Hyppää sisältöön
Valtioneuvosto ja ministeriöt
Media

UKM:s förslag till statsbudgeten för 2022

Undervisnings- och kulturministeriet
13.8.2021 10.12 | Publicerad på svenska 13.8.2021 kl. 11.00
Pressmeddelande

I statens budgetproposition för år 2022 föreslår undervisnings- och kulturministeriet anslag för 7,3 miljarder för sitt förvaltningsområde, vilket är 165 miljoner euro mer jämfört med ordinarie budgeten för detta år.

Undervisnings- och kulturministeriets budgetförslag har beretts på våren och det blev offentligt den 13 augusti efter att finansministeriet lämnat sitt eget förslag till statsbudget. Beslut om regeringens budgetproposition 2022 fattas vid budgetförhandlingarna den 7–8 september.

Ett centralt mål under regeringsperioden är att höja utbildnings- och kompetensnivån på alla utbildningsnivåer, minska skillnaderna i kunskaper och öka den utbildningsmässiga jämlikheten. Ett ytterligare mål är att öka antalet arbetsplatser inom de kreativa branscherna och förbättra tillgången till kulturtjänster. Målet är att trygga barns och ungas välbefinnande, minska utslagningen och stärka delaktigheten samt att öka motionsaktiviteten. Målen och åtgärderna inom ministeriets förvaltningsområde spelar en central roll också när det gäller att främja psykiskt välbefinnande och kristålighet.

I undervisnings- och kulturministeriets budgetförslag föreslås 883 miljoner euro för småbarnspedagogik, förskoleundervisning och grundläggande utbildning samt fritt bildningsarbete, 1 276 miljoner euro för yrkesutbildning och gymnasieutbildning och 3 399 miljoner euro för högskoleundervisning och forskning.

För kvalitets- och jämlikhetsprogrammet för den grundläggande utbildningen föreslås anslag på 60 miljoner euro, och för kvalitets- och jämlikhetsprogrammet för småbarnspedagogiken 80 miljoner euro, när tillägget på 30 miljoner euro i anslutning till regeringens framtidsinvesteringar beaktas. En stödmodell som lämpar sig för småbarnspedagogik utvecklas. För stödet har det reserverats 15 miljoner euro i permanent finansiering från och med 2022. Inom det fria bildningsarbetet föreslås ett tillägg på 5 miljoner euro per år till integrationsutbildning för invandrare. Man fortsätter att stärka tjänsterna inom elev- och studerandevården inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet. Enligt förslaget höjs finansieringen som riktas till tjänsterna till 20 miljoner euro år 2022.

Det föreslås att statsandelsfinansieringen för utbildning på andra stadiet ökas så att den motsvarar höjningen av kostnadsnivån. Genomförandet av utvidgningen av läroplikten och av det avgiftsfria andra stadiet fortsätter. För reformen föreslås 65 miljoner euro. Verksamheten för att stärka elev- och studerandevårdstjänsterna fortsätter. Som en del av regeringens framtidsinvesteringar föreslås  10 miljoner euro för programmet för kvaliteten på och tillgången till gymnasieutbildning.

Genomförandet av reformen av yrkesutbildningen fortsätter. För anställning av lärare och handledare föreslås som en del av regeringens framtidsinvesteringar ytterligare finansiering till ett belopp av 70 miljoner euro. För försöket med att reformera utbildningsersättningen för läroavtalsutbildning föreslås fem miljoner euro. För att svara på ändringen av vårdardimensioneringen föreslås 43 miljoner euro för utbildning av nya närvårdare.

Man fortsätter att stödja verkställandet av gymnasiets nya läroplaner som togs i bruk 1.8.2021. Kvalitetskulturen inom gymnasieutbildningen stärks genom kvalitets- och tillgänglighetsprogrammet. Kvalitets- och tillgänglighetsprogrammet för gymnasieutbildningen stöder verkställandet av regeringens centrala utbildningspolitiska reformer, såsom utvidgningen av läroplikten och reformen av det kontinuerliga lärandet.

