Hyppää sisältöön
Media
Valtioneuvosto etusivu

Regeringens plan för de offentliga finanserna för 2023–2026: riktlinjer för att garantera Finlands framtid, hållbara tillväxt och säkerhet

finansministerietstatsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 5.4.2022 18.06 | Publicerad på svenska 5.4.2022 kl. 20.58
Pressmeddelande 222/2022
Ramförhandlingarna i Ständerhuse

Statsminister Sanna Marins regering har enats om en plan för de offentliga finanserna för 2023–2026. Regeringen beslutade vid sina ramförhandlingar i dag om omfattande åtgärder som ska stärka säkerheten, skapa framtidsutsikter och bidra till en hållbar tillväxt.

Besluten gällande planen för de offentliga finanserna innefattar riktlinjer för att främja forskning, utveckling och innovation (FoUI) och bidra till en hållbar tillväxt i framtiden. Helheten av statens FoU-insatser för 2023 höjs med 350 miljoner euro jämfört med föregående rambeslut. Dessutom fastställde regeringen att ett FoU-skatteincitament som baserar sig på tilläggsavdrag införs från och med nästa år som en del av helheten av FoU-finansiering. 

Finlands och Europas säkerhetspolitiska miljö har förändrats till följd av Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Genom riktlinjerna vid ramförhandlingarna satsar regeringen på försvaret, cyber- och gränssäkerheten och biståndet till krigsflyktingar från Ukraina. För försvarsmaktens omkostnader anvisas under ramperioden en årlig höjning på cirka 130–200 miljoner euro och för anskaffningar av försvarsmateriel ett tillägg på sammanlagt cirka 1,5 miljarder euro. Riktlinjer för finansieringen av försvaret dras också upp i följande tilläggsbudgetproposition. Utgiftsökningar med direkt anknytning till situationen ska täckas utanför ramen. 

Målet för den ekonomiska politiken enligt regeringsprogrammet för statsminister Marins regering är att öka välfärden. Finansieringen för inledandet av välfärdsområdenas verksamhet och för garantin för vård inom sju dagar tryggas i enlighet med besluten vid ramförhandlingarna. Yrkesutbildningens finansieringsbas stärks i förhållande till finansministeriets förslag, och i de sociala förmånerna görs i år en extra indexhöjning för att kompensera de höjda levnadskostnaderna. 

Med sin ekonomiska politik eftersträvar regeringen en ekologiskt och socialt hållbar ekonomisk tillväxt, en hög sysselsättning och hållbara offentliga finanser. Regeringen beslutade att genomföra de bestående besparingar på 370 miljoner euro som den enades om i fjol genom att sänka ramnivån och rikta 328 miljoner euro av besparingarna till de olika förvaltningsområdena(se protokollsanteckningarna).

1. Hållbar tillväxt och en balanserad ekonomi – riktlinjer för att bidra till en framtida tillväxt

Investeringar i forskning, utveckling och innovation

Finland har som mål att höja forsknings- och utvecklingsutgifterna till 4 procent av bruttonationalprodukten före 2030. Statens FoU-finansiering uppgår till cirka 2,3 miljarder euro 2023. 

Helheten av statens FoU-insatser för 2023 (anslag och fullmakter) höjs med sammanlagt cirka 350 miljoner euro jämfört med föregående rambeslut. 

Business Finlands FoUI-understödsfullmakt höjs permanent med 63 miljoner euro.  I fullmakterna för 2023 görs dessutom en engångshöjning på 60 miljoner euro när det gäller finansieringen av lokomotivföretag.  Dessutom tas det i bruk en fullmakt på 10 miljoner euro för det nya instrumentet för regional FoUI-finansiering. För den FoU-helhet som gäller återvinning av näringsämnen anvisas 20 miljoner euro 2022–2023. 

