Ny skriftlig straffprocess vid tingsrätterna

Avsikten är att republikens president skall stadfästa reformen så att den träder i kraft den 1 oktober 2006. Målet är att effektivera behandlingen av brottmål genom att möjliggöra ett förfaringssätt som är enklare än det nuvarande i klara brottmål.

Användningen av skriftligt förfarande i fråga om erkända brott förutsätter både den åtalades och ett eventuellt brottsoffers samtycke. Polisen skal redan i samband med förundersökningen preliminärt fråga efter samtycke. Åklagaren eller tingsrätten skall i samband med stämningsdelgivningen utreda om den åtalade erkänner gärningen och går med på att saken avgörs vid skriftligt förfarande. Det är möjligt att återta samtycket.

Det nya skriftliga förfarandet kan tillämpas på sådana brott för vilka det maximala straffet är fängelse i två år. Förfarandet är således möjligt vid nästan alla vanliga och lindriga brott. Exempelvis misshandel, grovt rattfylleri, stöld och förskingring kan avgöras skriftligt, om de övriga förutsättningarna för förfarandet föreligger.

Det straff som döms ut vid skriftligt förfarande kan vara fängelse i högst nio månader. Om den åtalade döms till fängelse i mer än sex månader, skall han eller hon ges möjlighet att avge en muntlig utsaga.

Målet kan inte behandlas vid skriftligt förfarande, om den åtalade har varit under 18 år när gärningen begicks. Användningen av skriftligt förfarande förutsätter också att muntlig förhandling är onödig. Om man t.ex. misstänker att den person som erkänt gärningen i själva verket är oskyldig, bör muntlig förhandling ordnas.

Nya metoder för att minska antalet inställda rättegångar

I samband med rättegångar i brottmål införs också nya metoder som syftar till att minska antalet inställda huvudförhandlingar. Att en rättegång ställs in beror vanligtvis på att den åtalade är frånvarande.

Trots den åtalades frånvaro kan man höra vittnen, sakkunniga, brottsoffer eller en annan åtalad under huvudförhandlingen. Förutsättningen är att den åtalade har underrättats om detta i samband med stämningen. En person som redan hörts en gång hörs vanligtvis inte på nytt. Hörande skall dock ordnas på nytt, om den åtalade har haft laglig orsak till frånvaron eller om domstolen av särskilda skäl anser det nödvändigt. Också när man har hört ett vittne som den åtalade inte har underrättats om, skall hörandet upprepas på den åtalades begäran.

För att underlätta fortsatt förhandling förlängs tidsfristerna för uppskov med huvudförhandlingen. Den nuvarande uppskovstiden på högst 14 dagar förlängs till 30 dagar. Uppskovstiden 45 dagar, som baserar sig på särskilda skäl, förlängs till 60 dagar.

När den åtalade är under 18 år skall huvudförhandling sedan reformen trätt i kraft hållas senast 30 dagar efter att brottmålet anhängiggjorts. För närvarande är tidsfristen två veckor, vilket ofta inte är tillräckligt för att man skall hinna ordna huvudförhandling. En person som hämtas till rättegången och tagits i förvar får berövas sin frihet högst fem dygn i stället för nuvarande tre dagar.

Brottsoffer får biträde oftare än nu

Från början av oktober kan för offer för våldsbrott förordnas ett rättegångsbiträde och en stödperson med statliga medel i flera fall än för närvarande. Även offer för brott mot liv, hälsa eller frihet kan få ett biträde och en stödperson.

För närvarande kan biträden och stödpersoner förordnas endast för offer för sexualbrott, familjevåld eller människohandel. Nu är biträde eller stödperson alternativ men efter reformen kan för offer för våldsbrott vid behov förordnas både biträde och stödperson.

Stödpersoner börjar betalas ersättning på samma grunder som vittnen. Detta betyder att ersättningen sjunker, för nu betalas arvode och ersättning på samma grunder som till rättegångsbiträden.

Hörande per video möjligt i samband med häktning

Möjligheterna att använda tekniska hjälpmedel vid rättegångar utökas. Den som yrkas häktad kan höras personligen med hjälp av videokonferens. Man kan förfara på samma sätt när häktningsärendet behandlas på nytt. Detta minskar transporterna mellan fängelset och domstolen samt gör behandlingen säkrare.

Förberedelsesammanträdet i brottmål kan ordnas per telefon eller som videokonferens. Likaså får målsägandens ersättningsanspråk på domstolens begäran lämnas in även t.ex. per telefon.

Innan domstolen bestämmer om en åtalads sinnestillstånd skall undersökas, skall den genom en separat mellandom avgöra om det har visats att den åtalade har förfarit på det sätt som beskrivits i åtalet. Sålunda behöver inte sådana personer genomgå sinnesundersökning som konstateras oskyldiga. Om den misstänkte redan under förundersökningen har erkänt sin skuld, kan domstolen bestämma att han eller hon skall genomgå sinnesundersökning redan under förundersökningen eller före huvudförhandlingen.

Den som stör rättegången kan tas i förvar

Domstolen kan förelägga en person som stör rättegången en ordningsbot på högst 1 000 euro eller bestämma att han eller hon skall tas i förvar för högst 24 timmar. På detta sätt kan det garanteras effektivare än nu att rättegången förlöper utan störningar. Ytterligare upplysningar: lagstiftningsrådet Asko Välimaa, tfn (09) 1606 7708 (på plats 3.4.) lagstiftningssekreterare Kirsi Pulkkinen, tfn (09) 1606 7722 e-post: fö[email protected]

Regeringens proposition 271/2004 och övriga handlingar som hänför sig till riksdagsbehandlingen: www.finlex.fi