Hyppää sisältöön
Valtioneuvosto ja ministeriöt
Media

Regeringens budgetproposition skapar förutsättningar för hållbar tillväxt i framtiden

FinansministerietStatsrådets kommunikationsavdelning
9.9.2021 15.50 | Publicerad på svenska 9.9.2021 kl. 17.01
Pressmeddelande 512/2021

Den proposition om statsbudgeten för 2022 som statsminister Sanna Marins regering har lagt fram skapar förutsättningar för hållbar tillväxt för tiden efter coronakrisen. Budgetpropositionen stöder återhämtningen efter coronakrisen, stimulerar investeringar, främjar miljömässigt hållbar tillväxt och förbättrar tillgången på kompetent arbetskraft. Syftet med budgetpropositionen är att trygga människors välbefinnande och skapa förutsättningar för långsiktig och hållbar ekonomisk tillväxt.

Regeringen fortsätter i enlighet med sitt regeringsprogram att bygga välfärdsstaten på ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart sätt. Vid budgetmanglingen fattade regeringen beslut om betydande satsningar på tillväxt, klimat och sysselsättning samt på avvecklingen av vårdskulden och den eftersatta servicen.

En framgångsrik hantering av coronakrisen och en väl dimensionerad finanspolitik har gjort det möjligt för ekonomin att snabbt återhämta sig från de skador som krisen orsakat. Skyddet av den ekonomiska produktionskapaciteten och stödet till den totala efterfrågan har möjliggjort en snabb sysselsättningsutveckling efter krisen. För att den positiva utvecklingen ska kunna fortsätta anser regeringen att det är viktigt att satsa på forskning, produktutveckling och utbildning, målmedveten tillväxtpolitik samt en förutsägbar investeringsmiljö. Också investeringskvoten måste kunna höjas med hjälp av en aktiv skatte- och  näringspolitik och en ekonomisk politik som tryggar gynnsamma efterfrågeutsikter.

Slutsumman för budgetpropositionen för 2022 uppgår till 64,8 miljarder euro. De föreslagna anslagen för 2022 är 3,3 miljarder euro mindre än vad som budgeterades för 2021, inklusive tilläggsbudgetarna för 2021.

Regeringen fattade beslut om utgifterna som en del av den ram för statsfinanserna som godkändes i våras.

Vid budgetmanglingen kom regeringen överens om åtgärder för att säkerställa att Finland är klimatneutralt före 2035. Regeringen har kommit överens om utsläppsminskningar på sammanlagt ca 14–15 miljoner ton koldioxid vilket är tillräckligt för att koldioxidneutralitet ska uppnås tillsammans med det klimatprogram för markanvändningssektorn som ska godkännas senare.

Betydande satsningar på ekonomisk förnyelse och grön övergång

Den hållbara ekonomiska tillväxten och den gröna övergången påskyndas genom att bevillningsfullmakten för energistöd höjs med 453 miljoner euro. För understöd för att småhus, kommuner, församlingar och föreningar ska avstå från oljeuppvärmning föreslås ett anslag på sammanlagt 35 miljoner euro. För att bygga ut infrastrukturen för laddplatser för elbilar och tankstationer för gasbilar föreslås sammanlagt 23,3 miljoner euro. 

Regeringen stöder forskning och utveckling genom ett extra avdrag på 150 procent i beskattningen åren 2022–2027. Det extra avdraget kan göras för sådana utgifter för forskning och utveckling som baserar sig på forsknings- och utvecklingssamarbete mellan företag och forskningsorganisationer. I syfte att stödja tillväxt och investeringar fortsätter regeringen också med rätten till dubbla avskrivningar vid maskin- och anläggningsinvesteringar åren 2024–2025.

Den gröna övergången främjas genom att datorhallar, värmepumpar och elpannor som genererar värme till fjärrvärmenätet överförs till den lägre elskatteklassen II. Även de datorhallar utanför fjärrvärmenätet som uppfyller kraven på energieffektivitet och energiåtervinning samt värmepumpar av industriell storleksklass i enskilda fastigheter är berättigade till nedsatt skatt på elström. Skattenedsättningen gäller också geotermiska värmeanläggningars cirkulationspumpar. Ändringarna sätts i kraft vid ingången av 2022, förutsatt att EU godkänner åtgärderna.

Ändringar av uppvärmningssätt stöds i fråga om ersättande av oljeuppvärmning genom att hushållsavdragets maximibelopp höjs från 2 250 euro till 3 500 euro och ersättningsprocenten från 40 till 60 procent. Åtgärden är temporär och gäller åren 2022–2027. Hushållsavdrag får inte göras om man har fått annat understöd för motsvarande arbete. Regeringen har som mål att efter de stöd som fås via Finlands program för hållbar tillväxt ska ombyggnadsarbetena kunna fortsätta med stöd av hushållsavdraget.

För att främja elektrifieringen av resor och transporter befrias renodlade elbilar från bilskatt. I gengäld höjs fordonsskattens grundskatt för de renodlade elbilarna. Höjningen av fordonsskatten gäller inte renodlade elbilar som tagits i bruk tidigare. Bilskattefriheten gäller bilar som beskattas efter den 1 oktober.

Bevillningsfullmakten för Finlands Akademis tryggas för 2022. Fullmakten för forskningsprojekt 2022 uppgår till 390,5 miljoner euro. 

För att stödja forskning, utveckling och innovation föreslås för Business Finland en fullmakt att bevilja understöd på 573 miljoner euro. Detta innebär en ökning på 236 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2021. Stora anslagsökningar riktas bland annat till återanvändning och återvinning av centrala material och restprodukter från industrin (87,8 miljoner euro) och lokomotivprojekt (58 miljoner euro).

