreder också möjligheten att införa ett skattekort för arbetslösa.

I fråga om studiestödet görs en kostnadsneutral reform som träder i kraft vid ingången av 2014. Målet med reformen är att få studerandena att genomföra sina studier på kortare tid genom att studiestödet görs mera sporrande. Också reformer som gäller familjeledighet bereds under 2012.

Utgiftsbesparingarna genomförs enligt kravet på social rättvisa

Regeringen genomför utgiftsbesparingar på sammanlagt ca 1,2 miljarder euro. Besparingarna genomförs på så sätt att utkomsten för de människor som har det särskilt svårt ställt tryggas.

De mest betydande besparingarna gäller statsandelarna till kommunerna, som minskas gradvis så att nivån på statsandelarna för år 2015 är 520 miljoner euro lägre. Samtidigt riktar regeringen omfattande stöd till kommunerna. Regeringen bedömer tillsammans med kommunerna om det är möjligt att minska kommunernas förpliktelser och göra normerna flexiblare. Dessutom utreds också möjligheterna att höja den nedre gränsen för fastighetsskatten. Under 2014-2015 riktas det en förhöjd utdelning av samfundsskatten till kommunerna och avsikten är också att intäkterna från avfallsskatten ska riktas till kommunerna. De extra skatteintäkterna till kommunerna uppgår sammanlagt till över 260 miljoner euro per år.

Det görs inga nedskärningar i den sociala tryggheten och indexhöjningarna i fråga om den genomförs. Under det år då mervärdesskattesatsen höjs justeras den sociala tryggheten enligt den beräknade indexhöjningen för hela året, och i syfte att stödja låginkomsttagarnas köpkraft görs detta redan under årets första hälft.

Barnbidraget förblir på nuvarande nivå och dess indexförhöjningar under 2013-2015 genomförs inte.

Sjukförsäkringsersättningarna för den privata vården kommer att sänkas. Universitetsindex samt statsandelsindex inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde fryses för år 2013. De ministeriespecifika utgiftsbesparingarna på 2015 års nivå ingår i förvaltningsområdenas utdrag.

Insatser för att stödja ny företagsverksamhet

Målet med regeringens närings- och innovationspolitik är att öka antalet innovativa och snabbväxande företag med internationell inriktning. Inom sysselsättnings- och entreprenörspolitiken riktas anslag i enlighet med regeringsprogrammet till åtgärder som främjar sysselsättning och tillväxt.

I tilläggsbudgeten för 2012 föreslås det ett tilläggsanslag på 11,3 miljoner euro för säkerställande av att gränstrafiken mellan Finland och Ryssland är smidig och trygg och för förbättrande av förutsättningarna för tillväxt inom gränstrafiken, handeln och turismen.

När det gäller trafikprojekt prioriteras under ramperioden de trafikprojekt som främjar minskade utsläpp och trafiksäkerheten och projekt som främjar tillväxten och som är viktiga med tanke på näringslivet. I ramdiskussionen godkändes regeringsperiodens centrala projekt för 2012-2016. Programmet omfattar 1,0 miljarder euro och innefattar bl.a. följande projekt: E18 Fredrikshamn-Vaalimaa, E18 köområde för långtradartrafiken vid Vaalimaa,Rv 3 Tammerfors-Vasa (Laihela), Rv 5 S:t Michel-Juva, Rv 6 Taavetti-Villmanstrand, Rv 8 Åbo-Björneborg, triangelspåret i Riihimäki, förbättring samt elektrifiering av banförbindelsen Ylivieska-Idensalmi-Kontiomäki, Raumo farled, förbättring av Ring I, utökning av kapaciteten på banavsnittet Helsingfors-Riihimäki, E 18, utveckling av Ring III, Rv 22 Uleåborg-Kajana, Rv 4 vid Rovaniemi, förnyande av styrsystemen för väg-, sjö- och spårvägstransporter samt förbättring av bangården i Helsingfors.

Regeringen fattade också ett principbeslut om att genomföra Pisarabanan och om Riihimäki-Böle banans andra skede, spår nummer två på banan Imatra-Luumäki samt om förbättringen av banan mellan Imatra och Ryssland.