Finlands Akademis bevillningsfullmakt för forskningsprojekt höjs permanent med 147 miljoner euro.  Dessutom anvisas det en fullmakt av engångsnatur på 10 miljoner euro för den nationella medfinansieringen av EuroHPC-verksamheten 2023. Bevillningsfullmakten för strategisk forskning höjs med 25 miljoner euro jämfört med föregående rambeslut, och för finansieringen av CSC:s forskningsinfrastruktur anvisas 7,5 miljoner euro 2023, 12 miljoner euro 2024 och 15 miljoner euro från och med 2025. För stärkandet av yrkeshögskolornas FoU-verksamhet anvisas en permanent höjning på 5 miljoner euro. Dessutom anvisas social- och hälsovårdsministeriets förvaltningsområde en permanent höjning på 5 miljoner euro för den statliga finansieringen av hälso- och sjukvårdsenheternas forskning på universitetsnivå och för forskning på universitetsnivå inom socialt arbete från och med 2023. 

Dessutom fastställde regeringen att ett FoU-skatteincitament som baserar sig på tilläggsavdrag införs som en del av helheten av FoU-finansiering från och med 2023. Skatteincitamentet bereds så att dess ekonomiska effekt statiskt beräknat är cirka 100 miljoner euro på årsnivå. 

I planen för de offentliga finanserna har man också för följande valperiod reserverat motsvarande FoU-tillägg för att i enlighet med den parlamentariska riktlinjen höja FoU-utgifterna till 4 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Beslut om allokeringen av finansieringen fattas senare i samband med kommande budgetar och planer för de offentliga finanserna.  Samtidigt bedöms även effekterna av åtgärderna på fullmakterna och anslagen. Situationen för de statliga sektorforskningsinstituten kommer att bedömas som en helhet i samband med budgetförhandlingarna. 

Grön omställning och påskyndande av investeringar – tillfälliga åtgärder för att stärka självförsörjningen och trygga försörjningsberedskapen

Rysslands invasion av Ukraina har ytterligare accentuerat behovet av att snabbt göra sig oberoende av utländsk fossil energi och påskynda en grön omställning inom samhällets olika sektorer. Satsningar på grön omställning och rena inhemska energikällor förbättrar Finlands självförsörjningsgrad och försörjningsberedskap. 

Regeringen har vid sina ramförhandlingar beslutat att påskynda sådana investeringar i en grön omställning som förbättrar Finlands självförsörjningsgrad.  I detta syfte kommer regeringen att bereda en tidsbunden prioritering av investeringar i en grön omställning vid tillståndsbehandlingen. Kontakten och informationsutbytet mellan myndigheterna intensifieras genom ändringar i lagstiftningen. Resurserna utökas vad gäller tillståndsförfaranden och andra administrativa förfaranden samt digitalisering. Den totala anslagsökningen för 2023–2026 uppgår till 36,8 miljoner euro. 

Dessutom beslutade regeringen att ministerarbetsgruppen för beredskap snabbt ska dra upp riktlinjer för akuta åtgärder som säkerställer den nationella försörjningsberedskapen i en snabbt föränderlig säkerhetspolitisk miljö genom att trygga produktionen av och tillgången till förmånlig energi både nu och inom den närmaste framtiden. 

Ministerarbetsgruppen för beredskap drar dessutom upp riktlinjer för ett åtgärdspaket för att stärka självförsörjningen på energi och försörjningsberedskapen.  Målet är att avsevärt påskynda utfasningen av fossila energikällor och att stödja ibruktagandet av ny teknik. 

Satsningar på människors välbefinnande, sociala förmåner och utbildning

Högre energipriser och den ryska invasionen av Ukraina har lett till att levnadskostnaderna har stigit. Regeringen kommer att tidigarelägga förhöjningen av de sociala förmånerna enligt levnadskostnadsindex så att den genomförs redan i år, dock senast den 1 augusti 2022. Förhöjningen inverkar också på pensionsinkomstavdraget. Enligt en preliminär bedömning är inverkan på förmånsutgifterna cirka 120 miljoner euro, och åtgärden minskar skatteintäkterna med uppskattningsvis cirka 60 miljoner euro. Beräkningarna preciseras i den andra tilläggsbudgeten för 2022. Den inverkan som tidigareläggningen av FPL-indexhöjningen har på beskattningen för 2022 medför inga ändringar i de skattekalkyler som hänför sig till social- och hälsovårdsreformen. 

Att främja människors välbefinnande och minska ojämlikheten hör till regeringens mest centrala mål. Finansieringen för inledandet av välfärdsområdenas verksamhet tryggas, och för områdenas IKT-kostnader reserveras en tilläggsfullmakt på 100 miljoner euro. Dessutom har det för utvecklingen av informationsförvaltningen och informationshanteringen inom räddningsväsendet reserverats sammanlagt 8,4 miljoner euro under ramperioden. 