Genomförandet av regeringsprogrammets riktlinjer för beskattningen fortsätter under 2022. Exempelvis indexjusteringarna av beskattningen av förvärvsinkomster genomförs så att förvärvsinkomstbeskattningen inte skärps för någon till följd av den allmänna pris- och förvärvsinkomstutvecklingen. 

Vid budgetförhandlingarna fattade regeringen beslut om nya skatteåtgärder, av vilka en del ska träda i kraft redan vid ingången av 2022. 

De nya skattebesluten syftar till hållbar tillväxt genom stöd till sysselsättning och till investeringar som krävs för en grön omställning. Dessutom fattade regeringen beslut om ett skattepaket som ska stärka de offentliga finanserna med cirka 100 miljoner euro. Ökade skatteintäkter uppnås genom åtgärder för att stärka och utvidga skatteunderlaget och genom åtgärder för att motverka skatteflykt. År 2023 införs bland annat en särskild  gruvskatt och en värdestegringsskatt för personer. Värdestegringsskatten utvidgar Finlands skatteunderlag så att försäljningsvinster från egendom som influtit i Finland beskattas i Finland också när egendomen överlåts när personen bor utomlands.

Sporra investeringar och bygga upp en hållbar tillväxt: Återhämtnings- och resiliensplanen ger satsningar på över en miljard euro

I programmet för hållbar tillväxt i Finland liggen betoningen på reformer. De prioriterade områdena i programmet är omställningen från fossilberoende till ett förnybart energisystem, digitalisering samt forskning, utveckling och innovation. Med hjälp av programmet för hållbar tillväxt ska hela Finlands ekonomi bli delaktig i den internationella gröna och digitalt orienterade tillväxten. Genom satsningarna i programmet skapas en grund för framtida tillväxt som är socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbar.

De allmänna målen i programmet för hållbar tillväxt är att minska växthusgasutsläppen, öka produktiviteten, höja sysselsättningsgraden, påskynda tillgången till vård och främja jämställdheten. 

I budgetpropositionen för 2022 föreslås allokeringar på sammanlagt 1,2 miljoner euro (anslag och fullmakter sammanlagt) för att genomföra återhämtnings- och resiliensplanen. Anslagsökningarna för 2022 uppgår till ca 636 miljoner euro (de största helheterna nämns under Plock ur budgetpropositionen).

De största satsningarna på grön omställning och ett koldioxidneutralt välfärdssamhälle riktas till:

  • investeringar i energiinfrastruktur
  • investeringar i ny energiteknik
  • investeringar i koldioxidsnålt väte och i avskiljning och utnyttjande av koldioxid  
  • elektrifiering av processer inom industrin.

För detta ändamål föreslås att bevillningsfullmakten för energistöd höjs med totalt 453 miljoner euro. Till understöd för att småhus, kommuner, församlingar och föreningar ska avstå från oljeuppvärmning föreslås ett anslag på totalt 35 miljoner euro. För att bygga ut infrastrukturen för laddplatser för elbilar och tankstationer för gasbilar föreslås sammanlagt 23,3 miljoner euro.

Med hjälp av digitalisering och dataekonomi stärks produktiviteten och tjänsterna görs tillgängliga för alla. För att förbättra kommunikationsnätens kvalitet och tillgänglighet föreslås 15 miljoner euro. Därtill föreslås 7 miljoner euro för att stödja företagens digitala ekonomi. För att säkerställa övervakningen och genomförandet av en effektiv bekämpning av penningtvätt inom olika förvaltningsområden föreslås sammanlagt 5,6 miljoner euro. För forskningsinvesteringar i och övningsverksamhet för cybersäkerhet föreslås 3 miljoner euro. Det föreslås en fullmakt på 14,7 miljoner euro för att stödja värdekedjan för mikroelektronik.

För att höja sysselsättningsnivån och kompetensnivån och sätta fart på en hållbar tillväxt föreslås 83 miljoner euro till genomförandet av den nordiska modellen för sysselsättningstjänster. För att utveckla en digital infrastruktur i världsklass som utnyttjar automatisering och som stöder invandringen av experter till Finland föreslås det anslag på totalt 12 miljoner euro. Det föreslås 33 miljoner euro för att utveckla servicesystemet och ett digitaliseringsprogram för kontinuerligt lärande. Dessutom föreslås 15 miljoner euro för nya nybörjarplatser vid högskolorna. För finansieringshelheten forskning, utveckling och innovation som stöder en grön omställning föreslås en ökning av fullmakterna till Finlands akademi och Business Finland med 93 miljoner euro.

Det föreslås 125 miljoner euro för att förbättra tillgången till social- och hälsovårdens tjänster och öka kostnadseffektiviteten för att åtgärda vård-, rehabiliterings- och serviceskulden samt försnabba tillgången till vård.

Finlands plan för återhämtning och resiliens är en nationell plan för hur finansieringen ur EU:s facilitet för återhämtning och resiliens ska utnyttjas. Finland lämnade sin nationella plan till kommissionen den 27 maj 2021. Kommissionen utvärderar Finlands plan, och genomförandebeslutet torde godkännas i rådet i oktober eller november 2021.

EU:s utbetalningar beror på hur planen framskrider, och görs när länderna visat att de uppsatta målen har nåtts planenligt. I budgetpropositionen för 2022 uppskattas det att utbetalningarna ur EU-faciliteten är 355 miljoner euro 2022. Inkomstposten grundar sig på kommissionens förslag. Inkomsterna från faciliteten för återhämtning och resiliens inflyter långsammare än användningen av anslagen.

Regeringens riktlinjer för att uppnå koldioxidneutralitet 2035

I samband med budgetförhandlingen godkände regeringen riktlinjer för att genomföra regeringsprogrammets mål att göra Finland koldioxidneutralt före 2035. De utsläppsminskningar som ännu krävs genomförs inom utsläppshandelssektorn enligt klimat- och energistrategin och inom ansvarsfördelningssektorn enligt klimatplanen på medellång sikt. 