Arbetspensionssystemets konsekvenser och hållbarhet utvärderas

I enlighet med arbetsmarknadsorganisationernas avtal som gäller förlängning av tiden i arbetslivet ska regeringen göra en omfattande utvärdering av det nuvarande pensionssystemets konsekvenser och hållbarhet, enligt vilken beslut om reformen av arbetspensionssystemet fattas. Granskningen utgår från den förväntade livstiden för en 62-åring, om inte annat avtalas. Som grund för lagstiftningen förhandlar arbetsmarknadsparterna om de frågor i reformen av pensionssystemet som gäller åldersgränserna i pensionssystemet, förtidspensionssystemen, invalidpensionens längd, familjepensionen, avdraget av löntagaravgiften från pensionsinkomsten, intjänandet av pension och tidpunkten när intjänandet börjar, index samt den avgiftsutveckling som tryggar pensionsförmånerna. Förhandlingarna om dessa frågor fortsätter snarast möjligt. Utredningen genomförs före utgången av 2013 och reformen träder i kraft senast den 1 januari 2017.

I arbetsmarknadsorganisationernas avtal ingår ett flertal åtgärder som förlänger tiden i arbetslivet, och de ska träda i kraft vid ingången av 2014. Särskilt de korttidsanställdas ställning på arbetsmarknaden ska stödjas genom att arbetsvillkoret för den inkomstrelaterade dagpenningen förkortas från 8 månader till 6 månader. Tiden för inkomstrelaterad dagpenning ska ändras så att den är beroende av arbetshistorians längd och av arbetstagarens deltagande i aktiveringsåtgärder. Syftet med detta är att uppmuntra arbetssökande att delta t.ex. i utbildning och arbete med sysselsättningsstöd. Även inom företagshälsovården och arbetshälsan ska det satsas hårt på att förlänga tiden i arbetslivet. Det avtalas också om att slopa den förtida ålderspensionen och höja åldersgränsen för deltidspension till 61 år för dem som är födda år 1954 eller därefter.

Vid ingången av 2015 ska åldersgränsen för arbetslöshetsslussen höjas med 1 år för dem som är födda år 1957 eller därefter. Före utgången av maximitiden för den inkomstrelaterade dagpenningen ska dock i framtiden en arbetslös arbetssökande som fyllt 60 år och arbetslösa arbetssökande över 60 år ha rätt till ett arbete som ordnas av arbetskraftsmyndigheten eller till någon annan aktiveringsåtgärd som pågår tillräckligt länge så att arbetsvillkoret uppfylls på nytt. I sådana fall fastställs dagpenningen på basis av det tidigare anställningsförhållandet. Under övergångsperioden garanteras personer födda år 1957 ett inkomstrelaterat utkomstskydd för arbetslösa som omfattar 600 dagar.

Kommunreformen är nödvändig för tryggandet av tjänster

Som en följd av att befolkningens medelålder stiger ökar också utgiftstrycket inom den kommunala ekonomin ytterligare. Det kommer att krävas en stram utgiftsdisciplin för att hålla kommunernas och samkommunernas driftsekonomi i balans. Det viktiga är att ökningen i löneutgifterna dämpas och att åtgärder som siktar till en ökad produktivitet genomförs.

Enligt kommunindelningslagen upphör betalningen av sammanslagningsunderstöd och kompensation för förlorade statsandelar från och med 2014. De sista understöden enligt den nuvarande lagen beviljas för kommunsammanslagningar som genomförs 2013. Man är förberedd på att rikta omställningsskydd till kommuner som sammanslås och beslut om nivån och fördelningen av det ska fattas i samband med beredningen av strukturlagen. I samband med följande rambeslut fattas beslut om den finansiering som behövs.

I och med att utsikterna för den kommunala ekonomin försämras får regeringens kommunreform en allt viktigare roll som ett redskap för tryggandet av kommuninvånares tillgång till tjänster på lika villkor.

Utdrag ur förvaltningsområdenas anslagsramar

I rambeslutet har man beaktat frysningen av anslagen för utvecklingssamarbete enligt utgiftsbesparingarna i regeringsprogrammet, så att nivån på anslagen för det egentliga utvecklingssamarbetet 2013–2014 är densamma i euro som 2012. Anslagen för utvecklingssamarbete för 2015 minskas dessutom med 30 miljoner euro. Eftersom regeringens mål ändå är att säkerställa en ökning av anslagen för utvecklingssamarbete till 0,7 procent av BNP, kommer en del av inkomsterna från auktioneringen av utsläppsrätter att styras till klimatfinansieringen och utvecklingssamarbetet. Utrikesministeriets besparingar uppgår till sammanlagt ca 47 miljoner euro.