Regeringen fortsätter genomförandet av garantin för vård inom sju dagar. För skärpningen av vårdgarantin till sju dagar har det reserverats 95 miljoner euro för 2023. Det reserverade anslaget utökas till 130 miljoner euro under den period som planen för de offentliga finanserna omfattar. Detaljerna preciseras i samband med beredningen av regeringens proposition. 

Regeringen har beslutat att stärka finansieringsbasen för yrkesutbildningen med 50 miljoner euro från och med 2023. I fråga om studiepenningen ska de studerandes egna inkomstgränser höjas från och med 2023 med 50 procent jämfört med 2021 års nivå, vilket ökar anslagsnivån med 23,9 miljoner euro fram till 2026. 

Finansieringen för Veikkaus förmånstagare

Tidigare har det parlamentariskt dragits upp riktlinjer för en totalreform av finansieringen för Veikkaus förmånstagare, så att avkastningen av penningspelen styrs till statens generella inkomster och Veikkaus förmånstagare börjar omfattas av ramförfarandet. Denna förändring genomförs också i planen för de offentliga finanserna från och med 2023. 

I planen för de offentliga finanserna motsvarar redan finansieringsnivån för 2023 (990 miljoner euro) den nivå som finansieringen enligt de parlamentariska riktlinjerna ska vara på 2024. 

Programmet för hållbar tillväxt

Planen för de offentliga finanserna för 2023–2026 innehåller utgifterna för återhämtnings- och resiliensplanen enligt de totala anslagen för återhämtnings- och resiliensplanen. I den tidsmässiga fördelningen av finansieringen har man beaktat de ändringar i fråga om tidpunkterna för fullmakterna som det beslutades om i samband med beredningen av budgetpropositionen för 2022. 

I planen för de offentliga finanserna ingår följande utgifter som hör till återhämtnings- och resiliensplanen: 619 miljoner euro 2023, 421 miljoner euro 2024 och 197 miljoner euro 2025 och 75 miljoner euro 2026. Inkomstposten för EU:s utbetalningar är 0,5 miljarder euro 2023 och 0,4 miljarder euro per år 2024–2026. 

Skattereformen i samband med social- och hälsovårdsreformen ökar statens skatteinkomster 2023, mot slutet av ramperioden avtar ökningen

Regeringen har som mål att stärka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt och det finansiella saldot även genom beskattning. 

Statens skatteinkomster ökar med cirka 29 procent 2023. Ökningen förklaras i synnerhet av skattereformen i samband med social- och hälsovårdsreformen, där kommunernas samfundsskatter och förvärvsinkomstskatter överförs till staten till ett belopp av sammanlagt 14,6 miljarder euro för att finansiera välfärdsområdenas uppgifter. I samband med överföringen av skatteinkomster lindras beskattningen av förvärvsinkomster för att reformen inte ska leda till en skärpning av beskattningen för de skatteskyldiga. 

Ökningen av statens skatteinkomster förutspås avta i slutet av ramperioden i och med att den ekonomiska tillväxten och ökningen i sysselsättningen avtar. Under 2024–2026 ökar skatteinkomsterna med i genomsnitt drygt 3 procent. 

Intäkterna från energi-, bil- och fordonsskatter minskar under ramperioden till följd av minskade skattebaser och minskade utsläpp från fordon. 

Det görs årliga indexjusteringar i grunderna för beskattning av förvärvsinkomster för att beskattningen inte ska skärpas som en följd av att den allmänna inkomstnivån ökar eller inflationen. År 2023 träder ett förhöjt arbetsinkomstavdrag för äldre i kraft. 

Regeringen strävar efter att stödja förutsättningarna för ekonomisk tillväxt även genom beskattning. Som en del av FoU-finansieringen införs från och med 2023 ett FoU-skatteincitament som baserar sig på tilläggsavdrag. Skatteincitamentet bereds så att dess ekonomiska effekt statiskt beräknat är cirka 100 miljoner euro på årsnivå. 

Under ramperioden träder även tidigare fastställda ändringar som stärker skattebasen i kraft. 

