Valtioneuvosto ja ministeriöt Media
Valikko
Koronavirus: valtioneuvoston  tietoa ja neuvontaa koronaviruksesta sekä thl.fi

Statsministerns upplysning till riksdagen om Sonera-Telia -arrangemanget

Valtioneuvoston viestintäosasto 4.4.2002 13.30
Statsministerns upplysning -

Ärade talman,Statsrådet beslöt vid sitt extra sammanträde den 26 mars 2002 berättiga kommunikationsministeriet att på statens vägnar godkänna att de 588 880 237 aktier som finska staten äger i Sonera Abp byts mot aktier i Telia AB i förhållandet 36/64 i enlighet med avtalet om samgående mellan Sonera Abp och Telia AB. Samtidigt godkände statsrådet aktieägaravtalet mellan Finland och Sverige.Samgåendet mellan Sonera och Telia går till så, att Telia AB erbjuder aktieägarna i Sonera ett byte av aktier i enlighet med samgångsavtalet så att aktieägarna i Sonera erbjuds 36 procents andel i det fusionerade bolaget. En aktie i Sonera ger 1,5144 aktier i Telia. Finska statens ägarandel i det nya bolaget kommer att vara 19 procent, förutsatt att alla aktieägare byter sina aktier.Statsrådets beslut grundar sig på den fullmakt att avstå från aktier i Sonera som riksdagen beviljade statsrådet i juni 2000. Detta kan ske bl.a. genom försäljning och fusion.Den finländska telebranschens framgångsrika historia fick sin början genom en kejserlig förordning som utfärdades år 1887 och som ledde till att landet fick flera teleoperatörer. Den finländska innovationen utvecklades under årtiondenas lopp. Öppnandet av den viktiga konkurrensen på vår telemarknad i slutet av 1980-talet ? nästan tio år före det övriga Europa ? gav således för sin del ypperliga förutsättningar för utvecklingen här hemma och utomlands när det gällde både industriklustern i Finland och operatörerna.Samtidigt som konkurrensen öppnades godkände riksdagen regeringens framställning om att bolagisera post- och televerket från och med den 1 januari 1994. I enlighet med en fullmakt som riksdagen gav i slutet av 1997 delades PT-koncernern upp så, att telesidan ombildades till Sonera Abp, som introducerades på börsen hösten 1998 genom en aktieförsäljning. En kort tid efter detta blev branschen internationellt "het" och priset på teleoperatörsaktier steg på grund av förväntningar som delvis var till och med orealistiskt stora.Staten fortsatte att sälja sina aktier i Sonera hösten 1999, och den 7 mars 2000 skedde forcerad försäljning under en dag. Sammanlagt sålde staten under en intensiv period på ett och ett halvt år aktier i Sonera för 40 miljarder mark, dvs. 6,6 miljarder euro. Detta är tre gånger så mycket som den sammanlagda inkomst som staten under alla tider har fått genom privatisering av andra bolag. I förhållande till hemmamarknadens omfång är detta relativt sett mer än någon annanstans i Europa, fastän staten alltjämt äger 52,8 procent av Sonera.Bolagens värden, som blåsts upp av den snabba tillväxten inom branschen och de överdrivna och orealistiska förväntningarna, började minska våren 2000. Nedgången fick fart av de dyra företagsköp som en del bolag genomfört, i synnerhet auktionerna på 3G-licenser och den därav följande överskuldsättningen inom branschen. Också Soneras finansiella ställning försvårades hösten 2001. Saken rättades till genom en nyemission som inbringade en miljard euro och där staten i proportion till sin ägarandel deltog med ungefär en halv miljard euro. Efter detta har företagets aktiekurs redan fördubblats. På samma gång stärktes Soneras ställningi konsolideringsdiskussionerna.Den avtalshelhet som nu ingåtts blev möjlig tack vare följande faktorer:1. Den fullmakt som riksdagen beviljat regeringen att använda statens hela ägande i Sonera till strategiskt angelägna och riktiga ändamål,2. Finska statens överskådliga och pålitliga ägarpolitik som följer god förvaltningssed (corporate governance),3. Soneras nya strategi och de saneringsåtgärder som inleddes i fjol, och4. Lösningen på Soneras akuta finansieringsproblem i höstas.I den fas som telebranschen nu befinner sig i är tillväxt och det värdeskapande som tillväxt ger möjliga bara på den internationella marknaden. För ett bolag av Soneras slag är detta möjligt bara genom allianser. På så sätt kan Soneras finländska kunnande blicka mot framgångar och framtiden.Om Sonera hade förblivit ensamt skulle dess strategi till stor del ha begränsat sig till den i och för sig välskötta och lönsamma inhemska affärsverksamheten. Det skulle emellertid ha blivit nödvändigt att styra resurser till amortering av skulder så att utvecklingsinvesteringarna skulle ha blivit avsevärt mera kringskurna än i en fusionerad koncern.Den nya strategin innebär att Soneras resurser och kunnande kan utnyttjas för tillväxt och värdeskapande. Fusionen mellan Sonera och Telia delar och minskar riskerna. Samgåendet ger en betydande synerginytta och det är genom det möjligt att kombinera innovationerna och resurserna så att tillväxten och stabiliteten stärks.Blir det nya bolagets strategi bättre än ett ensamt Soneras strategi? Javisst:- Det nya bolaget är ledande i Norden och Baltikum- Vad storleken beträffar börjar bolaget närma sig de viktigaste internationella aktörerna- Bolaget har starka finansiella resurser och ett starkt kassaflöde- Synergieffekterna är avsevärda, omkring 300 miljoner euro per år fram till 2005- Den affärsverksamhet som har startats i Ryssland ochEurasien utgör en betydande potential på medellång sikt- Detta gör Sonera-Telia till en stark aktör