Samarbetet mellan polisen, åklagarväsendet och domstolarna effektiviseras inom processen med att hantera brottmål. Man fortsätter den strukturella reformen av domstolsväsendet genom att minska antalet hovrätter och förvaltningsdomstolar. Avsikten är att en systemhelhet med en databas och informationssystem ska byggas upp som ett effektivt stöd för de allmänna domstolarna och åklagarväsendet. För att minska de negativa konsekvenserna av snabblån bereds det ny lagstiftning. Vid justitieministeriet görs strukturella besparingar på sammanlagt ca 8 miljoner euro fr.o.m. 2015, dock utan att ge avkall på rättssäkerheten.

Ett gemensamt fältledningssystem införs för polisen, räddningsväsendet, social- och hälsovårdsväsendet, Gränsbevakningsväsendet, försvarsmakten och Tullen. Systemet ersätter de system som för närvarande används av dessa myndigheter. Regeringen bereder sig också på att finansiera utvecklandet av polisens elektroniska tjänster, i synnerhet de som gäller tillstånd. Polisens resurser på längre sikt säkerställs genom en ökning av anslagen med 12–30 miljoner euro per år under ramperioden samt genom inledandet av en reform av polisförvaltningsstrukturen. Inrikesministeriets besparingar uppgår till sammanlagt ca 10 miljoner euro.

Reformen av försvarsmakten genomförs i enlighet med regeringsprogrammet. Syftet med reformen är att säkerställa Finlands försvarsförmåga och skapa bestående kostnadsbesparingar. Försvarsministeriets besparingar på sammanlagt ca 27 miljoner euro gäller krishanteringsutgifter och 2015 års indexhöjning för materielanskaffning.

Skatteförvaltningen har berett en omfattande reform som inbegriper skatteförvaltningens alla nuvarande skatteslag och programvaror för behandling av dem. Man bedömer att detta system för verksamhetsstyrning, som grundar sig på en reform där man utnyttjar inbyggd programvara, bäst tryggar en störningsfri verksamhet på lång sikt inom beskattningen.

Under ramperioden fortsätter tullverket att utveckla sådana informationssystem i anslutning till elektronisk förtullning som omspänner hela EU. Samtidigt förnyar tullverket sin organisation genom att övergå till en riksomfattande organisation i en nivå.

Med medel under statskoncernens gemensamma moment för främjande av produktiviteten stöds finansieringen av viktiga projekt som gäller informationssystem och andra utvecklingsprojekt inom olika de förvaltningsområdena kumulativt med 140 miljoner euro fram till utgången av ramperioden.

Förbättrandet av kvaliteten på förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen, morgon- och eftermiddagsverksamheten och den grundläggande konstundervisningen fortsätter under ramperioden. Gruppstorlekarna inom den grundläggande utbildningen görs mindre, utbudet av morgon- och eftermiddagsverksamhet utökas, klubbverksamheten befästs och elevvården stärks. Sammanlagt 34,6 miljoner euro i tilläggsfinansiering riktas till utvecklingsåtgärder senast 2015. Besparingarna inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde uppgår till sammanlagt ca 138 miljoner euro, där den största andelen utgörs av frysningar av olika index.

Konstuniversitetet grundas 2013 genom en sammanslagning av Sibelius-Akademin, Bildkonstakademin och Teaterhögskolan.

När det gäller högskolestuderandenas måltidsstöd bereder man sig på tilläggsutgifter på ca 1,3 miljoner euro som föranleds av att stödet höjs (0,07 euro). I fråga om stödet för skolresor för studerande i gymnasieutbildning och yrkesutbildning bereder man sig också på att kostnaderna kommer att öka på grund av att biljettpriserna stiger.

Besparingarna inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde uppgår till sammanlagt 55 miljoner euro.

I rambeslutet har man beaktat den reform av finansieringen av Rundradion som träder i kraft vid ingången av 2013. Den nuvarande televisionsavgiften ersätts med en rundradioskatt, vars intäkter i form av överföring riktas till statens televisions- och radiofond och vidare till Rundradion. Såväl intäkterna av rundradioskatten som den fondöverföring som grundar sig på intäkterna har dimensionerats till 500 miljoner euro 2013, varefter den årliga nivån på finansieringen höjs utifrån ett kombinationsindex. I syfte att trygga en oberoende finansiering av Rundradion har regeringen beslutat att fondöverföringen i budgeten behandlas som en utgiftspost som står utanför ramen. Detta är ett undantag från regeringsprogrammets rambestämmelse.

Inom energipolitiken uppfyller man Europeiska unionens mål för minskning av växthusgaser och mål att utöka andelen förnybar energi. Inom energibeskattningen fortsätter uppmuntrandet av utsläppssnålhet genom en måttfull höjning av koldioxidkomponentens andel i skatten. Investeringar som gäller förnybar energi stöds genom att ett särskilt stöd reserveras till ett försöksprojekt för havsbaserad vindkraft. Arbets- och näringsministeriets utgiftsbesparingar uppgår till ca 80 miljoner euro 2015.