2. Satsningar för att förbättra Finlands säkerhet

Ryssland invasion av Ukraina i februari 2022 förändrade Finlands och hela Europas säkerhetspolitiska miljö. Följderna av Rysslands anfallskrig märks också i Finlands ekonomi. Osäkerheten till följd av kriget försvagar konsumenternas och företagens förtroende och ökar inflationen i en tid när energisektorn är i omvälvning. 

Statsminister Marins regering reagerar på de behov som kriget orsakar i planen för de offentliga finanserna och i tilläggsbudgetpropositionen för detta år, som ska överlämnas till riksdagen i maj. Som en del av planen för de offentliga finanserna har regeringen dragit upp riktlinjer för omfattande investeringar i försvaret, gränssäkerheten och cybersäkerheten. Det görs också stora satsningar på att hjälpa personer som flyr undan kriget i Ukraina. 

Anslagen till försvarsmakten ökas

Den förändring som skett i Finlands militära omvärld förutsätter en långsiktig förstärkning av försvarskapaciteten samt brådskande tillägg på kort och medellång sikt i Försvarsmaktens anslag. Tilläggsresurserna fördelas omedelbart redan under detta år. För försvarsmaktens omkostnader anvisas under ramperioden en höjning på 130–200 miljoner euro. Med dessa medel ökas bland annat antalet anställda inom Försvarsmakten, antalet reservister som kallas till repetitionsövningar, höjs nivån på materialets underhåll, och Försvarsmaktens verksamhet och beredskap säkerställs. 

För anskaffning av försvarsmateriel anvisas under ramperioden en höjning på ca 1,5 miljarder euro. Höjningen används bland annat för att köpa pansarvärnsvapen och luftvärnsvapen, utrustning för stridande, materiel för artilleribeskjutning och fältunderhåll samt robotar till sjö- och luftförsvaret. De här projekten inleds med en beställningsfullmakt på 1,75 miljarder euro för förstärkt försvarsförmåga, som ingår i vårens tilläggsbudget och gäller till 2027. 

För anskaffningen av nya spaningsplan till Gränsbevakningsväsendet reserveras 163 miljoner euro. Budgetbesluten i ärendet fattas när beredningen framskridit. På grund av det förändrade säkerhetsläget anvisas Gränsbevakningsväsendet också för andra nödvändiga utgifter 20 miljoner euro våren 2022, 45 miljoner euro 2023, 46 miljoner euro 2024 och 6,4 miljoner per år 2025 och 2026. Därtill riktas anslagsökningar till Gränsbevakningsväsendet som en del av anslagen för cybersäkerheten. 

Cybersäkerheten

Redan detta år vidtas flera olika åtgärder för att förbättra cybersäkerheten och trygga samhällets kritiska informationssystem. I finansieringen betonas åtgärder som ger snabb och omfattande effekt. Vissa av dessa orsakar fortlöpande kostnader till exempel för underhåll och personal. Åtgärderna fortsätter under hela ramperioden och 2023–2026 ligger tilläggsfinansieringen för att förbättra cybersäkerheten på 40–56 miljoner euro per år. 

De största projekten gäller att förbättra förvaltningens gemensamma basinfrastruktur, att utvidga miljöerna för behandling av säkerhetsklassificerat material, att höja säkerhetsmyndigheternas kapacitet och utveckla vissa centrala system. I finansieringen ingår anskaffning av viss utrustning och personalökning. 

Hjälpen till ukrainska flyktingar

Finland välkomnar och vill hjälpa de människor som flyr kriget i Ukraina. 

Regeringen vill att de flyktingar som beviljas tillfälligt skydd med stöd av EU:s direktiv snabbt ska finna sig tillrätta i det finländska samhällets vardag, arbetsliv och service. Här har kommunerna en central roll och ett stort ansvar. Regeringen anser att det är välmotiverat att de som flyr kriget snabbt och flexibelt ska ha möjligheten att arbeta. 