Med hjälp av regeringens riktlinjer kan ytterligare utsläppsminskningar på ca 14–15 miljoner ton genomföras fram till 2035 (ansvarsfördelningssektorn ca 8,4 miljoner ton, klimat- och energistrategin 6–7 miljoner ton). Planerna sänds på remiss hösten 2021.

Regeringen har förbundit sig att vidta de åtgärder för minskning av utsläppen som krävs enligt de nationella klimatmålen och EU:s klimatmål. Regeringen kommer i mars 2022, med stöd av ministeriernas, forskningsinstitutens och Klimatpanelens bedömningar, att bedöma om målen för minskning av utsläppen kan nås genom de åtgärder som anges i den klimatpolitiska planen på medellång sikt KAISU och i detta sammanhang besluta om de bindande ekonomiska och lagstiftningsmässiga styrmedel som eventuellt behövs för att målet ska kunna uppnås. För att stödja ett långsiktigt och planmässigt genomförande av klimatmålen tillsätts en parlamentarisk uppföljningsgrupp.

Den klimatpolitiska planen på medellång sikt

Genom den klimatpolitiska planen på medellång sikt minskas växthusgasutsläppen från transporter, jordbruk, separat uppvärmning, arbetsmaskiner, F-gas och avfall, den så kallade ansvarsfördelningssektorn. För kolneutralitet 2035 behövs ytterligare utsläppsminskningar på 4–5 miljoner ton utöver de nuvarande åtgärderna. 

Utsläppen från transporter ska åtminstone halveras från 2005 års nivå fram till 2030 genom åtgärderna i färdplanen för fossilaria transporter. Målet är att minska utsläppen med totalt 1,2 miljoner ton fram till 2030 i förhållande till scenariot med de nuvarande åtgärderna.

Utsläppen från jordbruket fördelas mellan markanvändningssektorn och ansvarsfördelningssektorn. Inom ansvarsfördelningssektorn minskas utsläppen med 0,4 miljoner ton till 2030 jämfört med scenariot med de nuvarande åtgärderna.

Avvecklingen av uppvärmning med fossil olja sker gradvis fram till början av 2030-talet. Avvecklandet av fossil oljeuppvärmning i statens och kommunernas fastigheter genomförs före 2024. Åtgärdsprogrammet för att avstå från oljeuppvärmning färdigställs och genomförs.

Nivån för det stöd som betalas till kommunerna för att avstå från oljeuppvärmning höjs temporärt 2022–2024. En utvidgning av stödet så att det skulle omfatta samkommuner utreds.

Kostnadseffektiva utsläppsminskningar och elektrifiering av arbetsmaskiner främjas utifrån den pågående VN-TEAS-utredningen. Förutsättningarna för och stödet till el- och gasdrivna arbetsmaskiner utreds särskilt inom jordbruket.

Klimat- och energistrategin

Inom utsläppshandelssektorn kan skärpningen av målen för  utsläppshandeln, de redan överenskomna inhemska reformerna av energibeskattningen och satsningarna på programmet för hållbar tillväxt leda till minskningar på 6–7 miljoner ton.

Minskningen av industrins utsläpp sker främst genom att färdplanerna för koldioxidsnålhet inom olika branscher genomförs. Genomförandet av färdplanerna förutsätter en affärsmiljö som stöder och förutser koldioxidsnåla investeringar. Regeringen påskyndar också olika former av värmeproduktion som inte baserar sig på förbränning, till exempel utnyttjande av spillvärme, miljövärme och geotermisk värme.

Färdplanen för fossilfria transporter 

Det föreslås anslag på totalt ca 75 miljoner euro 2022 för att genomföra färdplanen för fossilfria transporter.

Utvecklingsprojektet för ett ekosystem för elektrifierad tung trafik anvisas stöd på 1,5 miljoner euro. Därtill föreslås 6 miljoner euro till anskaffnings- och konverteringsstöd som ska främja övergången till fordon som använder alternativa, koldioxidsnåla bränslen. Genom att stödja köp och spridning av utsläppssnåla fordon, och deras ökade andel av fordonsbeståndet, skapas energieffektivitetsfördelar inom transportsektorn. 

För genomförandet av förslagen i färdplanen föreslås ett anslag på 1 miljon euro till Transport- och kommunikationsverket.

Som tidigare nämnts föreslås 13,3 miljoner euro finansiering enligt återhämtnings- och återhämtningsplanen för infrastrukturinvesteringar som främjar utsläppssnåla transporter. Finansieringen fördelas genom understöd till förbättring av den offentliga laddningsinfrastrukturen och det offentliga nätverket av tankstationer för gas. Därtill föreslås, likaså i enlighet med återhämtnings- och resiliensplanen, 8,5 miljoner euro i understöd för bostadshus och 1,5 miljoner euro i understöd för arbetsplatsfastigheter för att främja infrastruktur för eldriven transport.

För främjande av gång- och cykeltrafik föreslås ett anslag på 4 miljoner euro 2022. Till stöd för kollektivtrafiken föreslås ett anslag på 40,9 miljoner euro.

Regeringen fattade beslut om sysselsättningsåtgärder med snabb verkan

Regeringen har vid budgetmanglingen dragit upp riktlinjer för åtgärder som stöder tillgången på kompetent arbetskraft och förbättrar matchningen av arbetskraft. Regeringen fokuserar på åtgärder med snabb verkan för att svara på den brist på arbetskraft som uppstått på arbetsmarknaden och samtidigt genomförs åtgärder i enlighet med färdplanen för arbets- och utbildningsbaserad invandring.