Det föreslås att högskolornas basfinansiering höjs på motsvarande sätt som höjningen av kostnadsnivån. År 2022 kapitaliseras universiteten därtill med 67 miljoner euro på basis av den medelsanskaffning som berättigar till statlig motfinansiering. Genom forskningsfinansieringen stärks förutsättningarna för spetsforskning och nationella forskningsinfrastrukturer samt för sådan forskning och innovationsverksamhet som sammanför olika aktörer och branscher. Andelen högskoleutbildad arbetskraft ökas genom ett ökat utbud av högskoleutbildning, bättre genomströmning och utvecklande av flexibla studiemöjligheter. I fråga om forskningsmaterial, forskningsresultat och kunnande främjas ett omfattande utnyttjande samt öppenhet.

Med finansiering i anslutning till Finlands program för hållbar tillväxt stärks forskningens nationella och lokala infrastrukturer samt stöds forskning som utnyttjar dataanalys och beräkningsmetoder.

Eftersom det inte har fattats något beslut om kompensation i fråga om avkastningen av penningspelsverksamheten från och med 2024, minskar Finlands Akademis fullmakt på grund av den osäkerhet som detta föranleder år 2022 med sammanlagt 40 miljoner euro jämfört med 2021.

För att främja Finlands FUI-mål har regeringen beslutat att inrätta en parlamentarisk arbetsgrupp för att utreda metoder för att förbinda sig till den ökning av FUI-finansieringen inom den offentliga sektorn som krävs för att FUI-målet ska nås före utgången av decenniet.

För digitalisering av dokumentmaterial anvisas Riksarkivet 1,5 miljoner euro per år 2022—2023. Man har förberett sig på grundläggande renovering av Depåbibliotekets lokaler i Kuopio så att ökningen av hyresutgifterna på årsnivå är högst 1,5 miljoner euro från och med 2024.

För studiestödet föreslås ett anslag på 698 miljoner euro, vilket är 55 miljoner euro mer än i den egentliga statsbudgeten för 2021.  Av tillägget föranleds 33 miljoner euro av en ökning av studielånskompensationen och utgifterna för statsborgen, 13,5 miljoner euro av utgifterna för studiepenningen och 9,1 miljoner euro av en utvidgning av rätten till stöd för skolresor som en del av reformen av det avgiftsfria andra stadiet.  Vid dimensioneringen av anslagen har man beaktat att villkoren för studielån har gjorts flexiblare av orsaker som beror på coronaepidemin från 1.8.2021 för att trygga ställningen för de studielåntagare som utexamineras 2021 eller därefter. Utvecklingen av studiestödssystemet fortsätter så att systemet främjar planmässiga studier på heltid och kortare studietider.   Den 1 augusti 2022 stiger studiepenningens belopp med ca en procent på basis av förändringen i folkpensionsindexet.

Förutsättningarna för konstnärligt och annat kreativt arbete förbättras

För konst och kultur föreslås anslag på 578 miljoner euro, vilket är cirka tre miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021. Målet är att få skapandet, produktionen, konsumtionen och användningen av konst och kultur att så snabbt som möjligt återgå till den nivå som rådde före den kris som orsakades av coronavirusepidemin.

Statsandelssystemet för scenkonsten reformeras och för reformen föreslås, utöver de tillägg som redan anvisats i enlighet med tidigare beslut, ytterligare finansiering till ett belopp av 8,5 miljoner euro från och med 2022. Det föreslås att fonden som stöder de kreativa branscherna och kulturverksamheten kapitaliseras med 15 miljoner euro som en del av regeringens framtidsinvesteringar. För projektberedningen och planeringen av Arkitektur- och designmuseet och beredningen och inledandet av museets verksamhet föreslås anslag på 0,6 miljoner euro. Enligt förslaget höjs nivån på konstnärsstipendierna i enlighet med regeringsprogrammet så att tilläggsfinansiering på 0,4 miljoner euro riktas till dem från år 2022 utöver den tidigare höjningen på 1,4 miljoner euro. För etablering av utställningsarvodesmodellen föreslås anslag på en miljon euro.