Regeringen ersätter kommunernas utgifter för service till flyktingarna i och med att modellen för tillfälligt skydd infördes. Tillsvidare ansvarar flyktingförläggningarna, som lyder under Migrationsverket, för tjänsterna och de produceras i ett flexibelt samarbete mellan kommunerna och förläggningarna. 
Sedan Rysslands invasion har ca 16 000 ukrainska medborgare sökt internationellt skydd i Finland. Under ramperioden reserveras 0,3–0,8 miljarder euro per år för de ökade utgifterna för invandringen. Medlen riktas bland annat till utgifterna för mottagning, till stöd som betalas till klienterna, till Migrationsverkets omkostnader, till undervisning som förbereder för grundläggande utbildning och till förmånsutgifter. Kommunernas kostnader för att anordna småbarnspedagogik för barn från Ukraina ersätts. Anslag reserveras också för integrationsutbildning, för statens ersättningar för integrationsfrämjande och för justitieministeriet utgifter för tryggandet av asylsökandenas rättssäkerhet och familjeåterföreningar. 

Dessa tilläggsutgifter täcks undantagsvis som utgifter utanför statens utgiftsram. Dessa utgifter är förknippade med stor osäkerhet. Behovet av medel beror bland annat på det verkliga antalet flyktingar som anländer och på hur de sysselsätts. Anslaget grundar sig på en uppskattning enligt vilken det lämnas 60 000 ansökningar om tillfälligt skydd och 6 000 asylansökningar 2022. Åren 2023–2026 beräknas antalet asylansökningar uppgå till 5 000–5 500 per år. 

3. Den offentliga ekonomin

Målen för de offentliga finanserna

I planen för de offentliga finanserna och i det stabilitetsprogram som ingår i den uppställs fleråriga mål för saldot i de offentliga finanserna, utgifterna i de offentliga finanserna och den offentliga sektorns skuld samt målen för det strukturella saldot för undersektorerna inom de offentliga finanserna. 

Välfärdsområdenas ekonomi

Välfärdsområdenas finansiering med allmän täckning uppgår till totalt ca 21,4 miljarder euro 2023. Detta finansieras genom överföringar från kommunernas statsandelar, genom kompensation för skatteförluster och kommunernas skatteintäkter. Det ökade servicebehovet beräknas öka finansieringen under ramperioden med ca 253 miljoner euro 2023, med ca 269 miljoner 2024, ca 226 miljoner euro 2025 och ca 225 miljoner euro 2026. 

Det överförs också statsunderstöd till välfärdsområdena, totalt ca 482 miljoner euro 2023, som sedan minskar gradvis mot slutet av ramperioden till ca 267 miljoner euro. I beslutet om anslagsramarna har omställningskostnaderna för att grunda välfärdsområdena beaktats. 

Den kommunala ekonomin

Kommunalekonomins utsikter har förbättrats sedan hösten. Det beror bland annat på att intäkterna från samfundsskatten ökat mer än beräknat. 2023 blir kommunernas ekonomi tillfälligt starkare, i och med att utgifterna för social- och hälsovårdstjänsterna försvinner samtidigt som det fortfarande inflyter skatteintäkter från tidigare beskattningsår, med den högre skatteprocenten och utdelningen som gällde innan reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet. På längre sikt finns det emellertid en strukturell obalans mellan inkomster och utgifter i kommunernas ekonomi. 

För statsbidrag till kommunerna anvisas 5,1 miljarder euro 2023. Genom reformen av social- och hälsovården överförs statsandelen för den kommunala basservicen och kompensationen för skatteförluster till välfärdsområdenas finansiering. Därtill anvisas en del av statsunderstödet som tidigare var avsett för kommunerna i fortsättningen till välfärdsområdena. Statsunderstödets nivå sänks också av att temporära tillägg i regeringsprogrammet nu löper ut. 

För statsandelen för basservice reserveras det 2,7 miljarder euro 2023. De statsandelar som beviljas inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde till kommunerna och finansieringen till yrkesutbildningen uppgår uppskattningsvis till 1,1 miljarder euro under hela ramperioden. Statsandelarna justeras med en indexhöjning på 2,5 procent. Nivån på anslaget för statsandelen för kommunal basservice korrigeras med 344 miljoner euro i förhållande till den föregående planen för de offentliga finanserna. Ändringarna av lagen om elev- och studerandevård, de regionala samarbetsgrupperna för elevvård och planerna för elevhälsa ökar statsandelen med 0,33 miljoner euro. 