Under 2022 skapar regeringen en s.k. expressfil på två veckor för att främja arbetskraftsinvandringen. Elektroniska ansökan om uppehållstillstånd för specialsakkunniga och tillväxtföretagare samt deras familjemedlemmar ska avgöras inom 14 dygn från det att ansökan lämnats in. Migrationsverket anvisas för detta ändamål ett tillägg på 1 miljon euro för 2022. Dessutom stärks utrikesförvaltningens personalresurser för hantering av migrationsprocessen med 1,6 miljoner euro 2022. Regeringen utvidgar redan under denna regeringsperiod systemet med D-visum till att omfatta forskare och studerande samt deras familjer efter att ha bedömt olika alternativ.

I och med att den utbildnings- och arbetsrelaterade invandringen samt internationella rekryteringar ökar strävar man efter att trygga Utbildningsstyrelsens funktion för erkännande av examina. Samtidigt utreds hur man kan öka möjligheterna för personer som har fått ett beslut om erkännande av examen eller behörighet att utföra de kompletterande studier som behövs för snabb kvalificering och sysselsättning samt möjlighet att avlägga lämplighetsprov. Regeringen främjar internationella studerandes sysselsättning och nätverkande med finländska företag. Dessutom utreds hur sysselsättningen av internationella studerande kan städjas samt metoder för att främja arbetskraftsinvandring och utbildningsbaserad invandring genom att förenkla uppehållstillståndsprocesserna.

Regeringen förbättrar förutsättningarna för sysselsättning av unga och höjer inkomstgränserna för studiestödet temporärt för år 2022. 

Beslut om den sysselsättningshelhet på 110 miljoner euro som regeringen enades om vid sina halvtidsöverläggningar fattas senast den 15 februari 2022. 

Vård- och servicekulden avvecklas, satsningar på väldefinnande

Regeringen har förbundit sig att främja människors välbefinnande och att avveckla den vård- och serviceskuld som coronakrisen har orsakat.

Finansiering för 125 miljoner euro från EU:s facilitet för återhämtning och resiliens anvisas för att avveckla vård-, rehabiliterings- och serviceskulden inom social- och hälsovården och för att förbättra möjligheterna att få vård snabbare. Genom återhämtnings- och resiliensplanen anvisas dessutom finansiering för 9 miljoner euro för tjänster som stöder arbetsförmågan och för åtgärder som stärker den psykiska hälsan och arbetsförmågan.

Vårdgarantin inom primärvården förbättras så att människor i icke-brådskande fall ska få vård inom en vecka (sju dagar) från det att vårdbehovet bedömts. Tidpunkten då regeringspropositionen om vårdgarantin ska överlämnas till riksdagen bestäms före utgången av oktober 2021. För detta görs en ramreservering på 50 miljoner euro för 2023 utöver de 45 miljoner euro som redan fastställts i planen för de offentliga finanserna.

Personaldimensioneringen för socialarbetare inom barnskyddet skärps i enlighet med regeringsprogrammet. Relationstalet är 1/35 för år 2022 och 1/30 från och med år 2024. Reformen föranleder ett tillägg på 4,8 miljoner euro till kommunernas statsandel från och med 2022, och kostnadseffekten från och med 2024 är 21,7 miljoner euro.

Genom den reform av familjeledigheterna som träder i kraft hösten 2022 strävar man efter en jämlikare fördelning av familjeledigheterna. Enligt den nya modellen får vardera föräldern en kvot på 160 dagpenningsdagar, av vilken en del kan överlåtas till den andra föräldern eller maken. Dagpenningsdagarna får användas tills barnet fyller 2 år. Reformen uppskattas öka utgifterna inom de offentliga finanserna med cirka 80 miljoner euro på årsbasis. Statens utgifter beräknas öka med cirka 1 miljon euro år 2022, och med cirka 9 miljoner euro från och med år 2024.

Genomförandet och finansieringen av de reformer som beslutats om tidigare (såsom personaldimensioneringen, utvidgningen av eftervården inom barnskyddet och lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården) framskrider enligt de beslut som fattades tidigare. År 2022 införs ett program för screening för tarmcancer, som höjer statsandelen för kommunal basservice med 10 miljoner euro.

Anslagen i budgetpropositionen uppgår till 64,8 miljarder euro

Den anslagsnivå som föreslås för 2022 är 0,5 miljarder euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021 och 3,3 miljarder euro mindre än vad som budgeterats för 2021 med tilläggsbudgetarna inberäknade.

Anslagsnivån sjunker jämfört med den ordinarie budgeten för 2021 framför allt därför att de utgifter som har ett samband med coronavirussituationen minskar. Exempelvis utgifterna för hälsosäkerhet i samband coronavirussituationen minskar med 1,7 miljarder euro och de finansiella investeringarna med 0,6 miljarder euro. De konjunkturrelaterade utgifterna, bland annat utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa, minskar med 0,3 miljarder euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2021.

Samtidigt höjs utgiftsnivån jämfört med den ordinarie budgeten för 2021 särskilt på grund av att cirka 0,9 miljarder euro av 2023 års finansiering för välfärdsområdena ska betalas redan i december 2022. Utgifterna för 2023 minskar med motsvarande belopp. Utgiftsnivån för 2022 höjs även på grund av lagstadgade och avtalsbaserade indexhöjningar (0,7 miljarder euro), förändringskostnader för reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet (0,2 miljarder euro) samt avgifter till Europeiska unionen (0,2 miljarder euro).

De tidsbundna anslag som har ett samband med coronavirussituationen uppgår fortfarande till cirka 0,4 miljarder euro 2022, bland annat i form av återverkningar från tilläggsbudgetarna för 2020. 

