Klimatåtgärdspaketet Fånga kolet: Från att utveckla kunskap och kompetens till att främja åtgärder i samarbete
.png/6d3703a2-cb39-eb80-3216-c6e2b2eb447b?t=1741773151648&width=1200)
De sista projekten som ingick i markanvändningssektorns klimatåtgärdspaket Fånga kolet avslutades i slutet av 2024. Implementeringen av den kunskap och de klimathållbara förfaranden som utvecklats inom denna helhet av sammanlagt 180 projekt fortsätter och effektiviseras i brett samarbete på olika håll i landet. Arbetet stöds bland annat av verksamheten vid närings-, trafik- och miljöcentralernas nationella klimatenhet.
Jord- och skogsbruksministeriet genomförde 2020–2024 klimatåtgärdspaketet Fånga kolet, vars mål var att förbättra kompetensen och kunskapsunderlaget inom markanvändningssektorns klimatarbete samt att hjälpa lantbruksproducenter, skogsägare och andra aktörer som beslutar om markanvändningen att utveckla och införa nya klimatsäkra verksamhetssätt.
Till åtgärdspaketet hörde bland annat tidsbundna stöd för genomförandet, utveckling av inventeringen och uppföljningen av växthusgaser, ett tvärvetenskapligt forsknings- och innovationsprogram, ett informationsprogram som utarbetats i samarbete mellan aktörerna inom sektorn samt praktiska utvecklingsprojekt.
Projekten har producerat en betydande mängd kunskap och kompetens om klimatåtgärder som hänför sig till jord- och skogsbruk, träprodukter, förändrad markanvändning och våtmarker samt marknaden och kompensationssystemen för koldioxid. Inom åtgärdspaketet har man dessutom fokuserat på kompetensutveckling, utbildning och rådgivning.
”Åtgärdspaketet Fånga kolet och de mångsidiga projekten har varit en exceptionellt omfattande offentlig satsning på att genomföra, forska i och utveckla klimatåtgärder, även i internationell skala. Åtgärdspaketet har gett oss en stark grund för att utveckla klimatresiliensen inom jord- och skogsbruket och den övriga markanvändningen, vilket också tryggar näringsgrenarnas verksamhetsförutsättningar och försörjningsberedskap och skapar möjligheter för ny affärsverksamhet”, säger Heikki Granholm, naturresursråd vid jord- och skogsbruksministeriet.
Syftet med de styrmedel och incitament som ingick i paketet, såsom stödsystemet för beskogning och stödet för askgödsling av sumpskog, har varit att stärka kolsänkorna och kollagren i skog och mark. De skogsbruksprojekt som fått RRF-finansiering via Finlands program för hållbar tillväxt har breddat prioriteringarna i arbetet med åtgärdspaketet Fånga kolet till att utöver klimatresiliensen inom skogsbruket också omfatta stärkande av skogsnaturens biologiska mångfald. De sista RRF-projekten fortsätter fram till utgången av 2025.
Informationsförmedling och nätverk på lokal, internationell och sektorsövergripande nivå
Fånga kolet-projekt inleddes som ett resultat av öppna utlysningar av finansiering, som en del av resultatstyrningen vid inrättningar inom förvaltningsområdet samt genom statens interna upphandlingar. Sammanlagt 180 projekt fick finansiering för ungefär 63 miljoner euro. Den forskningsbaserade information som tagits fram och den förståelse för god praxis som utvecklats i projekten har utnyttjats bland annat som grund för och vid genomförandet av klimatplanen för markanvändningssektorn samt vid utvecklingen av inventeringen och uppföljningen av växthusgaser.
Information om projekten och den goda praxis som utvecklats i dem har spridits i Finland vid olika evenemang i anslutning till projekten och åtgärdspaketet, genom mediesamarbete, på AgriHubis webbplats och genom riktad kommunikation och interaktion. Informationen har omsatts i praktiken bland annat inom rådgivningen till markägare, vid uppdateringen av skogsvårdsrekommendationerna, i läroanstalter och i jordbrukarnas kollegiala nätverk.
Under de sista åren av åtgärdspaketet stärktes satsningarna på verkningsfullheten av den kunskap som undersökts och utvecklats i projekten, förankringen av kunskapen, kompetensutvecklingen, rådgivningen och utvecklingen av klimatarbetet i undervisningslokalerna.
I ett program för accelerering av verkningsfullheten som genomfördes 2024 tog projekten inom forsknings- och innovationsprogrammet fram nya lösningar för att stärka verkningsfullheten av projekt i slutskedet och omsättningen av forskningsrönen från projekten i praktiken. För att trygga kontinuiteten i forskningen om klimatåtgärder inom markanvändningssektorn stödde forsknings- och innovationsprogrammet i synnerhet sådana forskare som befann sig i början av sin vetenskapliga karriär.