Ekonomiska utsikter

Som reaktion på Rysslands invasion av Ukraina har västländerna infört ekonomiska sanktioner mot Ryssland, vilket leder till att Finlands ekonomiska tillväxt avtar inom exporten och industriproduktionen. BNP-tillväxten avtar i och med att hushållens köpkraft har minskat och den privata konsumtionen ökar långsammare till följd av höjda konsumentpriser. I prognosen utgås det från att kriget inte kommer att utvidgas och att de gällande sanktionerna hålls i kraft. För ekonomin är det viktigt att tillgången på råvaror och energi från Ryssland till Europa inte avbryts helt trots att det förekommer störningar. 

Utgiftsramen

Det pågår ett krig i Europa. I detta allvarliga och avsevärt förändrade säkerhetspolitiska läge som berör hela Europa gör regeringen följande undantag i anslagsramarna:

Utgiftsökningar med direkt anknytning till rikets försvar, gränssäkerhet och cybersäkerhet ska täckas utanför ramen. 

Också biståndet till Ukraina, hjälpen till ukrainare som flyr undan kriget och de direkta konsekvenser som krigsrelaterade sanktioner har för statens verksamhet täcks utanför ramen. 

Utanför ramen finansieras också sådana tidsbundna åtgärder under 2022–2023 som är nödvändiga med tanke på försörjningsberedskapen, speciellt investeringar som både ökar den inhemska energiproduktionen och stöder användning av ny teknik i stället för fossil energi. Likaså ska med dessa jämförbara enskilda åtgärder som vidtas 2022 på grund av de snabbt höjda energipriserna under anpassningsperioden täckas utanför ramen. 

Också på EU-nivå görs det satsningar på åtgärder för att stödja Ukraina, hjälpa människor som flyr undan kriget och lindra andra följder av kriget. 

De höjda energipriserna väcker oro även på unionsnivå. I de nationella åtgärderna beaktas även unionens riktlinjer och åtgärder.

Budgetekonomin, utgifter, inkomster och balans

Inkomster, utgifter och balans i statens budgetekonomi, miljarder euro

  

  2022 inkl.tilläggsbudget1  2023 planen för de offentliga finanserna 2024 planen för de offentliga finanserna 2025 planen för de offentliga finanserna 2026 planen för de offentliga finanserna
Inkomster exkl. nettoupplåning  57,9 72,1 74,3 76,4 78,4
Utgifter (gängse priser) 65,5 79,4 81,7 83,4 85,1
Underskott -7,6 -7,4 -7,4  -7,0 -6,7

* kommer att ändras betydligt i samband med beredningen av tilläggsbudgetpropositionen våren 2022.

Utgifterna inom budgetekonomin beräknas 2023 uppgå till cirka 79,4 miljarder euro, vilket är cirka 13,9 miljarder euro mer än vad som budgeterats för 2022 (inkl. den första tilläggsbudgetpropositionen). Ökningen av utgiftsnivån beror framför allt på social- och hälsovårdsreformen som förändrar strukturen för de offentliga utgifterna. Som en följd av reformen stiger utgiftsnivån inom budgetekonomin från och med 2023 med cirka 13,9 miljarder euro. Utan social- och hälsovårdsreformen skulle utgifterna inom budgetekonomin förbli på nästan samma nivå som 2022.

Åren 2023–2026 beräknas utgifterna inom budgetekonomin vara i genomsnitt cirka 79,8 miljarder euro enligt prisnivån 2023.År 2026 är utgifterna inom budgetekonomin cirka 79,9 miljarder euro enligt prisnivån 2023.Utgiftsnivån under ramperioden höjs avsevärt till följd av de anslagsbeslut som fattats på grund av Rysslands anfallskrig. Ovan nämnda siffror preciseras ytterligare efter att ministerarbetsgruppen för beredskap behandlat helheten som gäller självförsörjning på energi och försörjningsberedskap.

Statsskuldens belopp beräknas öka till cirka 144 miljarder euro 2023.I förhållande till bruttonationalprodukten ökar statsskuldens totalbelopp under hela ramperioden. Statsskulden beräknas uppgå till ca 165 miljarder euro 2026, vilket är ca 54 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

4. Andra ändringar inom olika förvaltningsområden

Exempel på regeringens (tidigare och nya) beslut om åtgärder inom olika förvaltningsområden:

Statsrådets kansli

  • För statsrådets övergripande ledning (inkl. krisledning och kriskommunikation) anvisas årligen 1 miljon euro från och med 2023.