Skattebeslut som stärker de offentliga finanserna och stöder en grön omställning, handlingsförmåga och en smidig vardag 

Under 2022 kommer regeringen att verkställa flera tidigare överenskomna skattebeslut. Dessutom fattade regeringen vid budgetförhandlingarna beslut om nya skatteåtgärder, av vilka en del ska träda i kraft redan vid ingången av 2022. De nya skattebesluten syftar till hållbar tillväxt genom stöd till sysselsättning och till investeringar som krävs för en grön omställning. Dessutom fattade regeringen beslut om ett skattepaket som ska stärka de offentliga finanserna med cirka 100 miljoner euro. Ökade skatteintäkter uppnås genom åtgärder för att stärka och utvidga skatteunderlaget och genom åtgärder för att motverka skatteflykt.

År 2022 beräknas inkomsterna i statsbudgeten uppgå till 57,9 miljarder euro, varav 48,7 miljarder euro är skatteintäkter. Inkomstposten baserar sig på finansministeriets prognos från augusti. Skatteintäkterna beräknas öka med cirka 8,1 procent jämfört med det som budgeterats för 2021. Ökningen av skatteintäkterna påskyndas förutom av den ekonomiska tillväxten också i någon mån av de lindrade betalningsarrangemangen i fråga om skatter, då skatteintäkter överförs från i år till nästa år.

Beskattningen av förvärvsinkomster skärps inte

Genomförandet av regeringsprogrammets riktlinjer för beskattningen fortsätter under 2022. Det görs en indexjustering i beskattningen av förvärvsinkomster för att beskattningen inte ska skärpas som en följd av att den allmänna pris- eller inkomstnivån stiger. Skatteunderlaget stärks genom en reducering av rätten att dra av räntor på bostadskrediter vid beskattningen i enlighet med tidigare beslut.

Tobaksskatten höjs med 117 miljoner euro under två år. Gränsen för skattefri användning av torv höjs till 10 000 megawattimmar i enlighet med besluten vid ramförhandlingarna. Ändringen gäller alla anläggningar. Dessutom ska det föreskrivas om en mekanism för lägsta pris för torv. Minskningen av skatteutgiften för paraffinisk diesel och skatteåterbäringen till energiintensiva företag fortsätter under 2022 enligt tidigare beslut. Halveringen av farledsavgiften fortsätter. Lotteriskatten sänks. 

Hållbar tillväxt – stöd för investeringar med sikte på en grön omställning

Regeringen påskyndar hållbar tillväxt bland annat genom att stödja investeringar i hållbara energilösningar och utsläppssnåla färdsätt. De nya besluten gäller såväl företag som hushåll.

Datorhallar, värmepumpar och elpannor som genererar värme till fjärrvärmenätet överförs till den lägre elskatteklassen II. Även de datorhallar utanför fjärrvärmenätet som uppfyller kraven på energieffektivitet och energiåtervinning samt värmepumpar av industriell storleksklass i enskilda fastigheter är berättigade till nedsatt skatt på elström. Skattenedsättningen gäller också geotermiska värmeanläggningars cirkulationspumpar. Ändringarna sätts i kraft vid ingången av 2022, förutsatt att EU godkänner åtgärderna.

Det införs en skatt på biogas som används i trafiken. Användningen av biogas för uppvärmning ska däremot vara skattefri.

Återvinningsindustrin överförs till elskatteklassen för industri från ingången av 2022. Fiskodling ska omfattas av återbäringen av energiskatt inom jordbruket, varvid skatten på elström sänks till elskatteklassen för industri, förutsatt att EU godkänner åtgärden.

I syfte att främja elektrifieringen av trafiken ska renodlade elbilar befrias från bilskatt och fordonsskattens grundskatt för renodlade elbilar höjas i motsvarande grad. Höjningen av fordonsskatten gäller inte renodlade elbilar som tagits i bruk tidigare. Bilskattefriheten gäller bilar som beskattas efter den 1 oktober.

Beskattningsvärdet för utsläppssnåla tjänstebilar sänks med 85 euro i månaden åren 2022–2025. Ändringen gäller utsläppssnåla hybridbilar och gasdrivna tjänstebilar. 

Avfallsskattens skattebas utvidgas från ingången av 2023. 

Ändringar av uppvärmningssätt stöds i fråga om ersättande av oljeuppvärmning genom att hushållsavdragets maximibelopp höjs från 2 250 euro till 3 500 euro och ersättningsprocenten från 40 till 60 procent. Åtgärden är temporär och gäller åren 2022–2027. Därtill inleds en utredning om hur hushållsavdraget kan utvidgas till att omfatta också andra energirenoveringar och renoveringar som genomförs av husbolag.

Regeringen inleder ett projekt inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet med målet att utveckla bedömningen av livscykelutsläppen i fråga om livsmedel och andra konsumtionsvaror. Syftet är att rikta beskattningen så att den beaktar konsekvenserna för klimatet och miljön. 

Räntan på skuld för förvärv av en andel i samfälld skog blir avdragsgill från ingången av 2022.

I syfte att stödja tillväxt och investeringar fortsätter regeringen rätten till dubbla avskrivningar vid maskin- och anläggningsinvesteringar åren 2024–2025.

Åren 2022–2027 kan ett företag i beskattningen göra ett extra avdrag på 150 procent för sådana utgifter för forskning och utveckling som baserar sig på forsknings- och utvecklingssamarbete mellan den skattskyldige och forskningsorganisationen.

Begränsningarna av ränteavdrag i samband med offentliga infrastrukturprojekt slopas.

Kompetent arbetskraft, smidig vardag och handlingsförmåga

Regeringen strävar efter att förbättra sysselsättningen och familjernas vardag också genom beskattningen.

Det tidigare överenskomna höjda arbetsinkomstavdraget för personer över 60 år höjs stegvis.

För att bedöma konsekvenserna av hushållsavdraget på sysselsättningen inleds ett tvåårigt försök där hushållsavdragets maximibelopp för hushållsarbete samt omsorgs- och vårdarbete höjs från 2 250 euro till 3 500 euro och ersättningsprocenten höjs från 40 till 60.