Beredningen av lagstiftningen om småbarnsfostran och dagvårdstjänster, liksom förvaltningen och styrningen av desamma, överförs från social- och hälsovårdsministeriet till undervisnings- och kulturministeriet, dock så att stödet för hemvård och privat vård av barn samt vårdpenningen administrativt sköts av social- och hälsovårdsministeriet.

Målet med att utveckla servicen inom åldringsvården för veteraner är att stödja deras möjligheter att klara sig hemma. Grundnivån på rehabiliteringspenningen för frontveteraner höjs med 4 miljoner euro, vilket till hälften riktas till rehabilitering och till att klara sig hemma. Dessutom höjs veterantillägget den 1 januari 2013 från ca 50 euro till ca 100 euro per månad.

För verksamheten med läkarhelikoptrar och helikoptrar med medicinsk utrustning föreslås 23,7 miljoner euro 2013. Modellen för statlig finansiering av verksamheten förnyas så att den statliga finansieringen efter en övergångsperiod riktas till kommunerna inom ramen för finansieringen enligt statsandelssystemet. Under ramperioden reserveras dock en separat statlig ersättning till den förvaltningsenhet, FinnHEMS Oy, som ansvarar för läkarhelikopterverksamheten. Utgiftsbesparingarna inom social- och hälsovårdsministeriet uppgår till sammanlagt något under 170 miljoner euro, där frysningen av indexjusteringarna av barnbidragen utgör den mest betydande delen.

Anslagen för miljövård riktas mera än tidigare till ett effektivare skydd av Östersjön, finansiering av projekt som främjar grön ekonomi, finansiering av Forststyrelsens naturtjänster, en fortsättning av handlingsplanen för skydd av skogarna i södra Finland (METSO), genomförande av tidigare skyddsprogram och skydd av myrar. Dessutom görs satsningar på upprätthållandet av en tillräcklig oljebekämpningsberedskap. Besparingarna inom miljöförvaltningen uppgår till ca 5 miljoner euro.

Stödåtgärderna inom bostadspolitiken riktas i synnerhet till att utveckla bostadsförhållandena för särskilda grupper och till att stödja byggandet av hyresbostäder i tillväxtområden. Understöd för reparation av bostäder prioriteras i fråga om reparation av äldre personers och funktionshindrade personers bostäder och i fråga om att installera hissar i efterskott i syfte att göra det möjligt för dem att bo hemma. Energiunderstöd beviljas för ibruktagande av uppvärmningsmetoder som utnyttjar förnybar energi och för att uppmuntra till energireparationer. Det nationella handlingsprogrammet för åtgärder mot fukt och mögel fortsätter. Besparingarna inom bostadspolitiken uppgår till sammanlagt ca 15 miljoner euro.

Genom effektivitets- och resultatprogrammet söker man med interna medel inom statsförvaltningen efter metoder att möta behovet att minska hållbarhetsunderskottet i den offentliga ekonomin och förändringarna i arbetsmarknaden. Målen för ökad effektivitet i verksamheten kvarstår i fråga om den totala effekten för ekonomin såsom oförändrade. Förutom produktiviteten och effektiviteten granskas även tillgången till service och servicens kvalitet och effekt.

Inom programmet betonas särskilt utvecklandet av personalens kunnande, deras möjligheter att påverka sitt eget arbete, verksamhet som stöder arbetsförmågan och betydelsen av ledarskap och chefsarbete som förutsättning för resultatrik verksamhet. I programmet ingår bl.a. utvecklingsåtgärder som gäller analyser av kärnverksamheten, det mänskliga kapitalet och utvecklande av resultatet, och vars syfte är ta fram även mera omfattande förslag och reformer i fråga om processer, strukturer och verksamhetsmodeller.

Konjunkturläget i Finland och euroområdet

De analyser som använts för regeringens rambeslut visar att de ekonomiska utsikterna nu är något positivare än de var i slutet av förra året. Tillväxten 2012 är i hög grad beroende av den privata konsumtionen. Tillväxten inom världshandeln och världsekonomin är måttlig, även om den är långsammare än i fjol, men tillväxten i den finländska exporten hotar stanna. Den ekonomiska utvecklingen för Finlands viktigaste handelspartner uppvisar också tecken på stagnation. Hela euroområdet hotas fortfarande av recession.