Åtgärdspaketet Fånga kolet och den kunskap som tagits fram i projekten har också väckt internationellt intresse. Projekten och resultaten av dem har presenterats bland annat i sidoprogrammen för klimattoppmötena COP27 och COP28, vid Europaparlamentets och kommissionens samt Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling OECD:s evenemang och vid bilaterala internationella möten. Sommaren 2023 ordnades i Helsingfors en nordeuropeisk konferens om det internationella markinitiativet 4/1000, som samlade forskare och sakkunniga från runt om i Europa för att diskutera kolinlagring i mark.
Information till stöd för beslutsfattandet och god praxis för det dagliga arbetet
Av forsknings- och innovationsprogrammet och utvecklingsprojekten beställdes separata externa effektutvärderingar. Enligt utvärderingarna har Fånga kolet-projekten avsevärt stärkt både det nationella kunskapsunderlag som stöder klimatåtgärderna och samarbetet mellan olika aktörer.
I utvärderingarna konstateras det dessutom att åtgärdspaketet har fört samman aktörer inom olika sektorer, stärkt tvärvetenskapligheten, främjat kompetensutvecklingen samt gjort det möjligt att inkludera dem som utför det praktiska arbetet i projekten och därigenom i pilotförsöken med, utvecklingen av och forskningen kring klimatåtgärder.
Projektens genomslag har enligt utvärderingarna stötts av att man redan i planeringsskedet satsade på att resultaten ska kunna utnyttjas. Bland annat på grund av finansieringsperiodens längd har projektens effektkedjor dock realiserats endast delvis. I båda utvärderingarna betonas det att man i de följande stegen särskilt bör fokusera på att främja och implementera projektresultaten.
För att konkreta klimateffekter ska uppstå krävs det tid och kontinuerligt, omfattande samarbete. Effekternas omfattning och tidsplanen för genomförandet är beroende av hur aktörerna använder den framtagna kunskapen och hur den tillämpas i beslutsfattandet.
”Jag vill på ministeriets vägnar ännu en gång tacka alla som deltagit i åtgärdspaketet. Det är viktigt att fortsätta genomförandet av åtgärderna och för det behövs ett fortsatt omfattande samarbete mellan alla aktörer inom sektorn”, betonar Granholm.
Arbetet fortsätter i regionerna under samordning av närings-, trafik- och miljöcentralernas klimatenhet
Jord- och skogsbruksministeriet fortsätter att genomföra klimatplanen för markanvändningssektorn. Ministeriet för vidare det kunnande som förvärvats inom klimatåtgärdspaketet Fånga kolet bland annat med hjälp av resultatstyrning och informationsstyrning.
Den kunskap som tagits fram inom klimatåtgärdspaketet Fånga kolet och i projekten förs vidare till exempel i den Fånga kolet-gemenskap som samordnas av närings-, trafik- och miljöcentralernas klimatenhet och i utvecklingen av det regionala klimatarbetet. Verksamheten omfattar såväl åtgärder för begränsning av klimatförändringarna som stärkande av kompetensen kring beredskapen, prognostiseringen och riskhanteringen i fråga om klimatförändringarnas effekter, det vill säga anpassningen till klimatförändringarna inom naturresurssektorerna.
”Vid klimatenheten vill vi stärka klimatarbetet inom markanvändningssektorn, och vi samlar klimatarbetare kring samma bord för att diskutera olika teman. Detta underlättar utnyttjandet av den kunskap som tagits fram i Fånga kolet-projekten och främjar vidareutvecklingen. Den kunskap som tagits fram i den unika projekthelheten och de som tagit fram den förtjänar att bli sedda och hörda”, säger Riitta Syvälä, chef för närings-, trafik- och miljöcentralernas nationella klimatenhet.
Fånga kolet-projekten och deras slutrapporter finns samlade på jord- och skogsbruksministeriets webbplats. Närmare information om vad projekten producerat och om deras resultat finns på projektgenomförarnas webbplatser.
Mer information på vår webbplats:
Klimatlösningar inom markanvändningssektorn
Forsknings- och innovationsprogrammet
Utvärderingsrapporten om forsknings- och innovationsprogrammet (Owal Group 2024, PDF)
Effektutvärdering av utvecklingsprojekten, policy brief (Pellervon taloustutkimus PTT, Gaia Consulting Oy 2023, PDF)
NTM-centralernas klimatenhet
Mer information:
Anna Salminen
konsultativ tjänsteman, jord- och skogsbruksministeriet
samordning av klimatåtgärdspaketet, genomförande av klimatåtgärder inom markanvändningssektorn
[email protected]
029 516 2002
Johanna Vanhatalo
ledande sakkunnig, jord- och skogsbruksministeriet
uppföljning av och rapportering om klimatåtgärderna inom markanvändningssektorn
[email protected]
029 516 2177
Riitta Syvälä
chef för närings-, trafik- och miljöcentralernas nationella klimatenhet
[email protected]
050 396 9596