Självrisken för resekostnadsavdrag för den som varit familjeledig under skatteåret sänks på motsvarande sätt som för arbetslösa. Ändringen träder i kraft vid ingången av 2023.

Möjligheterna att införa en utbildningssedel utreds. Utifrån en särskild utredning granskas utvidgningen av användningsområdet för kultur- och motionssedlar till annan hobby- och rekreationsverksamhet.

Regeringen har tillsatt en arbetsgrupp som före utgången av juni 2022 ska utreda möjligheterna vid ingången av 2023 inleda ett försök med negativ inkomstskatt och arbetsinkomststöd. Regeringen drar upp riktlinjer för försöket sommaren 2022.

Skatteunderlaget breddas och koncentreras och aggressiv skatteplanering motverkas

Regeringen har kommit överens om nya skatteåtgärder för att stärka de offentliga finanserna med sammanlagt cirka 100 miljoner euro per år. De nya besluten träder i kraft 2022 och 2023. Detaljerna i de ändringar som träder i kraft senare preciseras i samband med beredningen.

För att trygga Finlands skatteunderlag utvidgas beskattningsrätten för fysiska personers försäljningsvinster i situationer där personen flyttar utomlands. Ändringarna träder i kraft från och med ingången av 2023.

Bestämmelsen om begränsning av ränteavdraget revideras genom att tillämpningen av balansbefrielse avgränsas från ingången av 2022. Genom den reviderade bestämmelsen kan man effektivt förhindra att skattepliktig inkomst överförs utanför Finlands beskattningsrätt i kapitalplaceringsstrukturer.

Vinsterna från utländska fonders fastighetsinvesteringar ska i så stor utsträckning som möjligt beskattas i Finland från ingången av 2023.

År 2023 införs en gruvskatt i stället för att höja elskatten inom gruvdrift. Av skatteintäkterna från gruvskatten styrs 60 procent till de kommuner där gruvorna finns. Vid sidan av reformen av gruvskatten revideras gruvlagen i enlighet med den överenskomna tidsplanen.

Skogsfondernas möjligheter att utnyttja skogsavdrag begränsas från ingången av 2022. 

Beredningen av en hälsobaserad skatt inleds. I det första skedet ändras läskedrycksaccisen i hälsorelaterad riktning så att ändringarna träder i kraft 2023. I det andra skedet bereds en skattemodell genom vilken skatteunderlaget för den hälsorelaterade skatten utvidgas på hälsogrunder också till andra produktgrupper.

Dessutom revideras bestämmelsen om rättelse av internprissättning vid ingången av 2022 så att den kan tillämpas i samma omfattning som OECD:s riktlinjer för internprissättning.

Underskottet i budgetekonomin 6,9 miljarder euro

Underskottet i statens budgetekonomi minskar med 4,8 miljarder euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2021. Underskottet minskar tack vare lägre anslagsnivåer och ökningen av skatteintäkterna till följd av den ekonomiska återhämtningen. Budgetpropositionen för 2022 uppvisar ett underskott på 6,9 miljarder euro, vilket kommer att finansieras genom ökad skuldsättning. 

Utan effekterna av det att en del av välfärdsområdenas finansiering för 2023 betalas ut redan i december 2022 skulle underskottet vara ca 0,9 miljarder euro mindre. I enlighet med lagen om välfärdsområdenas finansiering (617/2021) betalas hälften av betalningsposten för januari 2023 till välfärdsområdena redan i december 2022. Utgifterna för 2023 minskar med motsvarande belopp. 

I budgetpropositionen ingår inkomster på 355 miljoner euro och utgifter på 636 miljoner euro enligt Finlands återhämtnings- och resiliensplan. De budgeterade inkomsterna är mindre än utgifterna, eftersom utbetalningarna från EU till finska staten kommer att grunda sig på hur den nationella planen framskrider och hur de delmål och mål som anges i planen har uppnåtts. Den bristande balansen mellan inkomster och utgifter ökar underskottet med 281 miljoner euro i budgetpropositionen för 2022. 

Enligt budgeten beräknas statsskulden stiga till 146 miljarder euro nästa år.

Den kommunala ekonomin

För statsbidrag till kommunerna föreslås sammanlagt 13,0 miljarder euro, vilket är ca 1 miljarder euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Minskningen föranleds i huvudsak av att motsvarande temporära coronastöd som budgeterades för 2021 inte har budgeterats för 2022.

För statsandelen för kommunal basservice föreslås 2022 knappt 8 miljarder euro. Statsandelarna ökar med ca 280 miljoner euro jämfört med den ordinarie budgeten för 2021. Ökningen förklaras framför allt av den separata höjning av statsandelen med 246 miljoner euro som regeringen beslutade om vid ramförhandlingarna våren 2021 och av indexhöjningen för 2022, som är ca 188 miljoner euro. Kommunernas nya och utvidgade uppgifter ökar statsandelarna med knappt 120 miljoner euro 2022. 

Barnbudgetering pilottestas i budgetpropositionen

Barnbudgeteringen pilottestas i budgetpropositionen för 2022 på det sätt som regeringen tidigare har beslutat. Helheten innehåller utöver det avsnitt som beskriver de olika förvaltningsområdenas anslag som riktas till barnåldersklassen också en granskning av beskattningen. Barnbudgeteringen etableras till en del av budgetpropositionen från och med 2023.

