President Ahtisaaris minnesord över statsrådet Holkeri vid minnesstunden

statsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 27.8.2011 10.30 | Publicerad på svenska 3.12.2014 kl. 8.14
Typ:Tal -

Det är alltid tungt att mista en vän. Ännu tyngre är det att mista en nära anhörig. Även om dessa förluster drabbar enskilda känns det ibland som om även en hel nation har förlorat något värdefullt. Statsrådet Harri Holkeri hör till de finländare vars betydelse och värde för det finländska samhället bara har ökat under årens lopp.

Tyngdpunkten i Harri Holkeris livsgärning låg i hans insatser för Finland. Hans karriär var lång och den inföll under en händelserik tidsperiod i vårt land. Harri Holkeris karriär är ett övertygande bevis på att man kan nå framgång i politiken genom hederlighet och omutlig ärlighet. Dessa egenskaper behöver inte betyda en stelhet i attityder eller en oförmåga att ändra sig när omständigheterna förändras.

Det kräver ofta mera mod att byta åsikt och erkänna faktum än att hålla sig till sin gamla ståndpunkt. Holkeri förstod att det inom politiken samtidigt kan finnas många olika mål som är sinsemellan motstridiga. Då måste man göra ett val, inte på taktiska grunder, utan på lång sikt. En sådan härva av motstridiga mål var åstadkommandet av EEC-avtalet och stiftandet av den kraftigt kritiserade undantagslag som gällde presidentval. Det viktigaste var att säkerställa Finlands välfärd på lång sikt.

Finländarna kände Harri Holkeri främst som en försoningens man. Hans vidsynta inställning till oliktänkande gjorde bildandet av en bredbasig politisk regering möjligt. Detta skedde vid en tidpunkt då Finlands omvärld genomgick övergripande förändringar. De radikala reformerna i Sovjetunionen, Europeiska ekonomiska gemenskapens förändrade roll och de häftiga omvälvningarna i Finlands eget näringsliv före och under recessionen skapade en situation som var svår att bemästra.

Det var verkligen nödvändigt att Finland då hade en bredbasig och samarbetsvillig regering. Regeringens handlingsförmåga säkerställdes av statsminister Harri Holkeris förtroendeingivande, stabila personlighet. Alla visste om och medgav att Holkeris främsta mål var att driva Finlands intressen.

Även om Harri Holkeri alltid ställde fosterlandet Finland främst var det aldrig fråga om snäv knutpatriotism. Efter att Holkeri hade lämnat de politiska uppdragen inom det egna landet var han beredd att åta sig svåra, farliga och synnerligen krävande internationella uppdrag, när man vädjade till hans plikttrogenhet. Särskilt viktiga var hans insatser i Nordirland för att få till stånd ett avtal om vapenvila. Efter det att sorgebudet hade nått Nordirland konstaterade landets justitieminister David Ford att det nordirländska folket står i omåttlig tacksamhetsskuld till Harri Holkeri. Även parterna i den dåvarande krisen yttrade sig i samma anda
när de bedömde Holkeris livsverk. Aktning, tacksamhet. Den amerikanske senatorn George Mitchell, som arbetade tillsammans med Harri Holkeri för att lösa krisen i Nordirland, har bett mig framföra sina kondoleanser här i dag.

Ordförandeskapet för Förenta nationernas generalförsamling var en viktig hedersbetygelse för Holkeri. Han såg inte heller denna uppgift som en formalitet. På eget initiativ strävade han efter att effektivisera verksamheten i FN:s generalförsamling genom att lätta på onödiga formaliteter och genom att framhäva betydelsen av effektiv och målinriktad verksamhet.

Uppdraget i Kosovo, som var det allra svåraste och mest krävande av uppdragen, fick olycksaliga följder för Harri Holkeri. Hans krafter sinade och hans hälsa försämrades allvarligt under den arbetsbörda och det ansvar som följde med den utdragna väpnade konflikten. När han tog emot uppdraget visste han hur svårt det skulle komma att bli. Men det hindrade honom inte från att försöka göra sitt allra bästa.

Jag kunde på nära håll följa många skeden i Harri Holkeris verksamhet. De egenskaper som alla vi som arbetade med honom satte ett särskilt värde på var Holkeris omutliga ärlighet. Han höll sitt ord. Hans löften kunde man lita på. Detta är egenskaper som väcker respekt i såväl nationell som internationell verksamhet. De är också dygder som är nödvändiga för en trovärdig fredsmedlare.

Vördnadsfulla meddelanden och kondoleanser samt omdömen om Harri Holkeris livsgärning i många viktiga massmedier visar att han hade åstadkommit något så värdefullt som inte bara vi finländare utan också många andra nationer minns med tacksamhet.

Det bästa en samhällsledare kan lämna efter sig är ett gott föredöme. Med det måttet mätt har Harri Holkeri gett oss ett arv värt att förvalta.