Utrikesministeriet:

  • För utgifterna för Finlands OSSE-ordförandeskap har reserverats sammanlagt 21,5 miljoner euro åren 2023–2026.

Justitieministeriet:

  • För reformen av lagstiftningen om sexualbrott anvisas justitieministeriets förvaltningsområde 1,87 miljoner euro 2023 och från och med 2024 ett permanent tillägg på 6,03 miljoner euro.
  • För Brottspåföljdsmyndighetens omkostnader anvisas ett årligt tillägg på 2 miljoner euro.

Inrikesministeriet:

  • Polisens ramfinansiering stärks med 9 miljoner euro per år 2023–2026.

Försvarsministeriet:

  • Anslagen inom ramen omfattar åren 2023–2026 en andel på sammanlagt 4,8 miljarder euro för Flygvapnets jaktplansprojekt och 648 miljoner euro för marinens projekt Flottilj 2020.

Finansministeriet:

  • För en skärpning av personaldimensioneringen enligt äldreomsorgslagen, som delvis genomförs 2023, har reserverats 224,7 miljoner euro för 2023 och 265,8 miljoner euro från och med 2024.
  • Personaldimensioneringen inom barnskyddet ska stärkas ytterligare 2024.För den stegvisa skärpningen av personaldimensioneringen har man reserverat 9 miljoner för 2023 och 21,7 miljoner euro från och med 2024.
  • Till följd av ändringarna i lagen om elev- och studerandevård ökas välfärdsområdenas finansiering med 8,6 miljoner euro 2023 och med 20,8 miljoner euro från och med 2024.På grund av lagändringarna ökar den statliga finansieringen med sammanlagt 29,2 miljoner euro enligt nivån 2024.
  • I enlighet med lagen om välfärdsområdenas finansiering betalas hälften av betalningsposten av finansieringen för 2023 till välfärdsområdet redan den 1 december 2022.Av denna anledning har välfärdsområdenas finansiering för år 2023 tidigarelagts med cirka 880 miljoner euro till 2022 i förhållande till den föregående planen för de offentliga finanserna.

Undervisnings- och kulturministeriet:

  • Finansieringsbasen för yrkesutbildningen stärks med 50 miljoner euro jämfört med 2021 års nivå från och med 2023.
  • Anslagsnivån för kompensationen för privatkopiering stiger med 4 miljoner euro till 11 miljoner euro åren 2023–2026.
  • Beredningen för att permanent ta i bruk verksamhetsmodellen för engagerande arbete i skolgemenskapen pågår.

Jord- och skogsbruksministeriet:

  • Från och med 2023 anvisas 1 miljon euro för att införa permanent stöd till bybutiker. För Livsmedelsverket anvisas årligen sammanlagt 0,6 miljoner euro för att bekämpa brottslighet i livsmedelskedjan och övervaka distansförsäljning.

Kommunikationsministeriet:

  • Kommunikationsministeriet och Transport- och kommunikationsverket får i genomsnitt 8 miljoner euro mer per år för åtgärder som gäller cybersäkerheten.
  • För tidsbundet distributionsstöd för tidningar anvisas ett anslag på 15 miljoner euro per år.

Arbets- och näringsministeriet:

  • Som en del av sysselsättningsåtgärderna görs de ändringar i lönesubventionen som EU:s regler om statligt stöd förutsätter. Användningen av lönesubventionen till 100 procent begränsas i fråga om de största sammanslutningarna som bedriver ekonomisk verksamhet, vilket minskar behovet av anslag för offentlig arbetskrafts- och företagsservice med 10 miljoner euro från och med 2023.Målet är dessutom att öka användningen av lönesubvention särskilt i företag och förenkla lönesubventionen genom att minska byråkratin för arbetsgivare.
  • Anslag anvisas för att främja sysselsättningen bland personer som fyllt 55 år. Från och med år 2023 införs utbildning som omfattas av omställningsskyddet och stöd för återgång till arbetet för personer som fyllt 55 år. Under momentet budgeteras dessutom de stöd som betalats för lönekostnaderna under tiden för kommunernas sysselsättningsskyldighet, vilket för närvarande är en del av utgifterna för lönesubvention. För ovan nämnda ändamål reserveras sammanlagt 58,5 miljoner euro åren 2023–2024 samt 60,6 miljoner euro år 2025 och 62,8 miljoner euro år 2026.Den ökning av utgifterna som börjar 2025 beror på att tilläggsdagarna faller bort, vilket stegvis ökar utgifterna för sysselsättningsskyldigheten 2025–2029.Utbildning som omfattas av omställningsskyddet (22 miljoner euro) finansieras av sysselsättningsfonden, vars inkomster har beaktats under inkomstmoment 12.32.99 under arbets- och näringsministeriets huvudtitel. Den övriga delen av helhetsfinansieringen är en överföring från anslagsmomenten 32.30.51, 33.20.50 och 33.20.52.
  • Genom den totalreform av integrationslagen som träder i kraft 2024 stärks grundvalen för integrationstjänsterna och att invandrare hittar sin plats som en del av det finländska samhället och arbetslivet. Genom finansieringen ökar vi servicen och vägledningen för invandrare som står utanför arbetskraften, genomför en samhällsorientering på flera språk och sörjer för barn och unga som kommer utan vårdnadshavare. Samtidigt tryggas att finansieringen av väglednings- och rådgivningstjänster för invandrare samt av kommunernas multiprofessionella kompetenscentrumverksamhet fortsätter tills integrationslagen revideras. För dessa reserveras 2 miljoner euro för 2023, 5,7 miljoner euro för 2024, 12 miljoner euro för 2025 och 14,7 miljoner euro för 2026.

Social- och hälsovårdsministeriet:

  • Den linjära modellen för den partiella invaliditetspensionen införs vid ingången av 2025.I modellen minskar delinvalidpensionen så småningom när arbetsinkomsterna överstiger det skyddade beloppet. Modellen beräknas öka FPA:s årliga utgifter som finansieras av staten med cirka 8 miljoner euro.
  • Utredningen av rehabiliteringsbehovet hos dem som länge har fått sjukdagpenning effektiviseras. Behovet av rehabilitering utreds i fortsättningen också när sjukdagpenning har betalats i 150 och 230 dagar. Antalet nya personer som får rehabiliteringsbeslut beräknas uppgå till cirka 500 per år, vilket ökar kostnaderna med 0,5 miljoner euro per år.
  • Som en del av regeringens sysselsättningsåtgärder slopas jämkningen av upphovsrättsersättningar vid bedömningen av rätten till utkomstskydd för arbetslösa. Detta ökar skatteintäkterna av mervärdesskatt med uppskattningsvis cirka 1 miljon euro.
  • Genom EU:s återhämtnings- och resiliensplan anvisas 110 miljoner euro 2023, 90 miljoner euro 2024 och 30 miljoner euro 2025 för att avveckla vård-, rehabiliterings- och serviceskulden inom social- och hälsovården och för att påskynda tillgången till vård. Genom återhämtnings- och resiliensplanen anvisas dessutom finansiering för 6,5 miljoner euro 2023 och 6,5 miljoner euro 2024 för tjänster som stöder arbetsförmågan och för åtgärder som stärker den psykiska hälsan och arbetsförmågan.

Miljöministeriet:

  • Klimatlagen kompletteras hösten 2022 med en regeringsproposition till riksdagen. I propositionen åläggs kommunerna att göra upp klimatplaner. För ändamålet reserveras sammanlagt 3 miljoner euro på årsnivå.
  • Det reserveras ett årligt anslag på 4,3 miljoner euro förberedning av lagstiftning om boenderådgivning. Regeringens proposition lämnas till riksdagen hösten 2022.

Mer information:
Matti Niemi, statsministerns politiska specialmedarbetare, tfn0295 160 165, Joonas Rahkola, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn0295 160998, Ann-Mari Kemell, finansministerns specialmedarbetare, tfn0295 530 330, Heikki Sairanen, inrikesministerns specialmedarbetare, tfn050 456 4662, Lauri Holappa, undervisningsministerns specialmedarbetare, tfn0295 160870, och Silja Borgarsdóttir Sandelin, justitieministerns specialmedarbetare, tfn0295 150116

 
Sivun alkuun