I budgetpropositionen för 2022 uppgår anslagen som riktas direkt till barn eller barnfamiljer med beaktande av de lagstadgade och behovsprövade åtgärderna inom de olika huvudtitlarna till sammanlagt ca 7 miljarder euro. Av dessa beräknas något under 2,7 miljarder euro vara statsandelar för basservice som riktar sig till åldersgruppen barn. Utöver anslagsnivån per åldersklass och ändringarna i den finns det inom barnåldersklassen prioriterade områden för vilka det har riktats särskild finansiering. Den viktigaste av dessa är finansieringen för att främja lika möjligheter för alla och stödja utsatta personer. Den särskilda finansieringen för de åtgärder som nämns i budgetpropositionen för 2022 uppgår till ca 378 miljoner euro. Denna finansiering ingår i den ovan beskrivna anslagsgranskningen (ca 7 miljarder euro).

Utöver pilotförsöket med barnbudgetering görs nästa år en förvaltningsövergripande bedömning av konsekvenserna för barn som ett led i genomförandet av barnstrategin. Dessutom främjas utvecklingen av uppföljningen av utfallsuppgifterna för kommunerna och de framtida välfärdsområdena samt utvecklingen av kommunernas och de framtida välfärdsområdenas eget arbete med barnbudgetering och stödet för genomförandet av den genom ett separat utredningsprojekt före utgången av 2022.

Vetenskap, utbildning och kultur skapar hållbar tillväxt

Statens finansieringsvolym för FoU-verksamhet beräknas uppgå till 2,4 miljarder euro 2022.

Bevillningsfullmakten för Finlands Akademis tryggas för 2022. Finlands Akademis bevillningsfullmakt för forskningsprojekt 2022 är 390,5 miljoner euro, i vilket ingår den tilläggsfullmakt på 40 miljoner euro för 2022 som beslutades om vid budgetmanglingen samt ett tillägg på 40,5 miljoner enligt programmet för hållbar tillväxt. Nivån på bevillningsfullmakten för 2023 fastställs vid regeringens ramförhandlingar våren 2022. 

I enlighet med vad som överenskommits tidigare finansieras kvalitets- och jämlikhetsprogrammet för den grundläggande utbildningen nästa år med 60 miljoner euro och kvalitets- och jämlikhetsprogrammet för småbarnspedagogiken med 80 miljoner euro. Tjänsterna inom elev- och studerandevården stärks med sammanlagt 20 miljoner euro. För anställning av lärare och handledare inom yrkesutbildningen anvisas en tilläggsfinansiering på 70 miljoner euro. På alla utbildningsnivåer görs dessutom normala indexjusteringar. 

Som en del av regeringens framtidsinvesteringar anvisas det år 2022 10 miljoner euro för programmet för kvaliteten på och tillgången till gymnasieutbildning.

Man fortsätter att stärka tjänsterna inom elev- och studerandevården inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet. Enligt förslaget höjs finansieringen som riktas till tjänsterna till 20 miljoner euro år 2022. 

Genomförandet av utvidgningen av läroplikten och av det avgiftsfria andra stadiet fortsätts med en finansiering på 65 miljoner euro.

För nya nybörjarplatser vid högskolorna föreslås 15 miljoner euro i finansiering ur återhämtnings- och resiliensplanen. 

Under ledning av undervisnings- och kulturministeriet inleder regeringen dessutom ett omfattande projekt för klimatfostran och hållbarhetsfostran. Utbildningsstyrelsen ansvarar för genomförandet av projektet och för projektet har reserverats ca 4 miljoner euro under regeringsperioden.

För utveckling av produktions- och verksamhetsmodellerna inom kulturområdet och kreativa branscher föreslås 14 miljoner euro.

Fonden som stöder de kreativa branscherna och kulturverksamheten kapitaliseras med 7,5 miljoner euro som en del av regeringens framtidsinvesteringar. Resten av den finansiering som reserverats för kapitalisering avgörs i kommande budgetprocesser.

För kompensation för kopiering för enskilt bruk anvisas 4 miljoner euro för att säkerställa att Kopiosto och AVEK stöder kultur och kreativa branscher.

Plock ur propositionen

Polisens anslag har under valperioden ökats betydligt mer än vad som fastställts i regeringsprogrammet. I budgetpropositionen för 2022 ligger polisväsendets omkostnader på en högre nivå än 2021. 

Polisens anslag anvisas i enlighet med regeringsprogrammet så att resurserna riktas till polisens operativa verksamhet. Anslagen riktas så att polisens närvaro och synlighet tryggas särskilt i de områden där servicenivån är lägst, såsom i glesbygden. Dessutom tryggas verksamhetsförutsättningarna för polisens nationella grupp och nätverk som är specialiserade på människohandelsbrott.

Regeringen stärker Migrationsverkets resurser. För att göra arbetskraftsinvandringen och behandlingen av ansökningar smidigare underlättas och försnabbas verkets e-tjänster med hjälp av automatisering.

För att utveckla en digital infrastruktur som utnyttjar automatisering i världsklass och som stöder invandringen av experter till Finland föreslås det finansiering genom återhämtnings- och resiliensplanen för sammanlagt 12 miljoner euro, som anvisas bland annat till Migrationsverket. För Migrationsverket föreslås dessutom ett tillägg på 5,5 miljoner euro för att trygga personalresurserna.

Finlands flyktingkvot för 2022 enligt budgetpropositionen är 1 050 personer. Regeringen bereder sig på att höja flyktingkvoten på grund av läget i Afghanistan. Flyktingkvoten och finansieringen av den granskas i samband med kompletteringen av budgetpropositionen eller i samband med tilläggsbudgetpropositionerna.

För innovationsstöd för skeppsbyggnad föreslås en fullmakt på 15 miljoner euro för nya fartygsprojekt.

Regeringen förbinder sig att trygga de upphandlade flygförbindelser som inleddes år 2021 fram till den 31 augusti 2022. Man strävar efter att övergå till trafik på marknadsvillkor.

