Lönegarantireformen förbättrar ställningen för anställda som fallit offer för allvarligt arbetsrelaterat utnyttjande

Lönegarantisystemet hjälper arbetstagaren att få betalt för de löner och andra fordringar som grundar sig på arbetsförhållandet när arbetsgivaren är insolvent. Från och med 2023 förlängs tiden för offer för allvarligt arbetsrelaterat utnyttjande att ansöka om lönegaranti. Lönegarantireformen syftar till att göra lönegarantiprocessen smidigare och bekämpa grå ekonomi.

Avsikten är att republikens president stadfäster ändringarna den 10 november 2022.

Om arbetsgivaren är insolvent, kan arbetstagaren ansöka om att de fordringar som grundar sig på  arbetsförhållandet betalas enligt lönegarantin. Med fordringar avses bland annat lön, semesterersättning och dagpenning. I normala fall ska ansökan om lönegaranti göras inom tre månader från det att lönen eller fordran förföll till betalning.

Enligt statsminister Sanna Marins regeringsprogram ska metoder för att ingripa i uppsåtlig eller grovt vårdslös underavlöning utredas. För att uppnå detta mål ska tiden för ansökan om betalning enligt lönegarantin förlängas när det gäller offer för allvarligt utnyttjande i arbetslivet. 

Tiden för ansökan om lönegaranti förlängs i fråga om offer för arbetsrelaterat utnyttjande

"Allvarligt arbetsrelaterat utnyttjande och lönedumpning går nästan alltid hand i hand. I fortsättningen har offren längre tid att ansöka om lönegaranti och få de löner och andra fordringar de har rätt till", betonar arbetsminister Tuula Haatainen.

Om arbetsgivaren till ett offer för allvarligt arbetsrelaterat utnyttjande genom en fällande dom i ett brottmål har dömts att betala fordringar som baserar sig på arbetsförhållandet eller brottsskadeersättning, kan offret ansöka om betalning av fordringarna enligt lönegarantin. I fortsättningen börjar ansökningstiden på tre månader först när domen vunnit laga kraft. Syftet är att ta bort möjligheten att de fordringar som grundar sig på arbetsförhållandet preskriberas under tiden för brottsutredningen och åtalsprövningen. 

Offret kan i fortsättningen få ersättning enligt lönegarantin utanför den vanliga ansökningstiden också när ingen dom har meddelats i ärendet. Det här gäller fall där det med fog kan bedömas att arbetstagaren har utsatts för allvarligt utnyttjande i arbetslivet, vilket gjort att offret inte kunnat ansöka om ersättning enligt lönegarantin inom den normala ansökningstiden. I dessa fall är ansökningstiden för lönegaranti i fortsättningen 18 månader efter att anställningsförhållandet upphörde. 

Arbetstagaren får denna möjlighet till undantag från ansökningstiden bara en gång.

En effektivare och snabbare lönegarantiprocess

”Lönegarantimyndighetens rätt att få och lämna ut uppgifter utvidgas. På detta sätt vill vi utrota grå ekonomi och påskynda lönegarantiprocessen", säger arbetsminister Haatainen.

I fortsättningen kan lönegarantimyndigheten bland annat förelägga vite för att understryka arbetsgivarens skyldighet att lämna information. Lönegarantimyndigheten kan också på eget initiativ i vissa situationer lämna ut uppgifter som gäller lönegarantin till förundersökningsmyndigheten, åklagaren, centralen för utredning av penningtvätt, skatteförvaltningen och arbetarskyddsmyndigheterna. 

Treskodom och förlikning

I omtvistade fall föregås lönegarantiansökan i allmänhet av en rättsprocess. Då undersöker domstolen de krav och yrkanden som anställningsförhållandets båda parter har lagt fram. Eventuella tredskodomar och förlikningar som har fastställts av en domstol är problematiska med tanke på lönegarantin eftersom man då i regel inte reder ut fordrans grund och belopp. För att få ersättning enligt lönegarantin, förutsätts att  fordringarnas grund och belopp kan utredas. 

För att lösa detta problem tas det i lönegarantilagstiftningen in bestämmelser om förutsättningar för betalning av fordringar enligt lönegarantin på basis av en treskodom eller på grund av förlikning som domstolen fastställt.

Ändringarna träder i kraft den 1 januari 2023. De har beretts på trepartsbasis.

Mer information:
Piritta Jokelainen, arbetsministerns specialmedarbetare, tfn 029504 7353
Mari Hankaankorpi, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029504 7331
Nico Steiner, regeringsråd, arbets- och näringsministeriet, tfn 029504 9001