som förmår satsa kraftigt på utvecklingDenna fusion visar vägen för framtida samgåenden inom branschen. Den är den första fusionen av sitt slag över riksgränserna där stater är stora delägare. Telemarknaden i Finland är liten. Om Sonera nu inte satte i gång med konsolidering skulle intresset för Sonera i framtiden inte vara likadant som nu när Sonera utgör en del av en ny och större helhet. Telia är också enligt analytikerna den naturligaste kompanjonen för Sonera. Samgåendet mellan dessa bolag medför samtidigt goda chanser för en vidare konsolidering. Intresset för det nya bolaget är starkt.Finska staten och svenska staten har ingått ett aktieägaravtal i samband med fusionsuppgörelsen. Följande punkter är viktiga i det:- Det handlar om en så kallad jämbördig samgång, merger of equals. I aktieägaravtalet framgår detta bland annat i form av en jämlikt sammansatt styrelse där ordet kommer att föras av Soneras nuvarande styrelseordförande Tapio Hintikka fram till 2005 års bolagsstämma. Bolagen får jämstark representation i styrelsen.- Styrelsen är stark och självständig. Den verkar enbart i bolagets bästa intresse.- Också med hjälp av den starka ställning som nomineringskommittén har dras det upp riktlinjer för det förestående styrelsevalet. Styrelsemedlemmarna kommer inte att vara aktiva politiker och inte heller tjänstemän. Valen träffas helt på basis av kompetens och kunnande, sägs det i aktieägaravtalet.- I aktieägaravtalet har det också överenskommits om entydig god förvaltningssed (corporate governance) och om bedrivande av affärsverksamhet på marknadsvillkor. - Klara riktlinjer har dragits upp också för ordnandet av framtida aktieförsäljningar.Allt detta ger aktieägarna chansen till ett positivt värdeskapande.Ett framgångsrikt företagsarrangemang innebär en krävande och lång process. Det väsentliga är att bolagets operativa avgöranden inte behöver behandlas av huvudägarna. Försöken att fusionera statsägda telebolag har alla strandat på att denna förutsättning saknats.Finska och svenska staten fungerar endast som ägare i sitt förhållande till bolaget och ingriper inte i bolagets operativa avgöranden. Bolagets styrelse och operativa ledning skall ha en stark befogenhet att strategiskt utveckla bolaget. Dessa principer utgör med andra ord en nödvändig förutsättning för värdeskapandet. Att statens ägarroll krymper proportionellt sett och dess ägande minskar klarlägger ytterligare också kommunikationsministeriets ställning som regulator för telekombranschen.Bolagets hemort är Sverige. Med beaktande av antalen delägare i de bolag som går samman är detta en naturlig lösning. För aktieägarna i Sonera är det dock viktigt att bolaget fortsätter att noteras på börsen i Helsingfors och USA. För de finländska småplacerarna är beskattningen av ett internationellt bolag visserligen mer ofördelaktig än beskattningen av ett finskt bolag. I den kapitalskatt på 29 procent som placerarna betalar gottgörs de en källskatt på 15 procent som svenska staten uppbär hos det nya bolaget. Placerarna betalar således en 14 procents skatt till Finland för sina dividender. I skattedeklarationen skall anhållas om att källskatten gottgörs då kapitalskatt betalas för dividenderna.Jämfört med kursnivån före arrangemanget får aktieägarna i Sonera en premie på ungefär 16 procent. Den kalkylmässiga premien förändras givetvis i takt med hur aktiekurserna utvecklas, men principen är att aktieägarna i Sonera gynnas relativt sett. I jämbördig samgång, dvs. i ett arrangemang av typen merger of equals, ligger premierna i allmänhet mellan noll och 20 procent, och bytesförhållandet kan därför anses ligga väl i linje med motsvarande arrangemang.Finskastaten har ansett det vara motiverat och klokt att byta sina aktier mot aktier i den nya helheten, eftersom vi tror på det nya bolagets strategi, tillväxt och positiva värdeskapande. Genom arrangemanget upprättas ett stabilt tillväxtbolag som blir en intressant aktör i den fortsatta konsolideringen på telemarknaden. Bolagets rådgivare investeringsbanken Goldman Sachs International samt kommunikationsministeriets rådgivare Deutsche Bank och Mandatum har i fråga om fusionen gett sitt utlåtande om de ekonomiska villkoren för byteserbjudandet (s.k. fairness opinion), och enligt deras analys är fusionen positiv för aktieägarna. Väsentligt är nu att strategin och fusionen genomförs rätlinjigt och i samklang med marknaden och att placerarna tror på strategin.Ärade riksdagsledamöter,Det finns goda erfarenheter av företagsarrangemang mellan just Finland och Sverige. Som exempel kan nämnas Nordea, Stora Enso och TietoEnator. Nordiskt samarbete är lättast för oss på grund av vår gemensamma kulturbakgrund, även om engelska har valts till bolagets språk för tryggande av bolagens jämbördighet och underlättande av fortsatt konsolidation.Genom denna upplysning från statsministern vill regeringen och kommunikationsministeriet som ansvarig öppet och uttömmande informera riksdagen om den största fusionen i Finlands ekonomiska historia, en fusion där regeringen och kommunikationsministeriet har handlat med stöd av den fullmakt som Riksdagen gett och i enlighet med principerna i den. Denna upplysning utgör ett led i den öppna och klara information i linje med statens ägarpolitik som riksdagen behöver och har förutsatt och som regeringen vill bedriva.

Kommunikationsminister Kimmo Sasi


(Med reservation för ändringar)


Palaa sivun alkuun