För att säkerställa att bekämpningen av penningtvätt kan övervakas och verkställas effektivt föreslås det finansiering för sammanlagt 5,6 miljoner euro för olika förvaltningsområden genom återhämtnings- och resiliensplanen.

För mottagande av muntlig bevisning genom bild- och ljudupptagningar från rättegångar anvisades det vid budgetmanglingen ett tillägg av engångsnatur på 2,74 miljoner euro för planering och upprättande av ett videoupptagningssystem år 2022. Syftet med detta är att förverkliga det mål i regeringsprogrammet som gäller att koncentrera mottagandet av bevis vid rättegångar till tingsrätterna, som spelar in bevisningen för eventuell fortsatt behandling i hovrätterna.

I enlighet med regeringsprogrammet blir olaga hot från och med den 1 oktober 2021 ett brott som faller under allmänt åtal, om hotet riktar sig mot en person på grund av hans eller hennes arbetsuppgift eller offentliga förtroendeuppdrag. Brottsanmälningarna och de förundersökningar som de föranleder väntas öka till följd av en ändring av strafflagen, och man bereder sig på detta genom att anvisa polisen ett anslag på 1,05 miljoner euro. Man har även anvisat Åklagarmyndigheten och domstolarna ett tilläggsanslag på 0,67 miljoner euro för att kunna behandla det ökande antalet brottsfall.

Stärkandet av beskickningarnas verksamhet fortsätter under nästa år, och i budgetförslaget ingår anslag för öppnandet av två nya ambassader år 2022.

För klimatvänliga åtgärder inom markanvändningssektorn anvisas 7 miljoner euro. 

För att förbättra kommunikationsnätens kvalitet och tillgänglighet föreslås 15 miljoner euro.

För forskningsinvesteringar och övningsverksamhet inom cybersäkerhet föreslås 3 miljoner euro genom återhämtnings- och resiliensplanen. Dessutom föreslås ett anslag på 3,99 miljoner euro för främjande av informationssäkerheten och dataskyddet inom kritiska sektorer i samhället, som fördelas till flera förvaltningsområden.

För genomförandet av en nordisk modell för arbetskraftsservice föreslås det att man reserverar ett anslag på 83 miljoner euro för nästa år.

För att stärka Navigatorernas sektorsövergripande karaktär föreslås 3,25 miljoner euro.

För att främja sysselsättningen bland partiellt arbetsföra föreslås det att man ska inrätta ett nytt bolag för dessa specialuppgifter. För bolagets aktiekapital föreslås 10 miljoner euro, och även för de statsunderstöd som beviljas för att sysselsätta partiellt arbetsföra föreslås ett anslag på 10 miljoner euro.

Under ledning av social- och hälsovårdsministeriet inleder regeringen ett förvaltningsövergripande program för att trygga tillgången till personal inom social- och hälsovården både på kort och på lång sikt.

För gipsbehandling av åkrar och projekt för återvinning av näringsämnen föreslås sammanlagt 13 miljoner euro. 

Genom ett anslag på 3 miljoner euro inom miljöministeriets förvaltningsområde finansieras ett program för koldioxidsnålt byggande, och för detta föreslås också 14,7 miljoner för Business Finlands fullmakt år 2022.

Fullmakten att bevilja räntestödslån för statsunderstödd bostadsproduktion föreslås uppgå till 1 950 miljoner euro, vilket är 150 miljoner euro mer än i år.

Med stöd av Jubileumsfonden för Finlands självständighet Sitras donation kapitaliseras universiteten med 67 miljoner euro år 2022. Kapitaliseringen genomförs på basis av universitetens medelsanskaffning.

Ekonomiska utsikter

Den snabba ekonomiska tillväxten i Finland fortsätter i år. Återhämtningen inom ekonomin har börjat tidigare och starkare än vad som bedömdes i våras. Den ekonomiska återhämtningen fortsätter under hösten i synnerhet inom de branscher som för närvarande omfattas av begränsningar och därmed fortsätter också den snabba ekonomiska tillväxten fram till början av 2022. Den snabbaste tillväxten inom sysselsättningen avtar enligt finansministeriets prognos under 2022, men sysselsättningsgraden förblir hög.

Återhämtningen inom ekonomin och det förbättrade sysselsättningsläget påskyndar tillväxten av skatteinkomsterna och minskar arbetslöshetsutgifterna. Även bortfallet av utgifterna för covid-19-epidemin minskar med tiden underskottet i statsfinanserna och hela den offentliga ekonomin. Den ekonomiska tillväxten minskar på trycket mot den offentliga skuldkvoten och stöder målet om att få ökningen av skuldkvoten att börja vända nedåt vid mitten av 2020-talet. Enligt finansministeriets bedömning avlägsnar den nuvarande positiva utveclingen i ekonomin dock inte det tryck på att öka skulden på längre sikt som beror på att de åldersrelaterade utgifterna ökar till följd av befolkningens åldrande och på de svaga tillväxtutsikterna på lång sikt. 

Behandlingen av budgetpropositionen för 2022

De uppskattningar som anges ovan är preliminära. Budgetpropositionen behandlas i statsrådet den 27 september. Efter det publiceras regeringens proposition om statsbudgeten för 2022 på webbsidan budjetti.vm.fi.
Finansministeriets ekonomiska översikt publiceras den 27 september samtidigt som budgetpropositionen.

Ytterligare information: Matti Niemi, statsministerns politiska specialmedarbetare, tfn 0295 160 165, Joonas Rahkola, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 160998, Ann-Mari Kemell, finansministerns specialmedarbetare, tfn 0295 530 330, Heikki Sairanen, inrikesministerns specialmedarbetare, tfn 050 456 4662, Lauri Holappa, undervisningsministerns specialmedarbetare, tfn 0295 160870, och Silja Borgarsdóttir Sandelin, justitieministerns specialmedarbetare, tfn 0295 150116

 
Sivun alkuun