Nästa år väntas den ekonomiska aktiviteten öka. Tillväxten är dock fortfarande starkt beroende av den inhemska efterfrågan. År 2014 väntas den ekonomiska tillväxten öka, men ändå inte nå upp till det genomsnittliga långtidsmedeltalet. Det förväntas att bytesbalansen stabiliserar sig och att arbetslösheten börjar minska något.

Den senaste tidens händelser inom euroområdet visar att den offentliga ekonomins ställning påverkar marknadens uppfattning om ett lands framtida tillväxtpotential. I en överskuldsatt ekonomi går en alltför stor andel av den kommande ekonomiska tillväxten till kostnader för skötsel av lån i stället för till produktiv verksamhet. För Finland är det av yttersta vikt att målmedvetet driva en finanspolitik som har som mål att öka sysselsättningsgraden, minska hållbarhetsunderskottet och därigenom nå bättre ekonomisk tillväxt på lång sikt.

Nyckeltal för tilläggsbudgetpropositionen

I regeringens proposition till riksdagen om en tilläggsbudget för 2012 föreslås att uppskattningen av de ordinarie inkomsterna höjs med ett nettobelopp på 96,5 miljoner euro. Kalkylen över källskatten på ränteinkomster föreslås bli sänkt med 60 miljoner euro beroende på ett minskat räntenivåantagande och uppgifterna om hur mycket som influtit. Kalkylen över mervärdesskatteutfallet höjs med 126 miljoner euro med anledning av uppgifterna om vad som influtit och den preciserade prognosen för inkomstbasen. Kalkylen över fordonsskatteutfallet höjs med 42 miljoner euro utifrån uppgifterna om vad som influtit. Kalkylen över ränteinkomster av andra lån sänks med 14 miljoner euro medan kalkylen över inkomsten av inlåningsräntan sänks med 71 miljoner euro. Den viktigaste bidragande orsaken till att inkomsten av inlåningsräntan sjunkit är en sänkt kalkyl för den räntenivå som tillämpas på kassans placeringar. Kalkylen över de amorteringar som betalas för övriga lån höjs med 73,5 miljoner euro beroende på den låneamortering som Island betalat i förtid.

Med beaktande av höjningen av de ordinarie inkomsterna med 96,5 miljoner euro och tilläggen på 214,3 miljoner euro till anslagen uppvisar tilläggsbudgetpropositionen ett underskott på 118 miljoner euro och ökar nettoupplåningen. Statens nettoupplåning 2012 beräknas vara 7,5 miljarder euro, vilket innebär att statsskulden vid utgången av året skulle uppgå till ca 87 miljarder euro, dvs. 44 % i förhållande till bruttonationalprodukten.

Anslagen i tilläggsbudgeten fördelas mestadels till åtgärder som stöder sysselsättning och utbildning samt företagsfinansiering.

Bilaga 1: Trafikprojekt som inleds under regeringsperioden 2012-2015

Trafikinvesteringar:

E18 Fredrikshamn-Vaalimaa (PPP-projekt, avtalsfullmakt) (240 mn euro)

E18 köområde för långtradartrafiken vid Vaalimaa 25 mn euro

Rv 3 Tammerfors-Vasa (Laihela) 20 mn euro

Rv 5 S:t Michel-Juva 20 mn euro

Rv 6 Taavetti-Villmanstrand 90 mn euro

Rv 8 Åbo-Björneborg 100 mn euro

Reparationer av huvudbanorna på områden med tjälskador och mjuk mark 85 mn euro

Triangelspåret i Riihimäki 10 mn euro

Förbättring av banförbindelsen Ylivieska-Idensalmi-Kontiomäki (elektrifiering) 90 mn euro

Havsfarleden till Raumo 20 mn euro

Mv 101 Förbättring av Ring I 35 mn euro

Utökning av kapaciteten på banavsnittet Helsingfors-Riihimäki 150 mn euro

E 18, Utveckling av Ring III 110 mn euro

Tryggande av bioenergitransporter och virkestransporter (virkesterminaler) 40 mn euro

Rv 22 Uleåborg-Kajana 45 mn euro

Rv 4 Rovaniemi 25 mn euro

Projekthelheter för samordning av markanvändningen, boendet och trafiken i stora stadsregioner 30 mn euro

Förnyande av styrsystemen för väg-, sjö- och spårvägstransporter 90 mn euro

Förbättring av funktionsdugligheten på bangården i Helsingfors 100 mn euro

Dubbelspåret på banan Imatra-Luumäki och förbättring av banan mellan Imatra och ryska gränsen, planering 10 mn euro

I fråga om utveckling av gruvförbindelser och näringspolitiskt viktiga projekt fattas separata beslut.