Minister Grahn-Laasonen bjöd in experter till ett rundabordssamtal om kvinnors hälsa

Minister Sanni Grahn-Laasonen, som ansvarar för jämställdhetsfrågor, bjöd in centrala finländska aktörer till Ständerhuset den 18 mars för att diskutera kvinnors hälsa. I diskussionen deltog ett stort antal företrädare för såväl fackföreningar, näringsliv, civilsamhällesorganisationer som forskningsinstitut.

Sjukdomar inverkar negativt på kvinnors arbetsförmåga och orsakar sjukfrånvaro. Kvinnor upplever också oftare än män att de inte får tillräckligt med hjälp från hälso- och sjukvården.
 
– Kvinnors hälsa är lika viktig som männens. Problemen är strukturella och börjar redan från att det inte finns tillräckligt med forskningsdata om frågor som berör kvinnors hälsa. Ett exempel är att hjärtinfarkt hos kvinnor inte alltid känns igen, eftersom symtomen kan vara annorlunda än hos män. Om det så gäller hjärthälsa, gynekologiska besvär, migrän, klimakteriebesvär, hormonspiral eller rehabilitering efter förlossning, finns det alltjämt behov av att förbättra vården och stödet, säger minister Grahn-Laasonen. 

Lösningar på utmaningarna kan hittas genom samarbete 

Frågorna kring kvinnors hälsa gäller såväl forskning, arbetsliv som ekonomi. Därför måste också konsekvenserna kartläggas och lösningar sökas genom samarbete, dvs. tillsammans med olika förvaltningsområden, organisationer och forskningsinstitut.  
 
Elisabeth Widen, forskningsdirektör vid Helsingfors universitet, sade i sitt anförande att kvinnors hälsa har varit ett systematiskt underprioriterat område inom forskningen. Mer exakt, könsmedveten forskning kan bidra till snabbare diagnoser, mindre biverkningar och mindre variationer i vården. Kia Lampi, specialistläkare inom kvinnosjukdomar och förlossningar, tillade att även om det numera finns tillgång till mer forskningsbaserad kunskap om i synnerhet klimakteriet och förlossningsskador, är det fortsättningsvis varierande i vilken grad den kunskapen har förankrats i praktiken.  
 
I diskussionen lyftes det också fram att vi fortfarande har ett mycket könssegregerat arbetsliv i Finland. Arbetet i kvinnodominerade branscher är ofta både psykiskt och fysiskt belastande. Den belastningen i kombination med omsorgsansvar bidrar till sämre arbetshälsa. 
 
– Underdiagnostiseringen av kvinnors hälsoproblem leder till att det dröjer innan de får vård. Det inverkar direkt på kvinnors arbetshälsa och arbetsförmåga och längden på deras arbetskarriärer, konstaterar Grahn-Laasonen.
 
Päivi Sillanaukee, programdirektör vid social- och hälsovårdsministeriet, sade i sitt anförande att här också finns möjligheter att skapa nya tjänster och ny diagnostik och teknik. Lösningar som gäller kvinnors hälsa kan bli växande områden för innovationer och affärsverksamhet.  
 
Regeringen har åtagit sig att främja jämställheten mellan kvinnor och män och lika rättigheter för alla. 

– Under denna regeringsperiod har det redan fattats flera beslut för att förbättra kvinnors hälsa och hälsovård. FPA-ersättningarna för privata gynekologbesök har höjts, och ersättningarna för assisterad befruktning har införts igen, till högre belopp än tidigare. Inom företagshälsovården har det satsats på bättre behandling av klimakteriebesvär, och momsen på menstruationsskydd har sänkts, säger Grahn-Laasonen.   

Mer information 

• Tanja Auvinen, direktör, avdelningen för arbete och jämställdhet, tfn 0295 163 715 
• Piia Mattila, specialsakkunnig, avdelningen för arbete och jämställdhet, tfn 0295 163 476 
• Emmi Venäläinen, specialmedarbetare till ministern för social trygghet, tfn 0295 163 058

Statsrådets e-postadresser har formen [email protected]