Målet för idrottspolitiken är att öka befolkningens fysiska aktivitet och en motionsinriktad livsstil, främja etisk tävlings- och elitidrott, öka delaktigheten samt förbättra jämställdheten mellan könen och likabehandlingen. I synnerhet de individuella och samhälleliga utmaningar som beror på fysisk inaktivitet och ska bemötas genom att det riksomfattande programmet I rörelse (Liikkuvat) genomförs. För idrottsverksamhet föreslås anslag på 141 miljoner euro.

Främjandet av ungas delaktighet, förebyggandet av utslagning och utvecklandet av ungdomssektorn fortsätter i enlighet med ungdomslagen och det riksomfattande programmet för ungdomsarbete och ungdomspolitik 2020–2023. Det säkerställs att det riksomfattande systemet för begäran om kontakt inom det uppsökande ungdomsarbetet förankras. För ungdomsarbetet föreslås anslag på 77 miljoner euro, vilket är fem miljoner euro mindre än i den ordinarie budgeten för 2021.

För hobbyverksamhet för barn och unga riktas i enlighet med tidigare beslut 14,5 miljoner euro årligen. Denna s.k. Finlandsmodell introducerar fler fritidsaktiviteter i anslutning till barns och ungas skoldag och avsikten är att aktiviteterna ordnas på basis av elevernas önskemål. Detta främjar barns och ungas välbefinnande, jämlikhet och likabehandling.

En betydande del av statens utgifter för kultur-, idrotts- och ungdomsarbete finansieras med intäkter från penningspel. Inom undervisnings- och kulturministeriets sektor kompenseras minskningen av avkastningen från penningspelsverksamheten genom att man ökar budgetfinansieringen och fortsätter att sänka lotteriskatten. Kompensationen täcker dryga 80 procent av minskningen av intäkterna från Veikkaus, vilket betyder att förmånstagarnas finansiering minskar med ca 8 procent.

Veikkaus intäktskalkyl för främjandet av idrott och fysisk fostran, forskning, konst och ungdomsarbete är totalt 359,3 miljoner euro. Utöver den egentliga intäktskalkylen intäktsförs outdelade vinstmedel till ett belopp på sammanlagt 2,25 miljoner euro, varvid sammanlagt 361,6 miljoner euro av vinstmedlen från penningspelsverksamheten står till förfogande. De beräknade intäkterna har fördelats mellan förmånstagarna enligt lotterilagen. I intäktskalkylen ingår den uppskattade effekten av sänkningen av lotteriskatten, 42,4 miljoner euro. Dessutom kompenseras minskningen av intäktskalkylen med tillägg på sammanlagt 131,4 miljoner euro under budgetmomenten.

Regeringen har beslutat att tillsätta en arbetsgrupp för att dryfta framtiden för Veikkaus och för finansieringen till Veikkaus förmånstagare.

UKM:s förslag till budgetproposition för förvaltningsområdet 2022 (på finska)

Mer information:

  • kanslichef Anita Lehikoinen, tfn 0295 3 30182
  • överdirektör Eeva-Riitta Pirhonen, (grundläggande utbildning, småbarnspedagogik och fritt bildningsarbete), tfn 0295 3 30258
  • överdirektör Petri Lempinen (yrkesutbildning, gymnasieutbildning), tfn 0295 3 30180
  • överdirektör Atte Jääskeläinen (högskoleutbildning och forskning), tfn 0295 3 30309
  • överdirektör Riitta Kaivosoja (kultur- och konstpolitik, grundläggande konstundervisning), tfn 0295 3 30129
  • överdirektör Esko Ranto (ungdoms- och idrottspolitik, studiestöd), tfn 0295 3 30115
  • ekonomichef Pasi Rentola (allmän ekonomiplanering), tfn 0295 3 30211
  • konsultativa tjänstemannen Timo Ertola (allmän ekonomiplanering), tfn 0295 3 30083
Allmänbildande utbildning Bibliotek Forskning Högskoleutbildning och forskning Idrott Kultur Kyrkliga ärenden Småbarnspedagogik Studiestöd Unga Upphovsrätt Utbildning Yrkesutbildning
Sivun alkuun