Utredning: Tomma, underutnyttjade och rivningshotade byggnader rymmer en betydande potential för att minska klimatutsläppen

I Finland har byggnader rivits i allt snabbare takt under de senaste åren. Därtill finns ett stort antal byggnader som står tomma eller håller på att bli tomma. Byggnaders användningsgrad, återanvändning och utnyttjande av rivningsmaterial har betydande ekologiska, ekonomiska och kulturella konsekvenser. En färsk utredning ger ny kunskap särskilt om klimatkonsekvenserna av tomma och rivningshotade byggnader.

Enligt utredningen har det i Finland under de senaste åren rivits cirka 7 000 byggnader per år. Den årliga rivningsvolymen har under 2020-talet nästan fördubblats jämfört med början av 2000-talet. De småhus, flervåningsbostadshus, kontorsbyggnader, vårdbyggnader och undervisningsbyggnader som står tomma eller som blir tomma inom den närmaste framtiden uppskattas ha en sammanlagd våningsyta på cirka 17,6 miljoner kvadratmeter. Av dessa kommer endast en del att tas i användning för nya ändamål, eftersom en betydande del av byggnaderna ligger i områden där befolkningen minskar.

Tomma byggnader rymmer en sparpotential motsvarande utsläppen från uppförandet av upp till 1 000 nya flervåningshus

Det tomma byggnadsbeståndets sparpotential ökar ju större andel som genom renovering kan tas i fortsatt bruk.

Om en femtedel av de kommunala vårdbyggnader och undervisningsbyggnader som står tomma eller kommer att bli tomma kunde bevaras genom reparation och ändring av användningsändamålet och de huvudsakliga konstruktionerna av de rivningshotade byggnaderna kunde återanvändas, skulle den möjliga utsläppsbesparingen bli något över 0,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Detta motsvarar de utsläpp som uppförandet av cirka 700 nya bostadshöghus på 2 300 kvadratmeter orsakar.

Om potentialen för reparation av och ändring av användningsändamålet för kontorsbyggnader i huvudstadsregionen räknas med, blir utsläppsbesparingen cirka 0,7 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det motsvarar utsläppen från över 2 miljoner kvadratmeter nybyggnad eller från uppförandet av närmare tusen nya bostadshöghus.

År 2024 färdigställdes byggprojekt i Finland omfattande drygt 5 miljoner kvadratmeter våningsyta.

Utredningen rekommenderar en mer detaljerad lägesbild och utveckling av styrmedel

Enligt utredningen behövs mer detaljerad information om tomma och underutnyttjade byggnader enligt användningskategori samt deras geografiska läge och graden av rivningshot. Det vore också nödvändigt att utreda återanvändningspotentialen hos byggnadstyper som hotas av rivning, både när det gäller bevarande av hela byggnader och återanvändning av rivningsdelar. Det behövs också kunskap om de totalekonomiska konsekvenserna av rivning, till exempel den sparpotential som återanvändning innebär.

Utredningen rekommenderar bland annat att fortsatt användning och återanvändning av byggnader främjas genom fler anvisningar och incitament, genom att rivningens utsläppseffekter synliggörs i byggnadens klimatdeklaration och genom att en modell med en helhetsmässig hållbarhetsbedömning utvecklas som en del av konsekvensbedömningen av planläggning och byggprojekt.

Utredningen gjordes av teknologie doktor Tarja Häkkinen på uppdrag av miljöministeriet.

• Rivning, renovering eller återanvändning: Utredning om klimatkonsekvenserna av tomma och rivningshotade byggnader (på finska, statsrådets publikationsarkiv Valto)

Mer information:

Harri Hakaste
överarkitekt
tfn 0295 250 074
[email protected]

Annukka Lyra
specialsakkunnig
tfn 0295 250 326
[email protected]

Tarja Häkkinen
teknologie doktor
tfn 040 727 4561
[email protected]